Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
res), vilka berättiga till en utdelning av minst
3 % å aktiernas inlösningsvärde. Dessa bevis
amorteras av staten fr.o.m. Vi 1947 med Vso pr
år. Inlösningspriset är bestämt att utgöra
medelkursen av börsnoteringen på resp, aktier under
perioden V9 1944—31/io 1945. Så t.ex. blev
inlösningspriset å aktierna i Comptoir national
d’es-compte de Paris 2,253 frcs (nominella värdet 500
frcs) och minimiutdelningen 67,59 frcs. Från Vi
1946 skötas de nationaliserade bankerna av
styrelser, bestående av 12 av regeringen utsedda
personer, näml. 4 som representanter för industri,
handel och jordbruk, 4 representerande
fackföreningarna (2 av dessa 4 skola vara tjänstemän i
vederbörande bank) och 2 Banque de France samt
slutl. 2 utsedda bland personer med vidsträckt
bankerfarenhet.. Ingen parlamentsledamot får vara
dir. i någon nationaliserad bank. — För
fullgörandet av en allmän kreditkontroll skapades ett
offentligt kreditråd, Conseil national du crédit,
bestående av 38 medl., utsedda av regeringsorgan,
fackförbund och offentliga kreditinst. Dess
uppgift är att fastställa riktlinjer för kreditgivningen,
dirigera kapitalinvesteringar i näringslivet, fixera
skäliga räntabilitetsnormer för nationaliserade och
privata banker etc. För den egentliga
bankinspektionen finns ett särskilt organ, Commission de
contröle des banques, med guvernören för Banque
de France som ordf. — Av finansieringsbankerna
hade de två största, Banque de Paris et des
Pays-Bas samt Banque de 1’union parisienne, varit
ifrågasatta för nationalisering, men denna plan
frångicks av olika skäl, bl.a. med hänsyn till dessa
bankers omfattande utlandsaffärer och till den
omständigheten, att en hel del utländska, framför
allt engelska och amerikanska banker av
finan-sieringsbanktyp, äro etablerade i F. och att ett
ingripande mot dessa icke ansågs lämpligt. —
31/i2 1947 utgjorde sedelomloppet i F. 921
milliarder frcs och centralbankens guldbehållning 548
mill. $ (kursstabiliseringsfondens reserver ej
inbegripna).
Det franska sparbanksväsendet går
tillbaka till 1818 och har alltid varit ordnat under
statens garanti. Sparbankerna äro skyldiga att
överlämna sin inlåning till statskassan. Detta
system har tidvis medfört betydande svårigheter
för statsförvaltningen, som vidtagit oupphörliga
förändringar i de maximibelopp, vilka av enskilda
deponenter finge insättas, liksom i de räntesatser,
efter vilka räntegottgörelse sker. Sparbankerna
fingo under i:a världskriget sitt
verksamhetsområde utvidgat, i det de blevo berättigade att
fungera som tecknings- och inbetalningsställen för
statslån, liksom de även fingo motta
räntekuponger till dyl. lån som likvid vid insättningar.
Insättningsbehållningen i sparbankerna redovisades
31/io 1947 med 311 milliarder frcs.
Fastighetskrediten är i F. ordnad genom
hy-poteksbanker, av vilka Crédit foncier de France
är den ledande och tjänat som mönster för de
flesta andra länder. Dessutom finnas penninginst.
av andra typer, ss. emissionsbanker och privata
finansieringsföretag, kooperativa
penninginrättningar, postsparbank m.fl. [K.W-BJO.L.
Ekonomisk geografi. Till följd av fortlöpande
urbanisering under de senaste årtiondena utgör
jordbruksbefolkningen icke längre den övervägande
delen av F:s befolkning som under förra årh. och
ända till i:a världskriget. Man uppskattade
antalet yrkesutövare 1946/47 till 21,5 mill., varav
jordbruks- och industribefolkning utgöra 8 mill.
vardera. Därefter följa i storleksordning
yrkesgrupperna handel med samfärdsel, husligt arbete,
fria yrken, tjänstemän och militärer.
Jordbruket med binäringar får dock
betraktas som F:s ekonomiska grundval. Över 2/s
(44 °/o 1946) av befolkningen leva fortfarande på
landsbygden.
Arealens fördelning efter ägoslag 1937 och 1945.
Ägoslag Areal i km2 1937 I °/o av hela arealen
1937 1945
Åker ...................... 207,313 37,6 36,7
Ständig äng ................ 116,906 21,2 21,4
Träd- och vingårdar o.d... 21,124 3,9 3,8
Skogsmark .................. 107,541 19,5 19,5
Ouppodlad och improduk-
tiv mark .................... 98,101 17,8 18,6
Summa 550,985 100,0 j 100,0
Omkr. 2/s av hela arealen (se ovanst. tab.) utgöras
av åker, trädgårdar och vingårdar, o. Vs av ständig
el. naturäng och Vs av skogsmark; nära 100,000 km2
el. o. Vs av hela ytan består av ouppodlade
sumpmarker, torvmossar och ljunghedar samt
improduktiva bergsområden o.d. 1936 kommo 36 °/o av
jordbruksarealen på småbruk med en areal mindre
än 10 ha, 39% på egendomar med en areal av
10—100 ha och 25% på egendomar med större
areal än 100 ha. Staten, departementen,
kommunerna, kyrkan och juridiska personer äro i mycket
ringa utsträckning jordägare, och de staten etc.
tillhöriga jordegendomarna utgöras till större
delen av skogsmark och hedar. I stort sett kan man
säga, att storgodsen ha större utbredning i n.
F., småbruken däremot i s. I Maine och Anjou
t.ex. utgöra egendomar med mer än 100 ha 41 °/o
av jordbruksarealen. Storgodsen förekomma även
i mellersta Bretagne och i de centrala delarna av
F., t.ex. i Berry, Nivernais och Bourbonnais. I
Flandern tillhör en stor del av jorden städernas
borgerskap. S. om Paris, i trakten av Rambouillet,
ha ända fram till 1800-talets slut skapats jättelika
domäner, som tillhöra huvudstadens bankirer,
industri- och affärsmagnater. Samma företeelse
förekommer även i andra storstäders omgivningar,
t.ex. kring Lyon, S:t Étienne, Metz, Nancy, Dijon
och Caen. 74% av bönderna äro självägande (och
odla 60 °/o av arealen), 21 °/o arrendatorer (30 °/o)
och 5 °/o hälftenbrukare (10 °/o). Arrendesystemet
är allmänt i Paris-området, dominerar i. Elsass, är
vittutbrett i Bretagne och Normandie samt
sammanfaller ofta men icke alltid med storgodsens
utbredning. Kring nedre Seine omfatta
arrendegårdarna 2/s (66 °/o) av jordegendomarna och över
hälften (57—52 °/o) i dep. Ille-et-Vilaine, Nord,
Sarthe, Seine-et-Oise och Cötes-du-Nord.
Hälften-brukssystemet var mycket utbrett ännu på
1700-talet, då det dominerade mer än halva F., i sht
de mindre bördiga områdena. I våra dagar
förekommer det visserligen ännu kring nedre Maine
och nedre Loire, men dess huvudsakliga utbred-
— 343 —
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
