Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGVAPNET
delser ävensom anstalter i fiendens hemland —
stridsmedel: lätta och tunga spräng-, gas- och
brandbomber samt kulsprutor; torpedvapnet
för bekämpande av sjöstridskrafterna —
stridsmedel: torpeder och kulsprutor. Som
hjälpmedel åt samtliga stridsmedel utgör f. dels
ett strategiskt spaningsorgan (långspanings-)
för samtliga stridsmedel och dels ett
närspanings- (taktisk spaning), bevaknings-,
förbindelse- och eldledningsorgan för lant- och
sjö-stridskrafterna — beväpning: kulsprutor. —
Karakteristiskt för f. är dess tillgång till den
tredje dimensionen. Det blir härigenom så att
säga undandraget de jordiska hindren
(otillgänglig terräng). En annan fördel gentemot
övriga stridsmedel är luftstridskrafternas stora
hastighet. Den sträcka ett inf.-truppförband el.
en sjöstyrka förflyttar sig på ett dygn,
tillryg-galägger ett flygförband på resp. 15 min. och
5 timmar. Härav följer, att det är relativt lätt
att koncentrera till täml. vitt skilda baser
förlagda flygförband mot ett gemensamt
anfalls-mål. Dessa f:s egenskaper öka
operationsfrihe-ten och gynna överraskningsmomentet.
Rörelsen i tre dimensioner i förening med
snabbheten förlänar f. en höggradig offensiv prägel.
Det begränsade bränsleförrådet, som kan
medföras, samt beroendet av baser och av väderlek
förorsaka dock, att dess verksamhet mot ett
mål icke kan förlänas någon större grad av
kontinuitet. Stridshandlingen blir, jämförd med
armé- och marinstridskrafternas, mycket kort;
tiden för stridens inledande och utkämpande
kan räknas i minuter.
1909 kan sägas vara f:s födelseår. Genom
en del uppmärksammade flygningar detta år ss.
Blériots över Engelska kanalen, Farmans 3 tim.
i ett sträck samt Lathams höjdrekord på 500
m. fick man upp ögonen för flygväsendets stora
militära betydelse. Frankrike tog ledningen
genom att s. å. beställa ett antal flygplan vid
Calaisverken. De närmast följ, åren öppnades
såväl av Frankrike som de övriga stormakterna
flygskolor för utbildning av militärflygare.
1911 fick f. sitt elddop i Tripoliskriget, i det
att Italien använde flygplan, vilka gjorde
krigs-ledningen stora tjänster genom spaning samt
genom reglering av örlogsfartygens eld mot de
turkiska kustbefästningarna. — Vid
världskrigets utbrott 1914 uppgick antalet flygplan inom
de stridande stormakterna till 200—300. F :s
stora betydelse under världskriget framgår av
dess oerhörda utökning och utveckling.
Enbart Frankrike förfogade vid vapenstilleståndet
över c:a 11,000 flygplan, därav o. 4,000 i
fronttjänst. Genom flygteknikens snabba utveckling
ökas f:s betydelse ss. stridsmedel år från år.
Ännu återstå stora landvinningar på
flygtekni
kens område, varför f:s betydelse i framtidens
krig knappast låter sig bedöma. Ang. nuv.
styrka se de olika ländernas flygvapen.
Svenska f. Första gången flygplan
kom-mo till användning för militärt bruk i Sverige,
var 1912 under fälttjänstgöringarna i
Västergötland, då spaning utfördes från ett flygplan fört
av frih. C. Cederström. Under de närmast följ,
åren uppstodo arméns och marinens
flygväsenden. Det förra ingick som ett kompani i
Fälttelegrafkåren med Malmslätt som
förläggningsort, det senare var närmast underställt chefen
för Marinstaben med huvudsaklig förläggning
till Flottans varv i Stockholm. — Genom 1925
års härordning sammanslogos arméns och
marinens flygväsenden till ett självständigt f.,
sidoordnat armén och marinen. Befälet över f.
föres av en generals- el. amiralsperson, direkt
underställd Konungen. F:s indelning och
organisation i fred är följ.: staben, flygstyrelsen, fem
flygkårer samt två centrala flygverkstäder.
Inom staben planlägges f:s utbildning och
övningar m. m. Flygstyrelsen handhar f:s
förvaltning, och dess chef är chefen för f. Den är
uppdelad på tre byråer samt har att
handlägga; ärenden ang. materialanskaffning, f:s
kaserner och övningsfält (militärbyrån), ärenden av
teknisk natur (tekniska byrån) samt ärenden
av ekonomisk art (intendenturbyrån).
Tekniska byrån lyder under en flygöveringenjör
samt de övriga byråerna vardera under en
regementsofficer. Varje flygkår (se d. o.) står under
befäl av en regementsofficer. Deras
förlägg-ningsplatser och uppgifter äro följ.: 1.
Flygkåren (F: 1) Västerås, avsedd för f:s självständiga
uppgifter (bombföretag, strategisk spaning m.
m.). 2. Flygkåren (F:2) Hägernäs—Karlskrona
för samverkan med marinen. 3. Flygkåren (F:
3) Malmslätt—Karlsborg och 4. Flygkåren (F:
4) Östersund (Frösön), båda för samverkan
med armén samt 5. Flygskolkåren (F: 5)
Ljungbyhed för första flygutbilding samt
jaktflygutbildning. Specialutbildningen är förlagd
till flera kårer, vid F: 2 marinspaningskurs och
F: 3 arméspaningskurs m. m. Utbildning i
bombfällning samt skjutning från flygplan
(flygskjutningsutbildning) bedrives vid
Rinka-by och Fårösunds flygstationer. Till
flygutbildning kommenderas på frivillighetens väg
underofficerare, underbefäl och värnpliktige
studenter vid f. samt officerare och
underofficerare från armén och marinen. Flygutbildade
studenter kunna efter genomgången
reservofficersutbildning inom f. befordras till
officerare i f:s reserv. — Vid de båda centrala
flygverkstäderna skola erforderliga underhålls- och
reparationsarbeten samt till viss utsträckning
även nytillverkning av flygplan utföras. Deras
— 861 —
— 862 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
