FAKTOR huvudsak påverkat från Delft och Kina direkt el. via Frankrike. Vid 1740-talets mitt uppstodo rent nationella motiv, t. ex. nord-stjärnemönstret, vapensköldar, det Rehnska mönstret och blomsterornering. Färgen är under den första tiden enbart blått. Sedermera kommer polykromien. 1800-talet medförde en ökad tillverkning men icke större konstnärlighet. 1926 flyttades fabriken till Göteborg. Den andra större sv. f.-fabriken är Marieberg, grundad 1758 av Joh. Ehrenreich. Såväl under dennes som senare under Berthevins och Stens ledarskap utvecklade fabriken en hög konstnärlig alstring. Det var rokokon, som satte sin prägel på föremålens form och dekoration. Karakteristiska pjäser för Marieberg äro de s. k. terrass- och kaninvaserna samt den rika figurskulpturen. En ofta förekommande färg är den röda, tonad i rödgredelint. Under Stens sista år tillverkades även flintporslin. Fabrikens verksamhet upphörde på 1780-talet. Andra mindre sv. f.-fabriker under 1700-talet äro Stralsund, Sölvesborg, Pålsjö vid Hälsingborg och Ulvsunda. Senare anlagd är Gustavs-berg. I modern tid grundade äro bl. a. Gävle och Gabrielfajansverken vid Timmernabben. — England har framförallt varit finfajanstill-verkningens land. Det största namnet är Jos. Wedgwood (1730—95), som i ornamentiken står på klassisk grund och experimenterade med olika massor. Mera kända fabriker äro Stoke-upon-Trent och Bristol (jfr Engelsk konst). W. Kin. Fajans, K a s i m i r, polskfödd tysk-judisk kemist (f. 1887), fil. d:r i Heidelberg 1910, docent vid tekniska högsk. i Karlsruhe 1913, e. o. prof, vid univ. i München 1917, prof, där 1925. F. har jämte Soddy uppställt den s. k. förskjutningslagen. Han har utg. skrifter behandlande bl. a. radioaktivitet, termokemi, fotokemi, lösningars teori, molekyl- och kristall-byggnadsteorl samt isotopa grundämnen. G. J. Fajum [-o'm], se F a i j u m. Faki'r (arab, fakir, plur. fukarä’), urspr. fattig, behövande i materiellt el. andligt avseende, betecknar i koranen människans ställning till Allah (sura 35:16) och användes numera inom arabiskt språkområde spec. om tiggarmunkar (se Der vi sch). I europeisk litteratur betecknar f. emellertid även en icke muhammedansk indisk asket, yogi (se d. o.), och olika slags självplågare, trollkarlar och akrobater. — Litt.: R. Schmidt, »Fakire und Fakir-tum» (1908). G. O-r. Fakse, gruv- och industrisamhälle på s. Själland, innanför Fakse Bukt; 2,015 inv. (1930). Inom F. ligger Danmarks största kalkstens-brott, 1 km. långt och 30 m. djupt, där Fakse- kalk (se d. o.) brytes. F:s hamn är Fakse Ladeplads vid Fakse bukt; 1,263 inv (1930). W.P-n Fakse kyrka. Faksefjell, se Faxefjäll. Faksekalk, en kalkstensavlagring, huvudsaki. korallkalk, tillhörande Danien, den yngre kritan (se Kritsystemet), som förekommer i Danmark och Skåne ss. revbildningar i skiktade kalkstenar. K. A. G. Faksi'mile (även f a k s i m iT; nylat., av lat. fac si'mile, gör lika!), i minsta enskildheter trogen avbildning av skrift, tryck o. d.; även: stämpel för avtryck av namnteckning. Verb: f a k s i m i I e'r a. FaksimiTtryck, eg. tryck, som i reproduktion troget återger originalet. På gr. av ljustryckets förmåga i detta avseende användes uttrycket f. om alster i detta reproduktions-förfarande i en el. flera färger. J. K. Fakta, plur. av faktum (se d. o.). Faktion [-Jo'n] (lat. fa'ctio), särsk. förr: meningsgrupp, parti, i sht politiskt. Faktis, kautschukshrrogat, som framställes genom att behandla oljor med svavelklorur vid låg temp. (vit f.) el. med svavel vid hög temp. (svart f.). F. användes som tillsatsämne till kautschuk. Wk. Fa'ktisk, som är ett faktum (se d. o.); verklig, reell. Fa'ktitiv [el. -ti'v], språkv., se K a u s a t i v. Faktor (lat. factor, till fa'cere, göra, verkställa), driftsledare för ett tryckeri, grafisk anstalt o. d., i vissa trakter även om uppsy-ningsman, verkmästare o. d., förr i allmännare användning (se nedan); kraftigt medverkande omständighet, viktig beståndsdel (en överförd användning av den matematiska termen, se nedan). 1) Handelsv. F. betecknade urspr. person, som företrädde handelshus (vanl. i annat land) och för deras räkning avslutade affärer. F. motsvarade alltså nutida kommissionärer och agenter och förekommo särsk. under de gamla italienska handelsstädernas blomstringstid. Se — 1241 — — 1242 —