Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigymnastik - Frigång - Frigälade snäckor - Frihamn - Frihandel - Frihandelsvänliga centern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHANDELSVÄNLIGA CENTERN
form av tävlingsgymnastik (individuella tävlingar,
t.v. omfattande fristående gymnastik, övningar på
bom och räck, hopp samt volter m.m. på
långmatta). Samtidigt instiftades häri SM och DM för
manliga och kvinnliga gymnaster i seniorklass
(fr.o.m. 17 år). Avsikten härmed är dels att söka
öka intresset för elitgymnastiken bland de frivilliga
gymnasterna, dels skapa möjligheter för Sveriges
deltagande i det internationellt-gymnastiska
täv-lingsutbytet (svenska kvinnliga gymnaster deltogo
f.f.g. 1948 i FIG:s olympiska tävlingar i London).
— Litt.: R. Hentzel, ”Handledning i f.” (1933);
C. Strauch, ”Leistungsturnen” (1935). O.Kgh.
Frigång. 1) Fångvårdsv. Enl. gällande
straffverkställighetslag kan fånge, när det med
hänsyn till strafftidens längd el. äv annan särskild
anledning finnes lämpligt och fara för missbruk
ej kan anses föreligga, medgivas rätt till f., d.v.s.
att till förberedande av frigivningen utföra arbete
hos arbetsgivare utom anstalten. Frigångare kan
även medges rätt att inta sina måltider utom
anstalten men skall i övrigt, då han icke arbetar,
vistas inom fångvårdsanstalten, där han hålles
avskild från andra intagna. Tid, varunder f.
åt-njutes, inräknas i straffverkställighetstiden. E.Sn.
2) Tekn., vanlig benämning på det driftsläge,
vid vilket en i gång varande motor el.
drivan-ordning är lösgjord från sin belastning och
sålunda går i tomgång. Som ex. på f. må tjäna
växelspaken på en bil, vilken har en ställning
för f. (neutralläget), varifrån de olika växlarna
kunna läggas in. Vid remdrift av maskiner
anordnas f. ofta medelst en på den drivna axeln
uppsatt, fritt rörlig ”nollskiva”, till vilken
driv-remmen överföres vid f., eljest medelst något
slag av lamell- el. klokoppling. Jfr Frihjul. —
Frigående hål äro så rymligt upptagna, att
tillhörande bult el. axel blir fritt rörlig i axiell
led, detta till skillnad från t.ex. gängade hål. A.Lg.
Frigälade snäckor, avd. inom underordn.
bakgä-lade snäckor*.
Frihamn, hamnstad med omgivning el. numera
vanl. endast hamn med mindre, bevakat område,
som ligger utanför ett lands tullgräns och
sålunda i tullhänseende betraktas som utländskt
område. F. förekommo redan under medeltiden, då
de hade till uppgift att draga handeln till de
privilegierade handelsstäderna, som vanl. helt och
hållet åtnjöto tullfrihet. De nutida f. äro framför
allt avsedda att tjäna näringslivet genom -de
fördelar i fråga om tullbehandling, lagring m.m., som
de erbjuda. På den europeiska kontinenten började
detta slags f. att upprättas under 1500- och
1600-talen. Så uppstodo tidigt f. i Italien (Livorno 1547,
Génua, Neapel, Venedig, Ancona, Messina),
Frankrike (Marseille 1669), Spanien (Gibraltar 1706),
Portugal, Österrike (Triest 1717, Fiume) och
Tyskland (Altona 1664, senare Lübeck, Bremen och
Hamburg). I England och USA har däremot
frihamnstanken ej vunnit anklang, utan man har i
stället använt sig av s.k. frilager (se d.o. och
Tulllager) i stor utsträckning; även i en del länder på
kontinenten, ss. Frankrike och Holland, ersätter
man numera ofta f. med upplag.
I Sverige anlades den första f. i Stockholm
1919 och åtföljdes av f. i Göteborg och Malmö 1922
(jfr kartor vid dessa ord). Gemensamt för dem
alla är, att de utgöras av ett strängt avgränsat
hamnområde med kajanläggningar samt kontors-,
magasins- och lagerbyggnader. Förebilder för de
svenska f. ha särsk. f. i Hamburg, Bremen och
Köpenhamn varit. Göteborgs f. följer
hamburgsyste-met såtillvida, att magasin för lossning och
lastning ej äro kombinerade med lagerbyggnaderna,
utan de sistn. ligga ett stycke från kajplatserna.
I Stockholms och Malmö f. användas däremot
lagerbyggnaderna, liksom i Köpenhamn, även för
lossning och lastning. I samtliga hamnar kunna
såväl kontors- som lagerlokaler förhyras av
allmänheten; dessutom finnas post-, järnvägs- och
telegrafstation.
För importhandeln ha f. sin största betydelse
därigenom, att de möjliggöra lagring av
ankommande varor, utan att dessa först behöva undergå
tullbehandling; denna kan försiggå, när varorna
senare skola lämna frihamnsområdet. Särsk. för
transitohandeln erbjuder f. stora fördelar, enär
godset kan utföras utan föregående förtullning.
Ompackning m.m. kan ske i f., utan hinder av att
godset är oförtullat. Efter tillstånd av K.m:t får
även industriell verksamhet bedrivas inom
fri-hamnsområde. Detta är särsk. värdefullt för
exportindustrier, som använda utländsk råvara; de
slippa då helt ifrån tullutlägget och besväret med
tullrestitution. För exporthandeln kan lagring i f.
erbjuda fördel därigenom, att restitution av
tullavgifter äger rum, redan då varan utförts till f.
Frihamnsrörelsen (i Göteborg endast
lagerrörelsen) handhas av särskilda för ändamålet bildade
frihamns-ab., ett för varje hamn, i vilka
kommunala intressen äro dominerande; alla avgifter utgå
enl. bestämda taxor, och vinstutdelningen är
begränsad. — Trafiken och omsättningen utgjorde
1947:
Stockholm Göteborg Malmö
Ankomna fartyg, antal..... 1,400 1,267 831
Ankomna fartyg, 1000-tal netto-
registerton ................. 1,054 1,620 950
Lossad och lastad godsmängd,
i 1000-tal ton................. 579 834 463
Bestämmelser i fråga om de svenska f:s
organisation och verksamhet finnas i k.f. om f. av 1935,
k. frihamnsstadga av 1935/36 samt frihamnsregl.
för resp, hamnar 1935. Vh.
Frihandel (efter eng. free trade) betecknade i sht
tidigare en från restriktioner fri handel. Adam
Smith använde i ”The wealth of nations” (1776)
uttrycket free trade nästan uteslutande för att
beteckna en handelspolitik, som icke skiljer på
importerade el. i det egna landet tillverkade varor
och som alltså icke pålägger de förra en
införselavgift. Numera användes f. oftast i denna
betydelse men får dock stundom över huvud taget
beteckna ett från statsingripande fritt
näringsliv. Jfr Handelspolitik.
Frihandelsvänliga centern, parti i A.k. 1895—97.
Vid 1890 års riksdag sammanslöto sig i A.k. ett
antal frihandelsvänliga stadsbor jämte några
lands-bygdsrepresentanter under namnet ”Centern”.
Där-inom uppstodo emellertid snart slitningar mellan
konservativa och radikala element. 1894 utgingo
de förra och bildade en egen grupp (”Nya centern”
el. ”Borgmästarpartiet”), medan av de senare
åtskilliga inträdde i ”Folkpartiet” (1895). De
kvarvarande moderat-liberala medl. konstituerade sig
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
