FAHLMAN var led. av Lagutskottet 1908—09, statsrevisor 1909—13, led. av Jordbruksutskottet 1910—19, led. av flera särsk. utskott m. m. Spec. intresserad av skogsfrågor, var han bl. a. led. av den norrländska skogsvårdskommittén 1907, av skogsvårdsavgiftskommittén 1915, från 1915 ordf, i Norrlands skogsvårdsförbund. Th. Fahlman, Louise Johanna, f. Jensen, skådespelerska (1856—1918), var 1878—79, 1881—87 och från 1901 anställd vid Nya (sedermera Sv.) teatern, 1879—81 vid St. teatern i Göteborg och 1887—1901 vid Dramatiska teatern. Med sköna, väl skolade yttre medel förenade F. temperament, humor och verklighetssinne. Hennes skapelser inom det högre skådespelet präglades av glans, lidelse och kraft, men knappast av den äkta ton hon fann för det borgerliga dramats och komediens sunda kvinnokaraktärer. Bland F:s roller märkas drottningen i »Hamlet», Paulina i »En vintersaga», Beatrice i »Mycket väsen för ingenting», Thalea i »Häxan», Regina von Em-meritz, Odette, Suzanne i »Falska juveler», Cyprienne i »Vi skiljas», Lona Hessel i »Samhällets pelare», Magda i »Hemmet», Herodias i »Johannes», Adelaide i »Johan Ulfstjerna» och Mrs Warren i »Mrs Warrens yrke». G. K-g. Fahlman, Erik, pseud. för förf. Sigurd Dahlbäck. Fahlstedt, Carl Adolf, svensk-finländsk militär (1788—1841). F. var i finska kriget 1808—09 adjutant först hos Klingspor, sedan hos Sandels; deltog sedermera i det norska fälttåget 1813—14, blev major 1828 och tog avsked 1834. F. är bekant ss. förebilden för Runebergs frispråkige adjutant i »Sandels». H. Bg. Fahlström. 1) Johan Peter Broust F., norsk skådespelare och teaterledare (f. 1867), var 1887—97 anställd vid Kristiania teater och 1899—1903 vid Nationalteatret samt ledde 1897—99 Centralteatret, 1903—11 F:s teater, båda i Kristiania, samt 1915—16 friluftsspelen vid Frogner. F. har också företagit turnéer i norska landsorten. Kraft, humor, känslovärme och temperament utmärka F:s skarpt individualiserande framställningskonst. Bland hans roller märkas Shylock i ”Köpmannen i Venedig», Falstaff i »Muntra fruarna», Skule jarl i »Kungsämnena», Osvald i »Gengångare», Cy-rano de Bergerac och Herodes i »Salome». F. är sedan 1889 g. m. F. 2) G. K-g. 2) Alma Isabella F., f. Bosse, den föregåendes hustru, skådespelerska (f. 1863), syster till Dagmar Möller och Harriet Bosse (se dessa). F. var 1879—97 anställd vid Kristiania teater, där hennes spirituella, temperaments-fulla och tekniskt fulländade konst särsk. i den klassiska och moderna komediens subrett-roller vann beundran. F. är en framstående instruktris och stod som sådan vid sin mans sida i ledningen av hans olika teaterföretag. G. K-g. Fahnehielm, ätt stammande från kaptenen Peder Jönsson Kempe, 1647 adlad F. Dennes sonsons son var nedan^ämnde F. 1). C. 1) Per Georg F., ämbetsman (1735— 1816), kammarrevisionsråd 1781, kammarrättsråd 1798, v. president i Kammarrätten 1809. Genom en fyndig uppslagsrikedom, som avsatte ett flertal reformer, parad med omutlig rättrådighet gjorde sig F. tidigt ett namn inom skatte- och uppbördsväsendet. Under kriget mot Ryssland 1788—90 anförtrodd högsta uppsyn över krigskommissariatet, lät han för att stärka fältkassan utgiva anvisningar på denna, vilka försedda med F:s kontrasignerade Fahnehielmare. nämnteckning (därav namnet »Fahnehiel-m a r e») förklarades gångbara som riksgälds-sedlar. De utsläpptes i 12 valörer upp till 2 rdr specie. Vid fredsslutet befanns en summa av 1,307,460 rdr vara utelöpande på detta sätt. Beslut om indragning och inlösen av F:s »sedlar» fattades av stats- och krigskostnadsdepu-tationen vid 1792 års riksdag. F:s kreditsystem beräknades ha tillfört statskassan ett belopp på 170,000 rdr i ren vinst, beroende på mängden av förkomna sedlar. Mindre tillfredsställande förhållanden vid deras tillkomst hade flera förfalskningar till följd (se A. F. Munck). Th. 2) Anton Ludvig F., den föregåendes son, ingenjör (1807—75), löjtnant vid flottans — 1231 — — 1232 —