Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fort, fäste - Fort, Paul - von le Fort, Gertrud - Fortaleza, Ceará - Fortbildningskurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTBILDNINGSKURSER
Fig. 2. Mindre fort med
annexbatteri.
b ammunitionsrum, c skyddsrum,
d grav, e—g kasern, F eldlinje,
R skydd, G grav, D taggtråd,
A annexbatteri.
möjliggjordes genom
art:s uppställning
under pansar och
hålrummens förseende
med mera
motståndskraftiga täckningar
av betong. Art., med
undantag av några
lätta snabbeldpjäser,
flyttades nu ut ur
f. och förlädes först
i särskilda
annexbatterier (fig. 2),
senare anordnades
särsk. förberedda
ställningar, varigenom art. kunde hållas mera
rörligt. För inf. byggdes s.k. närstridsfort.
Ett f. av betong utgöres vanl. av en stor
ryggkasern, ofta i flera våningar, inrymmande
expeditioner, förläggningslokaler, kök, kraftcentral,
förråd av alla slag m.m. Stormfriheten tillgodoses
genom en 8—12 m bred och 6—io m djup grav,
flankerad från i kontereskarpgallerier (se Galleri)
uppställda lätta pjäser el. kulsprutor. Ryggraven
försvaras ofta från en kaponjär*, el. också kan
den brytas bastionsartat. Kontereskarpgallerierna
stå medelst underjordiska gångar i förbindelse med
f:s inre. På fältvallen samt på eskarpen anläggas
järntrådshinder. I Sverige ha i allm. anlagts
bergfort, vilka ge fullständigt skydd för i
hålrummen befintlig besättning. I berget nedsprängas
stormgravar, vilka omge det kvarstående
bergmassivet, i vilka hålrummen insprängas. Såväl
lätta kanoner och kulsprutor som
observationsplatser skyddas av pansar. Omedelbart före i:a
världskriget frångingo tyskarna fortkonstruktionen
och byggde s.k. gruppbefästningar, varvid f:s olika
försvarsanstalter utbreddes över en större yta.
På gr. av erfarenheterna från i:a världskriget
övergick man under 1920-talet till befästande av
vissa zoner. Befintliga f. utnyttjades efter
modernisering som stödjepunkter i bakre ställningar
samt
stridslednings-platser för högre
befälhavare. I st.f.
stora f. ingingo i
systemet fasta punkter,
utförda som små f.
(fig. 3) med
kulsprutor och
observationsplatser under pansar,
försedda med
tra-ditorbatterier*, s.k.
Bourgeskasematter,
med huvudsaklig
upp
gift att flankera framför och bakom närliggande
f. Efter 2:a världskriget torde den typiska
fortkonstruktionen med djupa, stormfria gravar helt
komma att överges, enär man alltmera
övergått till ett system, där skyddsrum och
eldställningar till försvar av pansarhinder och minor
ut-spritts över stora ytor (ytförsvar). De svenska
bergforten torde alltjämt ha en uppgift att fylla.
—- Jfr Befästningskonst. A.W.G.
Fort [får], Paul, fransk skald (f. 1872), utgick
från symbolismen och grundade i dess anda scenen
Théåtre d’art i Paris (1890; nu L’CEuvre) samt
Fig. 3.
B skyddsrum för granatkastare, C
Bourgeskasematt, F
kontereskarp-galleri, O observationstorn, T torn
för kulsprutor el. snabbeldspjäser,
TF torn för snabbeldspjäs för
flankering.
revyn ”Vers et prose” (1905—14); sedan 1912 bär
han titeln prince des poètes. F:s enorma lyriska
huvudarbete, ”Ballades franqaises” (1897—1937),
utgör en apoteos i 38 vol. av Frankrikes
historia, dess land och folk. Titlarna på två av
banden må nämnas: ”Paris sentimental” (1902)
och ”Ile-de-France” (1908); de ange hans dikts
älsklingsmiljöer. Ur den franska litteraturens rika
ursprungskälla, den medeltida diktningen, har denne
möderne lekare ofta öst; till fransk
medeltidshistoria har han vänt sig i sitt drama ”Louis XI,
curieux homme” (1921). F:s form är en rytmisk
prosa i böljande långrader, regnbågsartat skiftande
i stämning och ton. F. utg. en samlad uppl.
av sina ballader i ”Ballades franqaises. Edition
dé-finitive”, hittills 11 bd, 1922—47, och flera urval ur
sin balladdiktning: ”Choix des ballades franqaises”
(1913), ”Florilège des ballades franqaises” (1922)
m.fl. ”Mes mémoires. Toute la vie d’un poète.
1872—1943” utkom 1944. — Litt.: G.-A. Masson,
”P. F., sa vie, son æuvre” (1922). [Hj.GJE.
von le Fort, Gertrud, författarinna, se von
Le Fort.
Fortaleza [-tBle’zB], ofta kallat C e a r å,
huvudstad i staten Cearä i n.ö. Brasilien, på den öppna
kusten; 182,241 inv. (1940). En järnväg utgår åt s.,
och en är under byggnad västerut, över den
oskyddade redden exporteras främst bomull,
karnauba-vax, hudar och skinn; hamnanläggningar pågå
dock 10 km österut. Biskopssäte.
Fortbildningskurser, namn på kurser, som avse
fortsatt utbildning för lärare vid skilda slag av
skolor. Kostnaderna för dessa kurser bestridas i
allm. helt el. delvis av allmänna medel. Dylika
kurser i flera olika ämnen ha anordnats för lärare vid
allmänna lärov., seminarier, folkhögsk.,
sinnesslö-anstalter och framför allt för lärare vid folk- och
småskolor. De första f. anordnades av landstingen
(i Stockholms län 1866) för att möjliggöra
vidareutbildning av de lärare, som under folkskolans
första årtionden aldrig fått ordentlig
seminarie-utbildning. På lokalt initiativ anordnades olika f.,
bl.a. från 1890 i Stockholm på initiativ av dess
folk-skollärarförening och föreningen Svenska
folkskolans vänner. Av större betydelse blevo de akad.
sommarkurser, som med början i Uppsala 1893
sedan växelvis anordnats vid de båda statsuniv. och
småningom också vid högsk. i Stockholm och
Göteborg. 1907 anordnade Centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening f. i
teckning. Dessa följdes snart av andra kurser i olika
skolämnen och i undervisningsmetodik. De
utvidgades 1913 till allmänna statsunderstödda
kurser. Speciella f. i gymnastik hade då funnits sedan
1903 och i trädgårdsskötsel sedan 1910. Fr.o.m.
1913 tillkommo också statsunderstödda kurser i
simning och livräddning. Med anledning av 1918
års beslut om inrättande av praktiska
ungdomsskolor tillkommo följ, år särskilda kurser för
lärare vid fortsättningsskolorna. För pedagogisk
utbildning av yrkesskollärare anordnar
Yrkespeda-gogiska centralanstalten under Skolöverstyrelsens
inseende fortlöpande kurser. — Under 1947
anordnades av Skolöverstyrelsen och olika
lärarorganisationer ett 50-tal f. med skilda program
på olika håll i landet. För att befordra lärarnas
fortbildning finnas sedan 1899 även statliga sti-
— 93 —
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
