FAIDROS ofta framställd i väggmålningar och å sarkofager. W. N. Fai'dros (lat. Phædrus), grekisk tänkare på 300-talet f. Kr., en av Sokrates’ lärjungar; titelperson i Platons dialog F., där han införes ss. vältalaren Lysias’ hänförde beundrare; sam-talsperson även i »Symposion», där han inleder kärlekstalens rad. A. N. Faijum [-jö'm], Faiyüm (officiell engelsk stavning), F a j u m, oas och prov, i övre Egypten. F. består av en kittelformig sänka om 1,350 kvkm., belägen 15 km. v. om Nilda-len och förbunden med denna medelst en knappt 1 km. lång dal. F :s djupaste del ligger i n. v. och intages av en sjö Birket Karun (Birket el-Karun) med svagt salthaltigt vatten. Dess yta ligger 44 m. u. h. och 75 m. under den närbelägna Nilens. Sjön skall i forntiden enl. Herodotos ha upptagit en del av Nilens vatten vid högvattenståndet och vid lågvattnet åter avgivit en del därav. Härigenom skulle Nilens vattenstånd ha reglerats i nedre Egypten. Detta har bekräftats genom nyligen företagna arkelogiska och geologiska undersökningar. Från Assiutdammen leder Ibrahimijekanalen, även kallad Bahr el-Jusuf, Nilens vatten till F. Här delar den sig i ett solfjäderformigt system av små kanaler och bäckar, som bevattna hela s. ö. delen av sänkan. Härigenom har oasen redan tidigt kunnat sättas i hög kultur. I våra dagar har denna blivit ännu intensivare, sedan Nilen reglerats genom konstruktionen av As-suandammen och sedan på så sätt konstbevattning hela året om kunnat införas i F. på en sammanlagd areal av 1,036 kvkm. Av vissa sädeslag erhåller man nu 3 skördar på 20 mån. Andra viktiga kulturväxter äro bomull, oliver och sydfrukter. F :s fikon äro kända för sin ovanligt fina kvalitet. — Prov. F. har en odlad och befolkad areal av 1,737 kvkm. med 554,040 inv. (1927). Huvudort är F. el. Medinet el-F., 52,863 inv. Bild se pl. vid art. Egypten. J. F. F. kallades i forntiden Ta-Sa, »sjölandet» el. Pa-jom, »havet» (härav den moderna arabiska formen F.), av grekerna Limne, »sjön», efter den stora insjö, varav nuv. Birket el-Karun är den sista återstoden; de klassiska förf, kalla sjön M o eris, »sjön» (av egypt. Mer-iver, »den stora sjön»). Redan i förhistorisk tid var F. kulturland, men först från det mellersta riket får det betydelse för Egypten. Den 12 :e dynastiens kungar, vilkas residens låg vid ingången till F., ha visat stort intresse för detta; genom mäktiga vattenbyggnadsarbeten vunno de icke mindre än 1,500 kvkm. åkerland. Traditionen har särsk. sammanknutit Amenemehet III :s namn med F., av de antika historikerna kallas han kung Moiris och omtalas som skaparen av sjön. Han byggde sin grav i pyramiderna vid Hawara; av hans väldiga dödstempel, av de gamla kallat Labyrinten (se d. o.), har varje spår försvunnit. Det mellersta rikets arbeten fortsattes av lagiderna, särsk. av Ptolemaios II Filadelfos, och under den grekisk-romerska tiden var F. en av rikets mest betydande provinser med många blomstrande städer, framför allt huvudstaden Arsinoè, det gamla Srbek. Den arkeologiska undersökningen av F. har givit rikt utbyte, särsk. av papyrer, betydande rester av arkiv från mellersta riket och mumiekistor från grekisk-romersk tid, vilkas målade porträtt lämna bidrag till den alexandrinska målarkonstens historia. O. K.-P. Failly [fajf], Pierre Louis Charles Achille de, fransk militär (1810—92), tjänstgjorde 1826 —54 huvudsaki. i Algeriet, blev brigadgeneral 1854 och divisionsgeneral 1855, deltog med utmärkelse i 1854 och 1859 års fälttåg samt besegrade 1867 Garibaldi vid Mentana. Vid krigsutbrottet 1870 erhöll F. befälet över 5:e kåren, som 30/s blev grundligt slagen vid Beaumont. Vid kapitulationen i Sedan 2/a råkade han > tysk fångenskap. F. har utg. »Campagne de 1870. Opérations et marches du 5:e corps jusqu’au 31 aoüt» (1871). E.Bz. Fair [fä'a], eng. (eg. samma ord som sv. fager), vacker, blond; ärlig o. d. i t. ex. fair play [plel], ärligt, rent spel. F. användes i handelsavtal vid kvalitetsbeteckning, mest i betydelsen genomsnittlig, medelmåttigt god. Vhgn. Fairbairn [fä'abäan], Sir William, skotsk ingenjör (1789—1874), utförde banbrytande undersökningar ang. järnets hållfast-hetsegenskaper och användningsmöjligheter som fartygsbyggnadsmaterial, konstruerade järnvägsbroar och utförde betydelsefulla förbättringar på ångpannekonstruktioner. v. S. Fairbanks [fä'øbär)ks], Douglas, nordamerikansk filmskådespelare (f. 1883), var från 1900 skådespelare, sedan 1902 i New York, och övergick 1915 helt till filmen, där hans eleganta, muntert överdådiga och gymnastiskt halsbrytande framställningar av även-tyrskomediens hjältar vunnit beundrare över hela världen. F. är sedan 1920 omgift m. filmskådespelerskan Mary Pickford (se denna). F. utgav 1919 »Laugh and live» (sv. övers. »Lev livet leende», s. å.). G.K-g. Fairfax [fä'afäks], engelsk adelssläkt. 1) Ferdinando F. of Cameron, baron, krigare (1584—1648), var från 1614 medl. av underhuset, tillhörde den moderata oppositionen och blev 1642 befälhavare för parlamentets stridskrafter i Yorkshire. I början hade F. motgång och led 1643 ett svårt neder- — 1235 — — 1236 —