Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderbuske - Fjäderdosa, fjäderhus - Fjäderfä - Fjäderfäavel - Fjäderfäavelsföreningar - Fjädergräs, fjäderstipa - Fjäderhammare - Fjäderhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄDERDOSA
prydnad vid kungl. galakorteger samt i
begravningsståten även i det borgerliga li
vet, ävenså i cirkushästens klassiska
utrustning. F. tillhörde även, särsk. under barocken
och rokokon, sängtakets utsmyckning. I.
Fjäderdosa, fjäderhus, cylindrisk
metall-plåtsdosa, som i urverk omgiver drivfjädern.
Fjäderfä, gemensam benämning på
domesti-cerade höns- och simfåglar.
Fjäderfäavel. Tamfjäderfän ha förekommit
i Sverige sedan urminnes tider, aveln har
emellertid först under förra årh. börjat bli
föremål för någon större uppmärksamhet.
Gås-aveln är äldst och synes ha idkats redan
under stenåldern, hönsaveln från tiden omkr.
Kr. f.; ank- och kalkona vein äro däremot av
betydligt yngre datum. På 1840-talet ökades
intresset för fjäderfäskötseln, och under de
närmast följande decennierna förbättrades
djurmaterialet genom import av fjäderfän,
spec. höns. Efter 1860 började man
intressera sig för odling av rasrena djur och
därmed för en ordnad f. Den första föreningen
för f:s främjande bildades i Stockholm 1884,
och den första fjäderfäutst. hölls i
Stockholm 1885. Vid denna tidpunkt började också
A. Lagergren sitt förtjänstfulla arbete på f:s
område, dels genom anläggandet av egen
mönsterhönsgård, dels genom utgivandet av tidskr.
och böcker rörande fjäderfäskötseln över
huvud. 1898 bildades Sverges (allmänna)
f.-f ö r e n i n g, som åtnjuter statsanslag sedan
1904. Genom denna förenings verksamhet
har f. förts framåt och blivit en lönande
binäring. Föreningens verksamhet rörande aveln
omfattar propaganda för odling av rasrena
fjäderfän, vilket sker genom en
upplysningsverksamhet, omfattande kurser, föredrag,
utgivandet av tidskr. och annan litteratur ävensom
anordnandet av tävlingar, utst. och
värpkon-troll samt premiering. Dessutom verkar
föreningen för framställning av förstklassiga
avelsägg och avelsdjur genom en
avelscentra-verksamhet.
Vidare bedrives i Sverige en omfattande
forskning över ärftlighetsförhållandena hos
fjäderfän, näml, vid Inst. för
husdjursföräd-ling vid Tumba och f. n. vid Zoologiska inst
i Lund. Slutl. bör nämnas att ett energiskt
arbete till f:s främjande har utförts av många
enskilda personer, särsk. genom produktion
och försäljning av prima avelsägg och djur.
Resultatet därav har blivit, att man ganska
allmänt börjat inse betydelsen av att hålla
prima djur ss. en av de första
förutsättningarna för uppnående av en god räntabilitet av
denna näringsgren. — Samtidigt som
tillbörlig hänsyn tages till de yttre rasegenskaperna
Hönsgård vid Zoologiska institutionen i Lund.
vid f., i syfte att uppehålla största möjliga
jämnhet inom resp, raser, lägges allt större
vikt vid djurens produktion och livskraft m.
fl. från ekonomisk synpunkt viktiga
egenskaper. F. är den mest utbredda av all
husdjurs-avel och av stor betydelse som binäring i hela
vårt land. S. k. sportsavel, d. v. s. med
huvudvikten lagd vid kroppsform och fjäderfärg
m. fl. yttre karaktärer hos djuren, synes vid
avelsarbetet få en allt mera underordnad
betydelse till förmån för egenskaper, som
betrygga ett gott ekonomiskt resultat. N.O.
Fjäderfäavelsföreningar. Sveriges f j
ä-derfäavelsförening (S. F. F.), intill
1931 kallad Sveriges allmänna
fjäderfäavels-förening (S. A. F. F.), bildades 1898 och har
f. n. 15,000 medl. I varje län har föreningen
underavd.. Malmöhus läns f., Kristianstad läns f.
etc. Den åtnjuter statsanslag sedan 1904, dess
länsföreningar erhålla anslag från resp,
hushållningssällskap. övriga föreningar äro
Svenska fjäderfäodlareklubben och Sveriges
fjäderfäodlares riksförbund, det senare fr. o. m. 1931
anslutet till S. F. F. N.O.
Fjädergräs, fjäderstipa, Stipa penna’ta,
den enda av detta stäppgrässläktes o. 100
arter, som förekommer i Sverige, dels
viltväxande i Västergötland, dels odlad i rabatter och
stenpartier. F. är 0,s—1 m. högt, med styvt
strå, borstlika, ofta hoprullade blad, gles
vippa med intill 35 cm. långt, fjäderlikt borst.
A.V-e.
Fjäderhammare, maskindriven
smidesham-mare, där den drivande kraften förmedlas av
en grov bladfjäder (se Hammare.) R.
Fjäderhamn, ett i sagor, sägner och myter
ofta omtalat medel att förvandla sig till fågel.
I typisk form träffas motivet i
svanjungfru-sagorna, i vilka en yngling ser tre svanor slå
sig ned vid en sjö, lägga av sig sina f. och
därmed förvandlas till flickor som bada. Han
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
