- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
1235-1236

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - France, Anatole

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANCE

var född vid Quai Malaquais i Paris, där
fadern — härstammande från Angerstrakten och
känd under namnet ”le père France”, vilket
sonen sedermera gjorde till sin litterära pseud.
— innehade en liten bokhandel. Likgiltig och
ouppmärksam i skolan, genomgick F. likväl
den berömda École des chartes. Från tidiga

Anatole France.

år var han en passionerad bokvurm, och med
åren förskaffade han sig en utomordentlig
be-iästhet i de mest skilda ämnen. 1876
anställdes han i senatens bibi, och utgav s. å. ”Les
noces corinthiennes”, parnassisk vers av
formfulländad skönhet. Hans övriga, ganska
omfattande lyriska produktion, utg. 1896 uti
”Poé-sies complètes”, innehåller strofer, som
Charles Maurras kallat: ”i sanning gyllene”. 1879
debuterade han som novellförf. och vann 1881
i ett slag berömmelse med den älskvärt
graciösa ”Le crime de Sylvestre Bonnard” (sv.
övers. 1892, 1911, 1922), som förblivit en av
hans mest omtyckta böcker. I en fulländad
form, sober, klar och böjlig, skildras med
lekfull fantasi en gammal lärd, förkroppsligande

F:s förfinade kultursinne, humana medkänsla
och gillande överseende med kärlekens
förvillelser. 1882 utkom ”Les désirs de Jean
Ser-vien” och 1885 den utsökta samlingen
barndomsminnen ”Le livre de mon ami” (sv. övers.
1908, 1919). Sedan 1886 regelbunden
litteraturanmälare i ”Le Temps”, sammanfattade F.
sina mera betydande recensioner i ”La vie
lit-téraire” (4 bd, 1888—92). Som kritiker är
han helt subjektiv, ”skildrar sina egna andliga
äventyr genom litteraturens mästerverk”. 1889
utkom ”Balthasar” och 1890 ”Thais” (sv. övers.
1891), där hans stil äger klassisk fulländning;
vid skildringen av en kurtisans omvändelse av
en munk, predikande alla filosofiska lärors
fåfänglighet, uppnår F. en uttrycksrikedom,
som med samma suggestiva styrka återgiver de
skarpt kontrasterande kulturmiljöer, som
tvåhundratalets Alexandria inneslöt. ”L’étui de
nacre” (1892; sv. övers. ”Pärlemorasken”,
1922) innehåller några av F:s mest kända
noveller; ”La rötisserie de la Reine Pédauque"
(1893; sv. övers. ”Drottning Gåsfot”, 1899,
1928) är kanske F :s mästerverk, där som i en
brännpunkt mötas, vad han lärt av Rabelais,
Montaigne, Lucretius och 1600- och 1700-talens
fransmän. Handlingen är förlagd till
1720-talets pittoreska Paris, dess enkla matställen,
vänstra Seinestrandens smala gator, fontäner,
demimondäna privathotell samt till en
alkemists landställe n. om staden. Med rabelaisk
must är huvudfiguren tecknad, Lucretius’ och
Franciscus av Assisis lärjunge, den all
mänsklig svaghet urskuldande, själv så syndfulle
Abbé Coignard, vars filosofiskt och teologiskt
skolade humanism är förenad med sann
människokärlek och naiv religiositet. Han går
igen i ”Les opinions de M. Jeröme Coignard”
(1893), men där som en obarmhärtig och
ironisk kritiker av all mänsklig kunskap och alla
samhälleliga inst. ”Le lys rouge” (sv. övers. ”Den
röda liljan”, 1927), med lätt laserade teckningar
från Florens, är F :s enda kärleksroman. Liksom
”Le jardin d’Épicure” utkom den 1894. 1895
följde berättelserna i ”Le puits de
Sainte-Clai-re” (sv. övers. ”Sankta Klaras brunn”, 1922).
Under påverkan av Mme Armand de Caillavet,
som tagit till livsuppgift att befordra F:s såväl
produktivitet som litterära berömmelse, kastade
sig F. med iver in i de hetsiga striderna om
Dreyfusprocessens revision. Han blev
dags-polemiker och folkmötestalare samt
socialistisk partiman. I 4 bd ”Histoire
contempo-raine”: ”L’orme du mail” (1897), ”Le
manne-quin d’osier” (s. å.; sv. övers. ”Korgdockan”,
1926), ”L’anneau d’améthyste” (1899; sv. övers.
”Ametistringen”, 1906), ”Monsieur Bergeret å
Paris” (1901; sv. övers. 1907), gav han en brett

— 1235 —

— 1236 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 2 21:26:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free