Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONDBÖRS
produktionskapacitet, på exportsiffrorna för
nästa år o. s. v. Det är icke händelsen själv,
utan ryktet om händelsen, som smyger förut,
som börsbarometern i regel rapporterar. F. har
också träffande liknats vid en pumpanordning,
genom vilken sparkapital i erforderlig mängd
inpumpas i näringslivet. Ju mera folks
förmögenhet förvandlas i rörliga värden, desto
större betydelse ha f. fått i det moderna livet.
Aktiebolagsformen är visserligen i och för sig
synnerligen lämplig för den industriella
produktionen, men denna organisationsform skulle
icke ha kunnat taga ett sådant uppsving, om ej
anordningar funnits, varigenom företags aktier
kunnat med lätthet finna köpare el. vid behov
förvandlas i klingande valuta. Säkerligen skulle
ej heller stater, kommuner el. industriella
storföretag ha lyckats finna marknad för sina med
åren alltmera ökade lånebehov, om ej f. funnits.
Frågan, när börser först uppstodo, har varit
täml. omstridd. En viss motsvarighet till
börserna i våra dagar torde nog ha funnits på
ett ganska tidigt kulturstadium. I allm. har
man dock velat fastslå, att det var i Italien
på 1100-talet, som regelbundna sammankomster
av börsliknande natur först ägt rum. Själva
ordet börs förskriver sig från en betydligt
senare tidpunkt. Det anses av somliga
härstamma från Brygge, där på en öppen plats, benämnd
”De beurse” efter ett vid densamma med tre
penningbörser prytt hus, tillhörigt familjen van
der Beurse, de främmande köpmännen, som
kommo till staden, plägade samlas för att göra
affärer. Härifrån kom under senare delen av
medeltiden beteckningen börs på dessa
sammankomster och en motsvarighet till detta ord
återfinnes i ett flertal språk (fr. bourse, ty. Börse,
spa. bolsa, ital. borsa). I England däremot
benämnes börsen exchange (f. stock exchange).
De första börserna voro av huvudsaki. lokal
natur och uteslutande växel- och valutabörser.
Den första internationella börsen av betydelse
blev börsen i Antwerpen, som redan 1531 hade
sin egen ståtliga byggnad. Den första verkliga
f. uppstod i Amsterdam 1608. Efter
aktiebolagsformens införande och sedan de stora bolagen
ss. Ostindiska och Västindiska kompanierna
grundats samt handeln koncentrerats till
storstäderna, fingo f. ett oerhört uppsving, och
sådana inrättades nu i alla större handelsstäder
i Europa. I Skandinavien uppstod ett verkligt
börsväsen ganska sent. Dock ha även här
köpmännen alltsedan 1600-talet samlats till
börsliknande sammankomster och Köpenhamn fick
redan på Kristian IV:s tid (1619—40) en egen
präktig börsbyggnad. I Stockholm, där
börssammankomsterna länge ägde rum på
Stortorget och utanför Tyska kyrkan, gjordes till
1756 års ständermöte framställning att för
anskaffande av medel till ett börshus få under
vissa år upptaga en särskild avgift (börstolag).
Denna framställning beviljades, och 1776 stod
börshuset vid Stortorget färdigt.
Till en början voro börserna fullt fria,
självständiga inrättningar, och ännu i dag äro i en
del länder, ss. i England och Amerika,
börserna privata organisationer, fullkomligt
oberoende av stat och kommun. Numera ha
emellertid i flertalet länder statsmakterna på åtskilliga
vis ingripit reglerande vis å vis börserna.
Börsreglementen och börsförfattningar utfärdas av
regeringarna, och börserna stå under uppsikt av
statsämbetsmän.
Å alla börser är numera rätten att aktivt
deltaga, d. v. s. själv göra affärer och medverka
vid kurssättningen, strängt begränsad till efter
noggrann prövning godkända firmor el.
personer. Visst minimikapital (ofta mycket
betydande) och intyg om yrkeskompetens erfordras.
Ofta även borgen el. tillstyrkan av visst antal
f.-medl. I London måste medl. för varje år
angiva, i vilken egenskap de ämna besöka
börsen, d. v. s. huruvida de ämna göra affärer för
egen räkning (då benämnda jobbers el. dealers)
el. endast uppträda som mäklare ( s. k.
bro-kers). Ä de franska börserna tillsätter
finansministern de offentliga mäklarna (agents de
change), som bilda börsens viktigaste del,
”parketten”, en särsk. inhägnad plats i börshuset.
Omkr. la corbeille (en korgliknande
avskrank-ning) i denna del av börssalen samlas varje
börsdag les agents de change. Däremot kan
allmänheten å ett stort antal börser efter vissa
enkla formaliteter som åskådare få deltaga i
börserna. — På alla börser utgöras de viktigaste
kunderna av spekulanterna, av vilka dock
många kanske aldrig sätta sin fot i börslokalen.
Av de verkliga spekulanterna kan man urskilja
tvenne motsatta partier, haussister och
baisssis-ter. När ett värdepapper enl.
börsspekulanternas förmenande står för lågt i kurs, börja de
att uppköpa större el. mindre partier av
detsamma (spekulation å la hausse). Genom dessa
köporder, som i sin tur locka andra
börsspekulanter till köp, börjar värdepapperets kurs
långsamt stiga, till dess det nått en höjd, som av
börsspekulanterna anses vara den riktiga. Nu
händer ofta, att ett papper av haussisterna
diives för långt i höjden, över den gräns, som
svarar mot dess verkliga värde. De
spekulanter, som inse detta, börja då att sälja och
genom deras säljorder, som i sin tur framkalla
andra säljare, börjar papperet att sjunka, till
dess det nått en riktigare marknadskurs (speku
lation å la baisse). På detta sätt bringas ett
pappers kurs oavbrutet att stiga el. falla, till
— 1015 —
— 1016 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
