Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskerilagstiftning - Fiskerilån - Fiskerimuseum - Fiskerinämnd - Fiskeriskola - Fiskeristadga - Fiskeristationer - Fiskeristatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKERISTATISTIK
I Vattenlagen samt i 12 § i k. f. om
jordägares rätt över vattnet å hans grund finnas
bestämmelser ang. åtgärder till förhindrande av
skada å fiske genom byggande i vatten,
flottning, förorening m. m. — Flera
författningar innehålla bestämmelser, som även
beröra fiskefartyg. — Numera finnas för
flera län utg. samlingar av författningar, som
beröra fisket inom länet.
Nu gällande bestämmelser om fiskerätt böra
ses ur historisk synpunkt. Enl.
landskapslagarna och landslagarna gällde, att
fiskerätt tillkom strandägaren. Om denna regel
ägde tillämpning på havsfisket, torde dock vara
tvivelaktigt. Kronan sökte näml, redan under
senare medeltiden göra gällande, att havsfisket
var ett regale, och med stöd därav utkräva
avgifter av de fiskande. Gustav Vasa hävdade
kraftigt denna uppfattning och utvidgade den
att omfatta även vissa fisken i strömmar och
insjöar. Ett uttryck härför blev tillkomsten
av talrika kronofisken. Några allmänna
grundsatser ang. fiskerätten finnas ej i 1734 års lag,
men bakom en del detaljbestämmelser i
bygg-ninga- och jordabalkarna anses ligga den
förutsättningen, att strandägaren i allm. äger
uteslutande fiskerätt, åtm. i fråga om
sötvattens-fiske. Denna rättsregel uttalades tydligt i 1766
års fiskestadga, som är att betrakta som
Sveriges första allmänna fiskerilag. I de
provinser, Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge,
som genom freden i Roskilde 1658 avträddes
till Sverige, gjorde sig dock allt fortfarande
gällande den från norska och danska tiden
nedärvda rättsåskådningen, att fisket i saltsjön
är fritt. Denna åskådning kom ock, ehuru i
begränsad omfattning, till uttryck i 1766 års
stadga genom vissa undantagsbestämmelser.
Stadgan av 1766 ersattes 1852 med en ny
fis-keristadga, som i sin tur ersattes av 1896 års
lag om rätt till fiske och 1900 års
fiskeristad-ga, varvid uppdelning skedde mellan
bestämmelser av allmän lags och administrativ
natur. Genom lagändringar 1928 och 1930 blev
den förutnämnda på västkusten rådande
rättsuppfattningen om fisket i saltsjön i viss
omfattning tydligt lagfäst. I samband därmed
tillerkändes genom särskild lag strandägare i
vissa fall ersättning för genom dessa
lagändringar mistad fiskerätt. N.R-n.
Fiskerilån, se Fiskerifonden.
Fiskerimuseum. I Sverige finnes ett f.
stående under Lantbruksakad:s överinseende och
inrymt i akad:s museibyggnad på
Experimen-talfältet. Det tillkom i samband med
anskaffandet av föremål för de internationella
fiske-riutställningarna i Berlin 1880 och London 1883
och omfattar modeller av fiskredskap, båtar och
Uppslagsbok. IX. — 609 ___
20
fiskodlingar m. m. För jubileumsutst. i Göteborg
1923 anskaffades en hel del liknande föremål,
framförallt belysande det bohuslänska fisket.
Dessa komma att uppställas dels i
sjöfartsmu-seet, dels i historiska museet i Göteborg. N.R-n.
Fiskerinämnd. Inom de flesta
hushållningssällskap finnes en f. (fiskerikommitté,
fiskeri-styrelse) för behandling av fiskeriärenden.
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
har överlåtit ärenden ang. saltsjöfisket på
länets havsfiskeförening. Åtnjuter
hushållningssällskap statsbidrag till fiskerinäringens
befrämjande, skall vederbörande fiskeriintendent
vara självskriven led. i f. el. motsvarande
organ el., om sådant ej är tillsatt, höras
rörande alla de åtgärder å fiskets område, vartill
statsbidrag utgår. N.R-n.
Fiskeriskola. Den första f. i Sverige — och
sannolikt även i Europa — upprättades 1855
i Brännkyrka vid Stockholm och 10 år senare
en annan vid Noor i Stockholms län. Bägge
nedlades efter kort tid. 1878—86 hade
Södermanlands läns hushållningssällskap en f., först
i Skeppsta, senare i Brogetorp och Flen, och
1879—83 hölls f. med anslag av en del
hushållningssällskap på Norrnäs på Värmdön närmast
för utbildande av fiskeriinstruktörer och
fis-keritillsyningsmän. 1903 inrättades med
statsbidrag en f. vid Ängelsbergs
forellodlingsan-stalt. Den flyttades senare till Kloten och
upphörde 1917. F. n. finnes blott en f., Södra
Sveriges fiskeriskola, upprättad 1908
och tillhörande Södra Sveriges
fiskeriför-ening. Den är förlagd till Aneboda, adr.
Ugglehult, och åtnjuter statsbidrag. Vid
densamma ha ett stort antal länsfiskeritjänstemän
utbildats, men skolan besökes även av fiskare,
lantbrukare o. a. fiskeriintresserade. Numera
äro årl. 4 olika kurser anordnade: en i
red-skapstillverkning (8—10 veckor), en kortare
och en fortsättningskurs i dammkultur (1, resp.
4 veckor) och en avslutningskurs (10 dagar)
för dem, som genomgått förutnämnda kurser
och praktiserat minst 6 mån. vid föreningens
insjöfisken och dammanläggningar. — Flera
yrkesbetonade fortsättningsskolor äro nu
anordnade för undervisning i fiske och
navigation. N.R-n.
Fiskeristadga, se
Fiskerilagstift-n i n g.
Fiskeristationer, se Biologiska
stationer.
Fiskeristatistik. I Sverige insamlas
primäruppgifter till f. genom hushållningssällskapen
och Göteborgs och Bohus läns
havsfiskeförening, vilka för detta ändamål åtnjuta
statsbidrag, fr. o. m. 1924 dock endast beträffande
saltsjöfisket. Ett sammandrag av dessa upp-
— 610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
