Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farrère, Claude (Frédéric Charles Bargone) - Farris - Farrs lag - Farrukhabad - Fars (provins) - Fars (skådespel) - Farsolas - Farsang (farsakh) - Farsanöarna - Farsetia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARRIS
oavlåtligt spunnit vidare; det sista betydande
exemplet är novellsamlingen ”La marche
fu-nèbre” (1929). F. är som berättare robust och
åtdragen samt i motsats till den lyriske Loti
utpräglat dramatisk. Hans stil är sober och
torr, hans miljöskildringskonst bländande i sin
sakliga mångfald, och de hjältar han helst för
fram äro kraftnaturer, som lida av att vara
instängda i tillvarons medelmåtta. — Litt.: M.
Revon, ”C. F.” (1924). Lff.
Farris, sjö i Vestfold fylke, s. Norge, n. om
Larvik; 22 kvkm., 131 m. djup. F. har givit
Farris vid Larvik.
namn åt ett mineralvatten, som erhålles ur
svavel- och koksalthaltiga källor vid Larvik. S.
Farrs lag, ett av William Farr empiriskt
funnet, approximativt uttryck för sambandet
mellan födelsetalet f, dödstalet d och
medellivslängden e i en befolkning:
—+ —
3 f 3 d
= e.
Nyare vetenskapliga undersökningar ha visat,
att de matematiska lagar, som reglera
sambandet mellan en befolknings olika
karakteri-stikor, med viss approximation ge sambandet:
P
f
= e,
där talet p beror på överlevelsetabellens form.
F. 1. är tydligen ett specialfall av denna
allmännare relation. T.L-n.
Farrukhabad [eng. uttal färakabä’d], stad i
Förenade prov. Agra och Oudh, Brittiska
Indien, nära Ganges’ h. strand, n. v. om
Cawn-pore; 51,567 inv. (1921). Tillverkning av
metallvaror. O.P.
Fars, provins, se Farsi stan.
Fars (fra. farce, ytterst till lat. farci’re,
sloppa, fylla; alltså eg. ”proppad” med
växlande innehåll; etymol. samma ord som färs), i
överförd litterär mening urspr. fyllnadsgods,
näml, det möjl. från de romerska mimerna
stammande lågkomiska för- el. mellanspel, som
under den senare medeltiden utgjorde ett
alltmera uppskattat inslag i de kyrkliga spelen och
moraliteterna och som under 1400-talet av
hantverksgillena och särsk. i Frankrike av la
Basoche (se d. o.) och les Enfants sans souci
(se d. o.) utvecklades till självständig konstart.
Dessa gamla franska f. drevo, mestadels i en
grovkornigt skabrös, versifierad form, sitt
obarmhärtiga, situationskomiska gyckel med
bedragna äkta män, argsinta hustrur, erotiskt
anlagda munkar, listiga advokater, giriga
krä-mare o. s. v. Utom den berömda, från
oanständigheter fria ”Advokaten Pathelin” (se
d. o.), från 1460-talet, finnas i behåll o. 150,
bl. a. i en o. 1550 tryckt samling (i British
museum). F. odlades även i Syd- och Västeuropas
övriga länder, särsk. i Tyskland (ss.
Fast-nachtsspiele se Fastlagsspel) och
Spanien. Under 1500-talet upptogs f. av den
improviserande italienska yrkesteatern (se C o
m-media dell’ arte), fick av den sina
stående typer och gick som harlekinspel kring
världen. Konkurrensen med dessa blev snart
de gamla hantverksgillena övermäktig, och
renässansen ställde upp nya ideal också för
det litterära lustspelet. Med 1600-talet var den
gamla medeltida f:s välde knäckt, men dess
popularitet var särsk. i Frankrike och Spanien
seglivad. Själve Molière var en av dess sista
mästare. — F. i modern mening betecknar ett
lustspel, som övervägande bygger på verkan av
snabbt växlande situationskomiska
förvecklingar och en överraskande upplösning, mindre på
sannolikhet, genomförd karaktärsteckning och
finslipad dialog. G.K-g.
Fa’rsalos, stad i Thessalien, ej långt från
floden Enipeus, besattes av Sparta o. 400 f.
Kr., intogs av Alexander av Ferai o. 370,
befriades av Epaminondas. F. ingick i etoliska
förbundet o. 228 och erövrades o. 215 av Filip
av Makedonien. Vid F. besegrade Cæsar i en
avgörande drabbning 48 f. Kr. Pompejus, som
därefter flydde till Egypten. W.N.
Farsang, även f a r s a k h, vägmått i främre
Orientens muhammedanska länder med en
storlek varierande mellan o. 5,000 och 7,000
m.; f. kan dock även vara kortare. I Persien
indelas f. i 6,000 dirha el. zer. F. användes
även som inhemskt namn på 10 km. Under
forntiden räknades 1 f. = 5,760 m. N.L.R.
Farsa’nöarna, ögrupp i s. delen av Röda
havet utanför Arabiens kust.
Farse’tia, benämning på ett 20-tal,
huvudsaki. i Medelhavsområdet förekommande
växtarter av fam. korsblommiga, vilka i vissa
system indragits inom andra släkten, ss. F. in-
— 87 —
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
