Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspång (Finspong) - Finspånga läns härad - Finspångs revir - Finspångsån - Finsson, Hannes - Finsta - Finsteraarhorn - Finstermünz - Finström - Fint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSPÅNGA LÄNS HÄRAD
pund, förutom ammunition, gjuterieffekter,
tack- och stångjärn m. m. F.-kanoner ha
exporterats på 1600-talet till Holland, på
1800-talet till Ryssland (stora leveranser efter 1856),
Danmark, Egypten m. fl. länder, på 1900-talet
till Danmark, Argentina m. fl. Bland
leveranser till sv. staten under senare tid må nämnas
24 cm. haubitser, 12,8 och 7 cm., 65, 57 och
47 mm. kanoner för armén och flottan,
pansartorn, strålkastare m. m., dessutom ett
flertal försökspjäser från 6,5 mm. automatgevär
till 20 cm. fältmörsare. Den sista större
leveransen från F. till sv. art. var ett antal av de
1902 fastställda 7 cm. fältkanonerna, vilka
ännu ingå i vårt fältart :s beväpning. Numera
tillverkas i F. eg. ingen annan krigsmateriel
än ämnen till projektilgördlar och till
patronhylsor. — F:s slott, grundlagt 1668 av Louis
De Geer d. y., har två flyglar från 1700-talet,
omges av park med bl. a. ett litet tempel,
prytt med målningar av P. Hörberg. Den
betydande tavelsamlingen på F. (katalog av G.
Göthe, 1894), är nu skingrad; en del innehaves
av landshövding A. Ekman, Mariestad.
J.C.; R.Sbg; Th.P.
Finspånga läns härad i Östergötlands län
omfattar n. v. delen av Östergötland,
socknarna Godegård, Tjällmo, Hällestad, Vånga,
Risinge, Regna och Skedevi; 1,796,58 kvkm.,
därav 1,591,21 land; 26,504 inv. (1931; 17 inv. pr
kvkm.); 238,8« kvkm. åker (1927; 15,o°/o av
landarealen), 1,038,24 kvkm. skogsmark. Större
delen av häradet utgöres av en kuperad
skogstrakt. Förkastningar och sprickzoner med n. v.
—s. ö. till n. n. v.—s. s. ö. och ö. v. riktning
ha uppdelat landskapet i större el. mindre
platåer, som begränsas av ganska rätlinjiga
branter och skiljas från varandra av dalgångar,
sjöar och sänkor, i allm. orienterade efter de
nämnda förkastnings- och spricklinjerna.
Större slättområden finnas i häradets s. ö. hörn i
Vånga s:n och i v. i Tjällmo s:n. Berggrunden
består av gnejser, granit och leptiter
(flerstädes malmförande: zink och järn). De lösa
jordlagren utgöras i de högre delarna av morän,
i dalar och sänkor samt på slätterna av
sand-och leravlagringar. Huvudnäringar: jordbruk
och industri. 1920 livnärde sig 48,4% av
befolkningen av jordbruk och 32,9 % av industri.
Största industriorter: Finspång, Grytgöl, Lotorp
och Rejmyra (se d. o.). F. bildar eget
tingslag i Bråbygdens och Finspånga läns domsaga
samt tillhör Bergslags kontrakt, Linköpings
stift. Karta se Östergötland. J.C.
Finspångs revir, adress Norrköping, tillhör
ö. distriktet och omfattar Bråbo, Memmings,
Lösings, östkinds, Björkekinds, Hammarkinds,
Skärkinds och Åkerbo härader samt delar av
Finspånga läns och Gullbergs härader allt av
Östergötlands län, samt del av Bo s:n i Örebro
län. Areal (1928): statsskogar 6,630 har,
varav 4,428 produktiv mark, övriga allmänna
skogar 21,654, resp. 16,071 har. 1928 års
avveckling å statsskogar 21,382 kbm. Reviret är
delat i 5 bevakningstrakter. E.S.-P.
Finspångsån, biflöde till Motalaström,
upprinner nära Vätterns n. ände, flyter genom n.
Östergötlands skogstrakter och mynnar i Glan.
Längd c:a 65 km.; vattenområde 1,270 kvkm.
Utbyggd effekt 4,500 hkr, varav Finspång 1,520
hkr. (16 m. fallhöjd), Rämninge 950 hkr. S.E-s.
Finsson, Ha n n e s, isländsk biskop, se H.
F i n s e n.
Finsta, gods i Skederids s:n, Stockholms län,
12 km. v. om Norrtälje; nära 5 mtl, o. 750
Ur S. T. F:s bildarkiv.
Finsta.
har; taxeringsvärde 274,000 kr.
Huvudbyggnaden är av trä i en våning, från 1730-talet. F.
innehades i början av 1300-talet av Birger
Persson till F., far till den heliga Birgitta, som
föddes här. Th.P.
Finsteraarhorn [-ä’rhårn], högsta toppen i
Bernalperna, Schweiz, 4,275 m.; bestegs första
gången 1812.
Finstermünz [-my’nts], alppass, 1,003 m. ö.
h., på gränsen mellan Schweiz och Österrike,
genomflytes av Inn. Vid F. ligga de gamla
befästningarna Alt-F. och Hoch-F. W.P-n.
Finström, s:n på Åland, Finland; 115,i kvkm.;
2,320 inv. (1929); 1929 voro endast 64
finsktalande. F., som omfattar de centrala delarna
av Ålands fasta land, jämte en mängd öar,
är en av Ålands äldsta socknar (nämnd redan
1328) och urgammal kulturbygd. F.
omfattar också de tätast befolkade delarna av Åland.
Kyrkan är mycket gammal, trol. från
1200-talet. I F. finns Ålands enda folkhögsk. O.P.
Fint (ytterst ital. finta, till lat. fTngere, låtsa.
— 563 —
— 564 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
