Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formpunkt - Formsand - Formsnitt - Formtal - Formtegel - Formträd - Formula concordiæ - Formulera - Formulär - Formyl - Forn- - Fornaldarsagor - Fornander, Abraham - Fornander, Andreas - Fornander, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMSAND
Exempel på formpunktsbestämning.
Formsand, se G j u t n i n g.
Formsnitt, konsthist., kallas de tidigaste,
mycket förenklade träsnitt, som under
1400-talet användes för framställningen av spelkort
och bokillustrationer och som oftast återgåvo
en summarisk konturteckning. G.V.
Formtal, skogsbruk. Ett träds kubikmassa
beräknas enl. formeln M = GXHXF, där G
(grundytan) är stammens tvärgenomskärning
vid brösthöjd (se d. o.), beräknad som en
cirkelyta ur diam., H höjden och F formtalet. F. är
således den faktor, varmed produkten av
grundyta och höjd, idealcylindern, skall
multipliceras för att man skall få trädstammens
kubikinnehåll, och är ett uttryck för stammens
bättre el. sämre form, växtfyllighet. F. varierar
ej blott med formen utan ock med höjden,
faller med stigande höjd. I stort sett ligger
värdet mellan 0,35 och 0,70 och håller sig vanl.
o. 0,43—0,55. Vid tabellering
sammanmultipli-cerar man ofta höjd och f. till en formhöjd.
Stammens massa erhålles sedan genom
multi-plicering med denna och den ur en
cirkelytetabell uttagna grundytan. F.A.Bn.
Formtegel, med särskild profil försett, från
det vanliga formatet avvikande tegel, använt
t. ex. i socklar, valvribbor, dörrfattningar och
listverk.
Formträd, trädg., benämnas träd, i sht
fruktträd, som genom beskärning och bindning
tvingats att växa i en viss regelbunden form
ant. vid en spaljé el. fritt i trädgården
(fristående f.). Se S p a 1 j é t r ä d. C.G.D.
Fo’rmula conco’rdiæ, kyrkohist., se K o
n-kordieformeln.
Formule’ra (fra. formuler), giva form åt;
avfatta, stilisera.
Formulä’r (fra. formulaire), vissa föreskrivna
ordalag att följa vid uppsättande av skriftlig
handling el. dokument el. vid vissa (högtidliga)
handlingar (eds-f., vigsel-f. o. s. v.);
ifyllnings-blankett.
Formy’l, myrsyrans radikal, den envärda
atomgruppen H . CO—.
Forn-. Där de ej nedan upptagits som särsk.
art. el. erhållit särsk. hänvisning, behandlas
fornspråken i art. om de olika språken, t. ex.
forndanska under Danska språket
o. s. v.
Fornaldarsagor (isl. fornaldarspgur,
forntids-berättelser) kallas till skillnad från de mera
historiska konunga- och släktsagorna ett antal
isländska sagor av väsentligen uppdiktat
innehåll. Handlingen försiggår ofta i Norges
avlägsna forntid och rör sig vanl. om strider
med troll och odjur, äventyrliga färder o. d.
Somliga, t. ex. Volsungasagan, ha till stor del
sitt upphov i den äldre Eddans hjältesånger.
Av andra må nämnas Halfs saga, Ragnar
Lod-broks saga, Gånge-Rolfs saga, Fritiofs-sagan,
Orvar-Odds saga. Uppteckningarna härröra i
allm. från 1300-talet. — Uppl.: ”Fornaldar sögur
NorSlanda” (3 bd, 1829—30; nu föråldrad). E.H
Forna’nder, Abraham, etnograf (1812—
87), prästson från Gärdslösa, Öland, tog o.
1830 hyra som sjöman, slog sig ned på
Hawaii-öarna 1842, där han blev plantageägare och
g. m. en infödd kvinna, blev småningom
di-striktsdomare, generalinspektör för skolväsendet
och en av de 4 medl. av landets högsta
domstol. F., som under Vanadisexpeditionens
vistelse i Honululu 1884 gjorde densamma stora
tjänster, utgav efter omfattande studier ”An
account of the Polynesian race” (3 bd, 1877—
78). — Litt.: C. Forsstrand, ”Svenska
lyckoriddare” (1916). C.
Forna’nder, Andreas, konstnär (1820—
1903), elev av Konstakad., utförde en rad
livfulla statyetter och grupper i terrakotta av
djur och jaktscener, bl. a. ”Rådjur” i
Nationalmuseum. F. framträdde även som
landskapsmålare. G.V.
Forna’nder, Axel Magnus Erland,
industrimän (f. 24/ii 1876). Efter studier vid Filipstads
bergsskola och i utlandet blev F. 1908
överingenjör vid Forsbacka jernverks a.-b.,
disponent för samma bolag 1920 och chef för
Fager-sta bruks a.-b. 1924. F. tillhör styrelsen för
ett stort antal sv. järn- och gruvbolag och är
— 1071 —
— 1072 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
