Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Litteraturanvisningar - Frankrike runt - Franktirör - Frans (kant) - Frans (namn) - 1. Frans I (konung av Bägge Sicilierna) - 2. Frans II (konung av Bägge Sicilierna) - 1. Frans I (konung av Frankrike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE RUNT
qais de l’entre-deux-guerres” (1945); A.
Blinkenberg, ”Fransk Modstandsdigtning” (1946); D.
Sau-rat, ”Modern French literature 1870—1940” (s.å.);
H. Clouard, ”Histoire de la littérature franqaise
du symbolisme å nos jours” (1, 1947); Anna
Bo-lakian, ”Literary origins of surrealism” (s.å.). —
Tidningspress: H. Avenel, ”Histoire de la
presse franqaise depuis 1789 jusqu’å nos jours”
(1900); R. Manevy, ”Histoire de la presse 1914—
1939” (1945); R- Rieffel, ”F. av idag” (s.å.). —
Konst: L. Gillet, ”Histoire des arts en France”
(1922); L. Dimier, ”Histoire de la peinture
fran-qaise” (2 bd, 1925—27); forts, av L. Réau, ”Histoire
de la peinture franqaise au i8e siècle” (2 bd,
1925—26); E. E. Viollet-le-Duc, ”Dictionnaire
rai-sonné de 1’architecture franqaise du XIe au XVIe
siècle” (10 bd, 1858—68); C. Enlart, ”Manuel
d’ar-chéologie franqaise” (2 éd., 3 bd, 1919—24); C.
Martin & C. Enlart, ”L’art gothique en France” (2 ser.,
1909—25), ”L’art roman en France” (3 ser., 1910—
14); R. de Lasteyrie, ”L’architecture religieuse en
France” (3 bd, 1912—27); P. Vitry, ”La sculpture
franqaise 1226—70” (2 bd, 1929); H. Laffillée, ”La
peinture murale en France avant la renaissance”
(2 éd., 1904); A. Weese, ”Skulptur und Malerei in
Frankreich vom 15. bis zum 17. Jahrhundert” (1927);
E. & J. de Goncourt, ”L’art du XVIHe siècle”
(2 bd, 1859—75; flera senare uppl.): E.
Gold-schmidt, ”Frankrigs Malerkunst” (6 bd, 1914—38);
J. Thiis, ”Fransk aand og kunst” (4 bd, 1918—39);
Th. Duret, ”Histoire des peintres impressionistes”
(4 éd., 1939); B. Hintze, ”Modern konst” (2 bd,
1928—30); E. Zahle, ”Fransk Maleri efter 1900”
(1938); R. Huyghe, ”The contemporaries” (1939),
”La peinture actuelle” (1945); R. H. Wilenski,
”Modern French painters” (2 ed., 1944); P.
Signac, ”Fra Delacroix til Neo-Impressionismen”
(1946); B. Dorival, ”Images de la peinture
fran-qaise contemporaine” (s.å.); ”Expressionismen”, red.
av R. Josephson & E. Wettergren (i ”Tidskr. för
konstvetenskap”, 1947); A. Basler, ”La sculpture
möderne en France” (1928); R. Letourneur, ”La
sculpture franqaise contemporaine” (1944); L.
Gischia & N. Védrès, ”La sculpture en France
depuis Rodin” (2 éd., 1946); S. Giedion, ”Bauen
in Frankreich. Eisen. Eisenbeton” (1928). —
Musik: A. Bruneau, ”La musique franqaise”
(1901); A. Gastoué, ”Les primitifs de la musique
franqaise” (1922); M. Brenet, ”Musique et
musi-ciens de la vieille France” (1911); J. Ecorcheville,
”De Lulli å Rameau” (1906); M. Dietz,
”Geschich-te des musikalischen Dramas in Frankreich” (1885);
R. Rolland, ”Musiciens d’aujourd’hui” (1908; flera
senare uppl.); G. J. Aubry, ”La musique
fran-qaise d’aujourd’hui” (1916). — Teater: L. Petit
de Julleville, ”Le théåtre en France” (1889); F.
