Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotbeklädnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTBEKLÄDNAD
Fotbeklädnader. 1 Egyptiska sandaler. 2 Känga från Osebergsfyndet. Mitten av 800-talet. Univ:s
oldsaks-samling, Oslo. 3 Oxmulesko. Omkr. 1540. Victoria and Albert Museum, London. 4 Manssko av enkel vardagstyp
med sydd klack av läder och sula med holtrand. 1600-talets förra hälft. Livrustkammaren. 5 Damskor av
blå-grön sidendamast med guldbroderier. Omkr. 1700—20. Nordiska museet. 6 Spännkänga för herre och
snörkänga för dam. Omkr. 1910.
främre Orienten, sedan årtusenden i varmare
klimat burit sandaler. Den klassiska sandalen var
först en enkel sula av trä el. läder. Ur denna
tycks småningom skon och stöveln ha utvecklats,
i det att remverket, som höll fast sulan, gjorts
tätare och likt ett nät omslutit foten och vristen,
småningom även underbenet. Även helt slutna f. voro
kända. Tyngre skor voro under sulan spik- el.
metall-beslagna. Elegantare f. voro mycket luxuöst utförda
med allahanda remprydnader. Sulorna voro gjorda
för h. och v. — Mindre Asiens folk samt perser,
centralasiater och en stor grupp mongoliska folk ha
ej i allm. burit sandaler, utan slutna f.
Utvecklingsformer av dessa folks forntida f. har man
säkert att räkna med ännu bland dem. Även Kinas
och Japans icke europeiserade folklager bära ännu
i dag f., som ha urgamla anor och äro av olika typ
mot de västerländska. — I det förhistoriska Norden
föranledde det kalla klimatet användandet av
fotlappar (ett bruk, som länge kvarlevat i avlägsna
kulturbygder), och utanpå dessa buros läderskor (danska
torvmossefynd). Själva skorna voro av ogarvat,
men med salt och fett berett läder med el. utan
kvarsittande hår, alltefter årstiden. De kunde gå
rätt högt upp på benet och snördes med remmar,
häktades el. knäpptes sällan. Särskild sula
saknades, och hela foten omslöts av ett efter densamma
någorlunda format läderstycke. Ur de germanska
fotbeklädnadsformerna och de senromerska
upp-stodo medeltidens enkla f. Högmedeltiden med dess
— 139 —
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
