Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falloppio el. Falopia, Gabriele - Falloppiska modertrumpeterna - Fallos - Falloux, Frédéric Alfred Pierre de - Falloux’ lag - Fallrep - Fallrepsknop - Fall river - Fallrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALLRÖRELSE
kare (1523—62), lärjunge till Vesalius( se
denne), prof, i anatomi i Ferrara 1548, därefter
i Pisa och i Padua. F :s anatomiska arbeten,
som äro utförda med synnerligen stor
noggrannhet, beröra så gott som alla delar av
människokroppen. Främst stå hans
beskrivningar av bensystemet, benutvecklingen och
hörselorganet. Hans ”Opera omnia” utkommo
första gången i Venedig 1584. T.H-n.
Falloppiska modertrumpeterna, se
Livmoder.
Fa’llos (grek, fallo’s, varav lat. phallus),
manslemmen, hos grekerna sinnebild för
fruktbarheten, dyrkades i samband med
Dionysos-kulten, då en f. av rött läder bars omkr. under
avsjungande av en ithy-fallikos (se d. o.). Även
i Norden finnas spår av f.-kult. Så omtalar
Adam av Bremen, att guden Frös bild i
Uppsala tempel var försedd med en ofantlig f.,
vilket även bestyrkts genom arkeologiska
bildfynd. I nutida folksed förekomma f.-bilder
huvudsaki. i s. Europa ss. amuletter till skydd
mot det onda ögat, men väl även i
fruktsam-hetsmagiskt syfte. W.N.; v.S-w.
Falloux [-lo’], Frédéric Alfred
Pierre d e, greve, fransk politiker (1811—86).
Rojalistisk deputerad
1846, medl. av
konstituerande församlingen 1848, anslöt sig
F. till republiken och
blev 1849
undervisningsminister. Som
sådan genomdrev
han 1850 den
betydelsefulla lag ang.
”undervisningens
frihet”, vilken är
bekant under namnet
Falloux’ lag (se d. o).
Han protesterade mot 1851 års statskupp och
lämnade efter denna det parlamentariska livet.
Under kejsardömet var han en av cheferna för
det katolska partiet samt medverkade senare
(1872) till försoningen mellan de två linjerna
av det franska kungahuset. Bland hans
skrifter märkas ”De la contre-révolution” (1878),
”Mémoires d’un royaliste” (utg. 1886). G.Liv.
Falloux’ lag, antagen 15/s 1850, ett av
huvuddokumenten i Frankrikes historia under
1800-talet, medgav varje innehavare av visst
kun-skapsintyg el. ett kyrkligt ämbete rätt att
upprätta primärskola (folkskola). De
offentliga folkskolorna ställdes under kyrkligt över
inseende, och kyrkans representanter bereddes
plats i undervisningsrådet. Lagen genomdrevs
av katoliker och sådana anhängare av den
lagliga ordningen som Thiers, vilka
motivera
de sin hållning med fruktan för de
socialistiska lärornas överhandtagande.
Vänsterpartierna ha alltid bekämpat den (se J. F e r r y och
C ombes). G.Liv.
Fallrep, ledtåg, varav man betjänar sig vid
ombordstigning å fartyg; även om en för
samma ändamål utanpå fartygssidan hängd
trappa, f.-trappa (jfr Bon ne 11).
Fallrepsknop, se Knutar.
Fall river [fäT ri’va], stad i s. ö.
Massachusetts, U. S. A., vid Mount Hope bay; 115,274
inv. (1930). Stor bomullsindustri. J.C.
Fallrörelse, kroppars rörelse under
inflytande av tyngdkraften. Är denna den enda på
kroppen verkande kraften, benämnes rörelsen
fritt fall. Den är, om ingen
begynnelsehastighet förefinnes, riktad mot jordens
medelpunkt. De lagar, som gälla för det fria
fallet, uppställdes av G. Galilei i slutet av
1500-talet och höra till mekanikens
fundamentallagar. Galilei hävdade, att alla kroppar i
vakuum falla med samma hastighet och att
det fria fallet kunde karakteriseras som en
”naturligt (likformigt) accelererad” rörelse
(se Acceleration). Kallas accelerationen
vid fritt fall g, är i varje ögonblick kroppens
hastighet v = g. t, där t är tiden, som förflutit
sedan fallets begynnelse, då kroppen antages
befinna sig i vila. Den av kroppen
tillrygga-lagda vägen (fallhöjden, s) är proportionell
mot kvadraten på falltiden och bestämmes av
uttrycket s = g . t2. Genom att mäta
samhörande värden av s och t kan man sålunda
bestämma storheten g, vilket dock bättre
ut-föres med användande av en fallmaskin (se
d. o.). För noggrann bestämning av g brukas
numera uteslutande pendeln. Storleken av g
varierar något från ort till ort på jordytan;
vid 45° lat. är g 980,62 cm./sek. pr sek. — Att
alla kroppar falla lika snabbt i vakuum, kan
lätt bevisas genom fallförsök med ett i båda
ändar slutet rör, som pumpats lufttomt. En
fågelfjäder faller i detta lika fort som en
blybit. Galilei kom till insikt om denna lag på rent
spekulativ väg. Mera komplicerade äro de
lagar, som gälla för en kropps fall i gaser el.
vätskor. I dessa hämmas f. av en av
friktions-motståndet beroende kraft, vilken ökas med
kroppens hastighet. Är fallhöjden tillräcklig,
blir slutl. denna kraft lika stor som
tyngdkraften, och från detta ögonblick faller kroppen
med oföränderlig hastighet; accelerationen är
0. Men vid fall i luft med relativt små
hastigheter gälla de Galileiska fallagarna
tillnärmelsevis, om kroppen är tung och endast erbjuder
liten angreppsyta för luften. — Har en kropp
redan vid begynnelsen av f. en hastighet i
— 25 —
— 26 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
