Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottans arkiv - Flottans konstruktionskår - Flottans mekaniska kår - Flottans pensionskassa - Flottans reserv - Flottans stab - Flottbas - Flottbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTANS KONSTRUKTIONSKÄR
förvaltningens, som överlämnats fram till
början av 1900-talet, även ett stort antal forna
marinmyndigheters arkiv, ss.
generalamirals-ämbetenas, generalintendentens, upphörda
eskadrars etc. och dessutom ansenliga sviter
av reviderade räkenskaper för sistn. eskadrar
(till tiden för deras upphörande) och
örlogs-flottan (1634—1840). — De båda
örlogsstatio-nernas arkiv utgöra, efter leveranserna till
Riksarkivet, depåer väsentl. blott för
stationernas egna arkivalier, som sträcka sig
tillbaka i tiden för Stockholm till början av
1700-talet, för Karlskrona till 1770-talet. I
stations-arkivet i Stockholm magasineras också Flottans
samtliga reviderade räkenskaper (med
ovannämnda undantag). Flottans under senare
tider inrättade nu fungerande högsta
centralmyndigheter (Marinstaben etc.) ha sina
arkivalier i eget förvar. — På 1880-talet ordnades
samlingarna inom Stockholms stations arkiv
av marinintendenten A. Zettersten, som
redogjort för sitt arbete i ”Historisk tidskr.” (1886).
Inom Riksarkivet gjordes början till en ny
ordning efter moderna principer av förste
ar-kivarien E. Naumann. Karlskrona stations
arkiv har ordnats av landsarkivarie G.
Clemens-son. Wdt.
Flottans konstruktionskår, föregångare till
mariningenjörstaten och den nuv.
mariningen-jörkåren (se d. o.), hade till uppgift att
konstruera flottans fartyg och övervaka deras
byggnad och underhåll. Samma verksamhet
utövades under 1600- och 1700-talen av
skeppsbyggmästare av olika grader, vilka 1793
organiserades ss. militär kår under benämning F. k.
Denna utgjordes 1824 av en överste, 13 övriga
officerare, 3 underkonstruktörer och 3 elever.
1868 övergick kåren jämte flottans
maskinistofficerare till den civila mariningenjörsstaten.
T.Hrn.
Flottans mekaniska kår organiserades 1816
ss. en särskild kår med uppgift att
omhänder-ha örlogsvarvets i Karlskrona byggnader och
mekaniska inrättningar. F. m. k. var militärt
organiserad och bestod av chef, överstelöjtnant
el. major, och 3 officerare. Till F. m. k.
räknades från 1840-talet även flottans
maskinistofficerare, till antalet 3 å 4. Officerare över
stat vid F. m. k. funnos till ett större antal
och utgjordes av väg- och
vattenbyggnadsingenjörer utan ord. tjänstgöring vid flottan
och närmast motsvarande den nuv. Väg- och
vattenbyggnadskåren. F. m. k. upphörde ss.
aktiv kår i och med mariningenjörsstatens
bildande 1868. T.Hrn.
Flottans pensionskassa, bildad 1642 efter
frivillig överenskommelse mellan personal
tillhörande amiralitets- och sjöstaten, benämndes
först Amiralitetsarmbössan, sedan
Amiralitets-krigsmanskassan. Enl. nu gällande regi.,
fastställt 1899, står kassan under styrelse av
delägarna genom fullmäktige, vilka förordna om
kassans förvaltning. Delägare i kassan är
officer, underofficer, civil ämbets- och tjänsteman,
månadslönare och vaktbetjänt med lön på stat
vid Flottan samt, med vissa särbestämmelser,
ämbets- och tjänstemän vid Lotsstyrelsen
ävensom befäl och underbefäl vid Lotsverket.
Fullmäktige utgöras av en ordf., flaggman,
förordnad av K. m:t, samt 16 led., valda av
delägarna. Fullmäktige sammanträda vart 5:e år i
Karlskrona. Kassan förvaltas av en direktion,
bestående av en ordf., tre direktörer och en
överkommissarie. F. p. är delad i två fonder,
pensionsfonden (kapitalbehållning ’% 1930
849,605 kr.) och gratialfonden (7,513,000 kr.).
Gratial ur gratialfonden utgår till delägares
änka och omyndiga barn. H.S-k.
Flottans reserv, utgöres av dels pensionerad
personal, dels förtidsavgången personal, dels i
reserven efter särsk. utbildning utnämnd
personal. Pensionsavgångna officerare och
underofficerare äro skyldiga tjänstgöra vid
mobilisering el. större rustningar, flaggman och
kommendör intill 70 år, övriga intill 65 år, men ha
ingen tjänstgöringsskyldighet i fredstid.
För-tidsavgångna äro tjänstgöringsskyldiga till 55
år och skola under fredstid fullgöra en
repe-titionsövning om 60 dagar under loppet av
varje full 4-års-period intill utgången av det
kalenderår, varunder de uppnå 40 års ålder.
I reserven utnämnda officerare äro
tjänstgöringsskyldiga intill 45 år och skola fullgöra
dels en 10 mån. fänrikstjänstgöring
omedelbart efter den 1-åriga
reservkadettsutbild-ningen, dels en repetitionsövning om 60 dagar
(90 dagar, om den infaller under vinterhalvåret)
under 5:e och 10::e åren efter utnämningen till
officer i reserven. Ang. utbildning av och
tjänstgöring för mariningenjörer,
marinintendenter och marinläkare i F. r. gälla
särbestämmelser. H.S-k.
Flottans stab, se Marinstaben.
Flottbas, en för mer el. mindre tillfällig
användning avsedd stödjepunkt för en
örlogsflot-tas operationer. En för en stormaktsflotta
avsedd f. anlägges ant. i kolonier, ibland
förvärvade huvudsaki. för detta ändamål, t. ex.
Hawaii för U. S. A:s flotta, el. anordnas mera
tillfälligt för sjökrigsoperationer i
hemlands-farvattnen, t. ex. Scapa Flow för engelska
flottan. F. utrustas med erforderliga förråd av
bränsle, ammunition m. m., förses oftast med
dockor och reparationsverkstäder och befästes.
Jfr Flottstation. T.Hrn.
Flottbro, flytande bro, som uppbäres av pon-
— 807 —
— 808 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