Brunetière, ”Les époques du théåtre franqais”
(1892; flera senare uppl.); K. Mantzius,
”Skue-spilkunstens Historie” (6 bd, 1897—1916); J.
Mor-tensen, ”Medeltidsdramat i F.” (1899); E. Rigal,
”Le théåtre franqais avant la période classique”
(1901); A. Joannidès, ”La Comédie-franqaise de
1680 å 1900” (s.å.); F. Loliée, ”La
Comédie-fran-qaise. Histoire de la Maison de Molière de 1658
å 1907” (1907); E. Rigal, ”De Jodelle å Molière”
(1911); R. Brasillach, ”Animateurs de théåtre”
(1936). — Film: N. Vedrès, ”Images du cinéma
franqais” (1945); R. A. Fowler, ”The film in
France” (1946); M. Lapierre, ”L’anthologie du
cinéma” (s.å.); ”Le livre d’or du cinéma franqais”
(s.å.); H. Colpi, ”Le cinéma et ses hommes”
(1947); G. Charensol, ”Renaissance du cinéma
franqais” (s.å.); M. Villegas Lopez, ”Cine
Fran-cés” (s.å.). — Språk, se Franska språket. —
Undervisningsväsen: J. A. Bédé, ”Le
problème de l’école unique en France” (1931); E.
R. Curtius, ”Den franska kulturen” (1932);
”Atlas de l’enseignement en France” (1933); A.
Hagströmer, ”Den franska läkarutbildningen” (i
”Nordisk medicinsk tidskr.”, nr 21, 1935); G.
Kjellberg & G. Ahlborn, ”Om studier i F.” (s.å.);
S. Björklund, ”Fransk skola och fransk kultur”
(i ”Pedag. skrifter”, nr 164, 1939); M. J.
Mah-fonz, ”De 1’éducation sensorielle å 1’éducation
intellectuelle” (1944); G. Ahlborn, ”Akademiska
studier och universitetet i F.” (i
”Universitets-handboken”, 1944); ”Annuaire de 1’éducation
na-tionale” (1947); ”Livrét de l’étudiant” (årl.
utkommande föreläsningskatalog vid univ. i Paris).
Frankrike runt, världens längsta cykeltävling,
som sedan 1903 anordnats av idrottsbladet L’Auto.
Se Tour de France.
Franktirö’r, se Francs-tireurs.
Frans, kant på vävnad, avsedd som prydnad och
bildad av varpens el. inslagets trådändar. F. kan
också utgöras av ett påsytt fransband.
Frans, mansnamn, se Franciscus.
Frans, furstar.
Bägge Sicilierna. 1) Frans (ital. Francesco) I,
konung (1777—1830), son till Ferdinand I, från
1812 riksföreståndare, från 1816 guvernör av
Sicilien, förvaltade ön efter liberala grundsatser men
anslöt sig, sedan han 1825 blivit konung, helt och
hållet till Österrikes reaktionära politik.
2) F r a n s II, konung (1836—94), ende sonen i
konung Ferdinand H:s första äktenskap,
efterträdde 1859 sin fader. Den gamla kamarillan
förde ett skräckregemente, som påskyndade den
nationella resningens utbrott; kallandet av en liberal
ministär kom för sent. F. inneslöt sig i slutet av
1860 i fästningen Gaeta, där han, uppmuntrad av
sin gemål Maria Sofia av Bayern (1841—1925) höll
sig i 3 mån. och gav sig 1SA 1861.
Frankrike. 1) Frans (fra. Franqois) I, konung
(1494—1547), son av Karl Valois, greve av
Angou-lème, och Louise av Savoyen, blev vid Ludvig
XII:s tronbestigning
1498 närmaste
tronarvinge. Han fick en
ganska vårdad
uppfostran, ehuru hans
kunskaper voro mera
vidsträckta än djupa,
och var väl förfaren i
ridderliga idrotter.
Redan 1507 förlovades F.
med Ludvig XII:s
dotter Claude och äktade
henne 1514; Vi 1515
efterträdde han hennes
fader på tronen. Som
regent höjde han sig
knappast över
medelmåttan. Han ägde en
— 415 —
— 416 —
Frans I.
Målning av J. Clouet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
