Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fluga - Flugbaggar - Flugblomma - Flugblomster - Flugfällan, venusflugfällan - Flugfängeväxter - Flugmögel - Flugor - Flugpapper - Flugsnappare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLUGSNAPPARE
T. v. våtfluga, den svenska Rödingsflugan,
t. h. en torrfluga.
Flugbagge, Cantharis
rustica.
Flugbaggar, skalbaggar av fam. Cantha’ridæ
inom gruppen mjukbaggar (se d. o.). De ha
kroppen långsträckt, plattad, beklädd med
mjuk, läderartad hud, täckvingar hela,
antenner långa, trådlika och tarser 5-ledade, med
tvåflikad 4:e led; färgen i allm. svart, ofta med
röd el. blekkantad
halssköld och röda
ben. De träffas
allmänt på blommor,
i sht de
flock-blomstrigas, i
skogar och ängar och
äro glupska
rovdjur liksom
larverna. Dessa, som äro
svarta, ha
långsträckt, plattad och
fint sammetsluden
kropp och leva i
jorden under stenar,
löv o. d. De äro
ganska
vinterhärdiga och kunna
stundom om vintern
vid inträffande
töväder ses, ofta
massvis, krypa omkr. på
snön (därav namnet ”snömaskar”) och ha
därigenom givit anledning till föreställningen om
s. k. maskregn. I Sverige finnas o. 30 arter, de
flesta tillhörande släktet Ca’ntharis. S.Bgtn.
Flugblomma, blomma, som företrädesvis el.
uteslutande pollineras genom flugor. Se
Pollin a t i o n.
Flugblomster, Ophrys myo’des, en i vårt land
upp till Jämtland på fuktiga ängar å kalkgrund
förekommande sällsynt orkidé med hela
knölrötter, nedtill bladig stjälk och i långa, glesa
ax anordnade blommor, som likna flugor. De
yttre hyllebladen äro gröna, de inre bruna,
läppen mörkfärgad, sammetslik och vid basen
försedd med honungsgrop, ståndaren röd. Ss.
Flugblomster, Ophrys
myodes.
f. betecknas även
Lina’ria vulga’ris
(se
Sporreblomma). O.Gz.
Flugfällan, v
e-nusflugfällan,
växtart, se D i
o-n æ a.
Flugfänget äxter,
växtfam., se D
roser a c e æ.
Flugmögel,
svampart, se E
m-p u s a.
Flugor. Ss.
beteckning för
insekter av tvåvingarnas
ordn. användes
namnet huvudsaki.
i två betydelser. I
vidsträckt
bemärkelse låter man det
omfatta alla
tvåvingar, som icke
tillhöra gruppen
Nemo’cera, d. v. s.
alla fam., som ej
ss. denna grupp ha
mångledade
antenner. I inskränkt
mening utgöra de
egentliga flugorna fam. Mu’scidæ (se d. o.).
Jfr H u s f 1 u g a. E. W-n.
Flugpapper, papper, vanl. filtrer- el.
läskpapper, som indränkts med något för flugor
giftigt ämne. Förr användes härtill
arsenik-syrlighet, numera på gr. av detta ämnes
giftighet kvassiatinktur, kräksalt, kobolttinktur el.
annat oskyldigare gift. Klibbande f. erhålles
genom att bestryka papper med en blandning
av kolofonium, linolja, recinolja, glycerin och
socker. Dylikt f. bevaras ofta sammanrullat
i en pappcylinder, från vilken papperet
strut-formigt kan utdragas och upphängas på
lämpligt ställe. Wk.
Flugsnappare, Muscica’pidæ, fam. tillhörande
ordn. tättingar (se d. o.), kännetecknas
därigenom, att de ha en bred, vid basen nedtryckt
näbb, vilken på sidorna är omgiven av mer el.
mindre starka borst. Fam., till vilken räknas
ung. 90 släkten med bortåt 750 arter, bebor
det ö. halvklotet och är utbredd över hela
området med undantag av polartrakterna. F.
leva mest i lövskogar, sitta ofta på en
utskjutande gren, varifrån de göra en kort
utflykt för att fånga flygande insekter och
återvända därefter till sin observationspost. En
del häcka i ihåliga träd, andra bygga egna
— 821 —
— 822 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
