Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORIDA
derjordiskt rinnande vattnets verksamhet. De
största sjöarna äro den 2,600 kvkm. stora, men
blott 6 m. djupa Lake Okeechobee och Lake
Apopka, 310 kvkm. S. om Lake Okeechobee
utbreda sig väldiga träskmarker, The
Evergla-des (c:a 13,000 kvkm., blott 2—3 m. ö. h.), till
största delen beväxta med det 2—3 m. höga
såg-gräset (Cla’dium jamaice’nse), i utkanterna med
sumpcypress. Det inre av The Everglades är
än i dag relativt okänt. F:s jämna östkust åt
följes av kustbarriärer, som utåt begränsa
grunda laguner, av vilka Indian river är den
största. Dess barriärer bestå dels av
sandrevlar, uppkastade av en från n. kommande
motström till Golfströmmen och av havsvågorna,
dels av öar, uppbyggda av sand el. kalksten el.
rester av mangroveskogar. Mangroveskogar
(Rhizo’phora mangle) finnas numera
huvudsaki. på s. v. kusten upp till Tampa bay. Den
naturliga vegetationen i det övriga F. (utanför
träskmarkerna), utgöres till största delen av
barrskog (”longleaf pine”, Pinas palu’stris).
Kustbarriärerna, som ant. äro trädlösa
sandbankar el. beväxta med kokospalmer, lövträd
el. barrskog, fortsätta åt s. v. i ett 40-tal öar,
Florida keys (key = rev el. låg ö, av spanska
cayo), uppbyggda huvudsaki. av oolitisk
kalksten (ej korallkalk) och urspr.
sammanhängande men skilda åt genom
tidvattensströmmar-nas verksamhet och havets abrasion. Nu äro
öarna förenade med varandra och med
fastlandet genom en 180 km. lång järnväg, som
för ut till hamnstaden och vinterbadorten Key
West, som i sin tur har ångfärjeförbindelse
med Habana på Cuba.
F:s största rikedomskälla är dess klimat, som
nästan helt och hållet betingar statens
förnämsta näringsgrenar: turisttrafiken samt
syd-frukts- och trädgårdsodlingen. Omgivet på 3
sidor av Golfströmmen har F. ett varmt och
maritimt klimat, men då och då tränga
köldvågor norrifrån ner över halvön och åstad
komma stora skador på sydfruktsodlingarna;
särsk. förödelse vållade den stora frosten
vintern 1894—95. Medeltemp. för varmaste
mån. är i Jacksonville 27,2° C., för kallaste
mån. 12,2°, i Key West 28,s° och 20,4°.
Årsnederbörden uppgår till 1,000—1,500 mm.
(Jacksonville 1,370 mm., Key West 980 mm.)
och faller till 60—80 °/o om sommaren (april—
sept.), till stor del i kraftiga åskregn och skurar.
Förhärjande orkaner draga då och då fram över
F., senast 1926 och 1928. Vintern i F. är varm
och torr, varför flera mill. människor från
n. ö. och mellersta U. S. A. söka sig dit varje
vinter. De största turistorterna äro Miami,
Palm Beach, Daytona Beach, Jacksonville
och Key West (se d. o.). Vintern 1924—25
beräknades turisttrafiken inbringa F. 250—300
mill. S, d- v. s. 5—6 gånger mer än värdet på
produkterna av F :s näst största näringsgren,
sydfrukts- och grönsaksodlingen, som har sitt
centrum kring de talrika sjöarna i mellersta
F. dels emedan här finns lämplig jordmån
(lättdränerade sandjordar på lerbotten), dels
emedan sjöarna skydda mot frost. Det är
hu-vudsakl. apelsiner och grapefruits, som odlas.
Av den senare frukten är F. världens största
producent. 1930 skördades 14,s mill. lådor
apelsiner och 12 mill. lådor grapefruits. Efter
den stora frosten 1894—95 har man lagt an på
att odla köksväxter, som äro mindre ömtåliga
för köld än sydfrukterna, ss. selleri, sallat,
gröna bönor, tomater m. m. 1928 uppgick
värdet av grönsakerna till 33,5 mill. $. I n. ö.
F. odlas potatis, i trakten av Tampa
jordgubbar, som båda säljas i de n. staterna i början
av året (jan.—maj). 1930 skördades 11 mill
pund tobak och 50,000 balar bomull. Av de
vanliga sädesslagen odlas endast majs i
någon större utsträckning, ty ännu är F. ett
relativt litet uppodlat land. 1925 funnos 59,217
farmer med en sammanlagd areal av 23,732
kvkm., men därav voro endast 8,184 kvkm.
(5,8 °/o av landarealen) besådda.
Kreaturstocken räknade 1930 24,000 hästar, 41,000
mulåsnor, 59,000 får, 490,000 svin och 558,000
nötkreatur, därav 78,000 mjölkkor. I n. v. delen
av F.-halvön, från trakten av Tampa och
norrut, finnas stora fosfatförekomster. 1928 bröts
där 2,9 mill. ton fosfat. Fisket är betydande
(ostron, mullusfiskar, sköldpaddor, tvättsvamp) ;
värdet av detsamma uppgår till 20 mill. $ årl.
1927 funnos 1,912 industriella anläggningar
med 61,219 arbetare och ett sammanlagt
produktionsvärde av 219 mill. $. De största
industrierna äro tvävaruindustrien (16,576
arbetare 1927), framför allt utvinning av terpentin
dustrierna äro trävaruindustrien (16,576
arbetare). Tampa och Key West tävla med Ha
bana i tillverkning av goda cigarrer.
Befolkningen bestod 1920 av 638,153 vita,
329,487 (34 °/o) negrer, 512 indianer, 181
kineser och 106 japaner. Av de 53,864 utlands
födda voro 4,745 födda i Italien, 4,522 i
England, 4,141 i Canada, 4,099 i Spanien, 3,534 i
Tyskland, 1,408 i Grekland, 1,399 i Sverige,
1,304 på Irland, 1,243 i Ryssland, 1,069 i
Skottland, 737 i Frankrike, 610 i Norge, 575 i
Danmark. 1930 bodde 759,778 (51,7 °/o) i stad.
708,433 på landet. Huvudstad är Tallahassee
(10,700 inv.), största stad Jacksonville (129,549
inv. 1930).
Den nuv. författningen daterar sig från 1885.
Statslegislaturen består av en senat med 38
medl. och ett representanternas hus med 95
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
