FAHLCRANTZ C. J. Fahlcrantz: Romantiskt landskap. Privat ägo. klassisk fornkunskap och antikens historia vid Lunds univ. E. T hs. Fahlberg, Samuel, ämbetsman (1758— 1834). F. kom 1784 till S:t Barthélemy, blev 1786 guvernementsläkare där och bedrev medicinska och naturvetenskapliga forskningar på ön, på gr. av vilka han 1791 blev medl. av Vetenskapsakad. och 1796 förklarad för med. d:r i Uppsala. F. uppgjorde även planen till anläggning av öns huvudort, Gustavia, och blev 1799 lantmäteridirektör. Han inlät sig sedermera i stämplingar med engelsmännen till Gustav IV Adolfs förmån, varför han 1814 förklarades fredlös och måste tillbringa sin återstående livstid hos holländarna på S:t Eusta-tius. H. Bg. Fahlcrantz, släkt stammande från Dalarne. Från sin födelseort, Falun, tog klockaren i Munktorp Hans F. (1710—68) namnet F. Dennes sonsöner voro F. 1)—3). C. 1) C a r 1 J o h a n F., landskapsmålare (1774 —1861). F. kom till Stockholm i början av 1790-talet.- Bland hans lärare bruka nämnas dekorationsmålarna vid Kungl. teatern Brusell och Limnell, men större betydelse för hans utveckling hade säkerligen fransmannen Louis Belanger, som 1798 inflyttade till Sverige. Redan före Belangers hitkomst hade F. emeller- tid uppnått en aktningsvärd skicklighet i akvarellmålning; hans tidiga landskap i akvarell tyckas vara målade direkt efter naturen och visa ofta en ljus, läcker skala med framträdande blåvioletta toner. Sin största insats kom F. dock att göra med oljefärgen som uttrycksmedel. Till en början tog han starka intryck av den från England hemvände Elias Martins landskapsstil, i sin tur påverkad av Claude Lorrains konst. Även genom gravyrer o. a. efter-bildningar blev F. bekant med den klassiska franska romar-skolans s. k. »heroiska» landskap, och till detta inflytande av övervägande dekorativ art sällade sig snart en mera [-naturalistiskt-stäm-ningsmässig-] {+naturalistiskt-stäm- ningsmässig+} influens. Denna senare utgick från de gamla holländarnas landskapsromantik av »nordisk» karaktär, införd till Holland av Everdingen och utbildad framför allt av den store Ruis-dael. — Man har kallat F. »det svenska land- — 1225 — — 1226 —