Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortifikationen - Fortifikationsbefälhavare - Fortifikationsdepartementet - Fortifikationsstaben - Fortifikatorisk rustning - Fortis (språkvetenskap) - Fortis, Alessandro - Fortissimo - Fortiter in re, suaviter in modo - Fortlage, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTIFIKATIONSBEFÄLHAVARE
hölls till 1798, då en ny centraliserad
organisation fastställdes. L. C. Stobée efterträdde
1739 Löwen, men avgick redan 1741, då den
71-årige G. Cronstedt blev direktör. Under hans
tid inföll F:s s. k. ”politiska svaghetstillstånd”,
och på sekreta utskottets tillskyndan
undandrogos från Cronstedts och kårens direktion
de under denna tid viktiga
fästningsbyggna-derna Sveaborg och Karlskrona, vilka
överlätos till officerare utom F. 1762 blev J. B.
Virgin direktör men avgick 1769, enär de
skånska och finska fästningsbyggnaderna, som
1764 ställts under F:s ledning, åter
undanta-gits F. Sedan hans efterträdare A. M. von
Strussenfelt 1772 av politiska skäl avgått, blev
A. M. von Arbin direktör till 1784, därefter
J. von Hermansson till 1791, N. Mannerskantz
till 1809, varefter N. Cedergren blev
Fortifi-kationsstatens siste direktör. 1811
samman-slogs näml. Fortifikationsstaten med den 1805
nybildade Fältmätningskåren, till
vars chef även generalkvartermästartiteln
överflyttats. Efter sammanslagningen fick den nya
organisationen namnet Ingenjörkåren,
och chef för denna blev förutv. chefen för
Fältmätningskåren, generalkvartermästaren G.
W. av Tibell, den siste innehavaren av denna
titel. Misstänkt för politiska stämplingar,
efterträddes han 1812 av generalen B. E.
Franc-Sparre, under vars chefstid
Fältmätningsbri-gaden 1831 avsöndrades från Ingenjörkåren
och ställdes under namn av
Topografiska kåren under Generalstaben.
Återstoden av Ingenjörkåren benämndes nu
Fortifikationskåren, men 1832 återfick den
det förra namnet. Chefen tilldelades titeln
”General av Fortifikation och chef för
Ingenjörkåren”. 1867 återfick Ingenjörkåren sitt
ursprungliga namn, F. Under Sparres tid
påbörjades 1820 byggandet av Vanäs fästning,
från 1832 kallad Karlsborg. Sparre
efterträddes 1837 av H. G. af Melin och denne 1839
av J. P. Lefrén. 1847 blev K. F. Meyer chef,
och på hans initiativ påbörjades den första
uppsättningen av ingenjörtrupper tse
d. o.), varigenom behov av ökad personalstat
uppstod. Denna utgjordes sålunda 1878 av 62
officerare och 54 underofficerare. Den
fortsatta utökningen av ingenjörtrupper
föranledde ytterligare ökning av personalstater genom
1872 års organisationsförändring samt 1901
och 1914 års härordningar. Enl. den sistn.
skulle F. utgöras av 173 officerare, 161
underofficerare och 64 civilmilitärer. Genom 1925
års försvarsordning blev staten åter reducerad
till 133 officerare, 93 underofficerare och 52
civilmilitära. 1916 uppsattes en särsk. f o r t
i-f i k a t i o n s s t a b (se d. o.). Meyer
efterträd
des 1858 av J. af Kleen, som avgick 1868,
varvid A. B. Leijonhufvud blev chef, vilken
befattning han innehade till 1891. Under hans
efterträdare H. Elliot påbörjades arbetena på
Bodens och Älvsborgs fästningar. Chefer för
F. ha därefter varit G. A. Bergman 1903—10,
C. D. L. W:son Munthe 1910—15, A.
Odelstier-na 1915—23 och från sistn. år H. L. de
Champs. Under 1900-talet ha förutom vid
Boden och Älvsborg utförts fästningsbyggnader
vid Hemsö, Tingstäde, Fårösund,
Hörnings-holm, Vaxholm och Karlskrona samt
dessutom talrika kasernbyggnader m. m. A.W.G.
Fortifikationsbefälhavare,
fortifikationsoffi-cer, av K. m:t placerad å fästning med uppgif*
att med biträde av övrig personal vid fäst
ningens ingenjörstab under chefens för
Fortifikationen inseende ordna och leda
nybyggnads- och ändringsarbeten å fästningsverk m
m. samt under kommendantens omedelbara
befäl biträda denne med vården och
vidmakthållandet av fästningen med dess särskilda
verk byggnader m. m. Sedan 1653 års
fortifi-kationsordning har innehavaren av
motsvarande befattning benämnts f. A.W.G.
Fortifikationsdepartementet, se A r m é f ö
r-valtningen.
Fortifikationsstaben, vid Fortifikationen
befintlig stab med uppgift att tillhandahålla för
viss tjänstgöring vid dess huvudstation och
Arméförvaltningens fortifikationsdep.
erforderliga stabsofficerare, att bidraga till
utvecklingen av det militära ingenjör- och
signalväsendet, verkställa utredningar rörande
Fortifikationen och ingenjörtrupperna m. m. F.,
som organiserades 1916, utgöres sedan 1926
av stabschef. 3 reg.-officerare och 5
kompaniofficerare. För att kunna förordnas till
forti-fikationsstabsofficerare fordras genomgång ai
Art.- och ingenjörhögsk:s högre
fortifikationskurs samt 2 års aspiranttjänstgöring vid F.
A.W.G.
Fortifikato’risk rustning, de för en fästnings
krigsrustning erforderliga befästnings-,
förbindelse- och förstöringarbetena.
Fortis (lat, stark), språkv., se Accent.
Fortis, Alessandro, italiensk politiker
(1842—1909), advokat, deputerad 1880 ss.
oppositionell republikan, sedermera moderat och
monarkisk vänsterman, en av Crispis främste
medhjälpare. F. var 1905—06
ministerpresident och inrikesminister. Th.
Forti’ssimo, mus., se Forte.
Fo’rtiter in re, sua’viter in modo (lat.),
”kraftigt i sak, milt i sättet”, en regel som
tillskrives jesuitgeneralen Aquaviva. S.Ss.
Fo’rtlage, Arnold Rudolf Carl, tysk filosof
(1806—81), prof, i Jena, sökte förena Fich
— 1123 —
— 1124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
