Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplats - Flygpost - Flygpungapor, dvärgpungapor - Flygpungdjur - Flygrönn - Flygsand - Flygsimpor, flygknorrhanar - Flygskola - Flygskrift - Flygsot - Flygspanare - Flygstation - Flygstyrelsen - Flygteknik - Flygtorped - Flygtrafik - Flygtrupper - Flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPOST
Aerodrom, Aeroport och F 1 y g s t
a-t i o n. F.Az.
Flygpost, se Luftpost
Flygpungapor, dvärgpungapor,
Acho’-bates, ett släkte pungdjur, tillhörande
under-fam. pungapor, med 2 arter, av vilka den ena
lever i Australien och den andra på Nya
Guinea. Karakteristiskt för släktet är, att kroppens
sidor bilda ett mellan bakre och främre
extre-miteterna gående hudveck, som tjänstgör ss.
fallskärm (se d. o.). H.W.
Flygpungdjur, se Flygande
pungekorrar och Flygpungapor.
Flygrönn, se F 1 o g rö n n.
Flygsand är genom vinden transporterad och
sorterad sand. Den förekommer inom trakter,
där markytan genom sin vegetationslöshet
saknar skydd mot starka vindar, främst i
ökentrakter och på sandiga havsstränder, där f.
ofta driver ihop till flygsandsfält el.
dyner (se d. o.). Kornstorleken hos f. växlar rätt
mycket och är beroende av vindstyrkan, hos
dynsanden håller den sig kring 0,2—0,5 mm. i
diam. Den mera stoftfina f. transporteras ofta
långa vägar (t. ex. Kinas lössjord). Den
stoftfina f. benämnes hos oss flygmo och anträffas
utanför de egentliga f.-fälten. G.Fn.
Flygsimpor, flygknorrhanar,
Dacty-lo’pterus, ett släkte benfiskar, ha liksom
flygfiskarna (se d. o.) förmåga, dock mera
begränsad, att glida (”flyga”) fram i luften på de
utspärrade bröstfenorna. Dessa äro breda av
måttlig storlek hos unga f., men den övre
delen, som användes vid ”flygningen”, tillväxer
sedan, så att den slutl. blir lika lång som
kroppen. F. förekomma i de varma delarna av
Atlanten och Indiska Oceanen. Ungarna av
f. ha förr beskrivits som ett särsk. släkte
(Cephalaca’nthus). Jfr Fallskärm 1). N.R-n.
Flygskola, anstalt för utbildning av
flygförare. För militärtjänsten erforderlig
specialutbildning, ss. spanings-, jakt-,
bombfällnings-samt flygskjututbildning (skjutning från
flygplan) m. m., sker vid särskilda skolor inom
flygvapnet. — 1931 finnes i Sverige den
militära f. å Ljungbyhed. Dessutom kan
flygutbildning erhållas för klubbmedl. vid
Stockholms flygklubb och Göteborgs flygklubb. F.Az.
Flygskrift. 1) Mindre, för vidsträckt
spridning avsedd skrift. Se Flygblad.
2) F. (eng. sky-ivriting) utföres medelst
flygplan, som, under utsläppande av ett genom
en ventil reglerbart rökalstrande ämne, flyger
sin bana i form av bokstäver. F.Az.
Flygsot, arter av svampsläktet Ustila’go (se
d. o.), däribland flera, som parasitera på
vissa gräs- och sädesarter och hos dem
förorsaka förhärjande sjukdomar, f. el. flygbrand. F.
å vete (Ustila’go trftici) framträder, då vetet
börjar gå i ax. Kornskalet, som omsluter
spormassan, brister, och sporerna spridas med
vinden till friska veteax, där de fastna på pistillens
märke och hos följ, års gröda framkalla f.
Andra arter av f. förekomma å korn (U.
ho’r-dei), havre (17. ave’næ), knylhavre (U.
pere’linans), losta (U. bromi’vora) m. fl. Jfr
Täcksot O.Gz.
Flygspanare, krigsv., oftast officer med
uppgift att från flygplan utföra spanings-,
eldlednings- och förbindelsetjänst m. m. F.Az.
Flygstation, flygfält (erforderligt
vattenutrymme) samt för flygtjänsten erforderliga
anläggningar, ss. förläggnings- och
reparationslo-kaler, hangarer, radiostationer m. m.; kan vara
permanent el. tillfällig; se Flygplats. F.Az.
Flygstyrelsen, se Flygvapnet.
Flygteknik, den del av tekniken, som
omfattar de praktiska tillämpningarna på
flygningens område. F :s grundläggande
hjälpve-tenskap är aerodynamiken (se d. o.). F.Az,
Flygtorped medföres å flygplan och är av
liknande konstruktion som den vanliga
torpeden (se d. o.) men är dessutom försedd med
vingar, vilka vid förvaringen under
flygplanet äro hopfällda. Vid f:s frigörande fällas
vingarna automatiskt ut, och f. intager
glidflykt i likhet med ett flygplan med stoppad
motor. Dess hastighet i luften är c:a 150 km. i
tim. och flygsträckan ung. 10 gånger den höjd,
varifrån den fälles. F. kan i luften styras
trådlöst från flygplanet; vid beröring med
vattenytan befrias den från sina vingar och
fungerar därefter som en vanlig torped. F.Az.
Flygtrafik, se Lufttrafik.
Flygtrupper, se Flygvapnet.
Flygvapnet, för militärt bruk avsedda
flygplan, luftskepp och ev. även fasta ballonger
jämte för dessas användning och vård
erforderlig personal, material och fasta
anläggningar m. m. Dess uppgifter kunna indelas i
två grupper; den ena, där vapnet vid
uppgiftens lösande i sig självt utgör ett stridsmedel;
den andra, där vapnet utgör ett hjälpmedel åt
samtliga stridsmedel (lant-, sjö- och
luftstridskrafter) . Som stridande vapen har f.
som mål i första hand fiendens
luftstridskrafter, i andra hand för krigsföringen viktiga
anstalter (industricentra, viktiga förbindelseleder
m. m.) i fiendens hemland samt fiendens
lant-och sjöstridskrafter. De olika målens natur har
alstrat en uppdelning av det stridande f. i följ
f.-slag: jaktvapnet för luftstridskrafternas
bekämpande i luften — stridsmedel: kulsprutor
och lätta bomber; attack- och bomb vapnen för
bekämpande av luftstridskrafternas baser,
lant-och sjöstridskrafterna, dessas baser och
förbin
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
