Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florida - Historia - Florida (Salomonöarna) - Florida Blanca, José Moñino - Floridaströmmen - Floridasundet - Floridéer - Floridéstärkelse - Floridzin - Florilegium - Florimo, Francesco - Florin - Florina, Phlorina - Floris, 1. Cornelis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORIS
medl. I unionskongressen representeras F. av
2 senatorer och 4 representanter. J.C.
Historia. Upptäckt påskdagen (spa. Pascua
Florida, därav statens namn) 1513 av
spanjoren J. Ponce de Leon, blev F., ehuru ingen
fast bosättning där kom till stånd, ett spanskt
intresseområde. Namnet F. togs av spanjorerna
i en mycket vidare bemärkelse än nu, och de
räknade till F., och därmed ss. sitt, så långt
åt n. beläget land som Nova Scotia; dessa
vittgående krav blevo dock utan betydelse. I det
egentliga F. hotades deras välde, när o.
1500-talets mitt en skara franska hugenotter där
slog sig ned. Denna första fasta bosättning i
F. kom ej att bestå; hugenotterna nedgjordes
med stor grymhet under aldrig helt utredda
omständigheter av en spansk exp. under
Me-nendez. Den fick dock betydande följder, då
den franska bosättningen omedelbart följdes
av en spansk stadsgrundläggning i F., S:t
Augustine — den äldsta ännu bestående staden
i Nordamerika. 1763 avträdde Spanien F. till
England, erhöll det åter 1783 men sålde det
1819 till U. S. A. 1845 upptogs F. ss. stat i
unionen; det deltog 1861 i secessionen men
kunde under inbördeskriget ej räknas bland de
pålitligaste sydstaterna. B
Florida [flå’-], en av Salomonöarna, n. om
Guadalcanar; 440 kvkm. ön ingår i British
Salomon islands protectorate. O.P.
Florida Blanca [-i’öa-ka], José M o n i n o,
greve, spansk politiker (1728—1808).
Påverkad av upplysningstidens idéer, verkade F. B
under sin sändebudstid i Rom (1772) för
jesuitordens upphävande och blev som minister
under Karl III en av reformperiodens ledande
krafter. Fördriven 1792, blev han vid
spanjorernas resning mot fransmännen 1808 medl
i juntan i Murcia och senare president för
centraljuntan i Aranjuez. P.N-m.
Floridaströmmen [flå’-], se
Golfström-m e n.
Floridasundet [flå’-], sund mellan Florida,
C.uba och Bahamaöarna.
Floridéer, Flori’dece, se R ö d a 1 g e r.
Floridéstärkelse, en ss. assimilationsprodukt
hos flertalet rödalger uppträdande art av
stärkelse, vilken med jod färgas vinröd till
rödbrun. O.Gz.
Floridzi’n, kem., se F 1 o r i z i n.
Florile’gium (nylat., eg.: blomstersamling,
övers, av grek. anthologi’a, se Antologi),
förr: antologi; numera i sht nedsättande, i
allmännare betydelse: (utsökt) samling.
Florimo [flå’-], Francesco, italiensk
musikforskare (1800—88), bibliotekarie vid
P.eal collegio di musica i Neapel (1826—88);
skrev ett stort arbete om Neapels konserva
torier, dessutom om Wagner och om Bellini.
F. var också tonsättare av kyrkliga verk,
orkesterverk, kantater och sånger på
neapoli-tansk dialekt. F :s sångskola (”Metodo di canto”)
nyttjades vid konservatorierna i Neapel. E.A
Flori’n (ital. fiorino d’oro). 1) Guldmynt,
präglat i Florens efter 1252 med en vikt av
Florin.
3,537 gr. nästan rent guld. Åtsidan visade
Johannes Döparens bild, frånsidan en lilja (flos)
F. blev snart föremål för omfattande
efter-bildningar i Syd- och Mellaneuropa, varur
efterhand framgingo nya nominaler under
särskilda namn (se Dukat, G o 1 d g u I d e n.
Gyllen, Rhensk gyllen, Ungersk
gyllen och Zecchino). — 2) Silvermynt
i Storbritannien, präglat sedan 1848 = 2
shillings = l,8io kr. F. ingår även i
Sydafrikanska unionens och Brittiska Västafrikas mynt
system. — 3) Myntenhet (förkortas f.;
benämnes även gulden) i Nederländerna och dess
kolonier = 100 cents = 1,4999 kr. N.L.B.
FIo’rina, P h 1 o r i n a, nomos i n. Grekland
intill jugoslaviska gränsen; 3,720 kvkm.; 125,722
inv. (1928). Huvudstad F., 10,585 inv. W.P-n.
Floris. 1) C o r n e 1 i s F., nederländsk
arkitekt och bildhuggare (1514—75), en av den
nederländska renässansens förgrundsfigurer.
F :s’ största insats ligger utan tvivel i hans
skapande av den dekorationsstil, som efter ho
nom kallas f.-s t i 1. Det mest utmärkande för
stilen är, att den italienska grotesken
förbundits med de flamländska beslags-, band-, och
kartuschornamenten. Stilen har blivit oerhört
spridd, icke minst i de nordiska länderna. I
sma många gravmonument, epitafier o. a.
liknande dekorationsverk går F. framförallt
tillbaka till den dekorationsstil, som är utmär
kande för Andrea Sansovino och hans krets.
Mest kända av hans gravmonument äro Kristian
III:s i Roskilde och Albrekts av Preussen i
Königsberg. Hans arkitektoniska huvudarbete
är Antwerpens rådhus (bild se pl. vid art.
Antwerpen). I många avseenden
företer det en blandning av nordiska och
italienska drag och är sålunda symboliskt för
Nederländernas hela renässanskonst. Den
plastiska utsmyckningen är rik med många
allegoriska figurer. Byggnaden har haft en
oerhörd betydelse för Nordeuropas arkitektur vid
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
