Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröbarhet - Fröbel, 1. Friedrich - Fröbel, 2. Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖBARHET
Fröbarhet, skogsbr., den ålder el. det
utvecklingsstadium, då skogsträden mera allmänt börja sätta
frö. F. varierar efter trädslag och i viss mån även
efter markbeskaffenheten. F. inträder sålunda ofta
tidigare på sämre och torrare mark än på bättre.
Fristående träd sätta frö tidigare än träd i slutna
bestånd.
Fröbel. i) Friedrich F., tysk pedagog (1782
—1852). Efter univ.-studier verkade F. som
informator för en privatelev vid Pestalozzis skola
i Yverdon. Där fick
han motta starka
pedagogiska impulser,
vilka tills, med hans
studier av Schellings
filosofi lade grunden
för hans senare
pedagogiska verksamhet.
1816 grundade F. en
egen skola i Keilhau
vid Rudolstadt, men
misstänkt för
demokratiska tänkesätt
måste han fly till
Schweiz. Här blev F.
föreståndare för
hem
met för föräldralösa barn i Burgdorf. Under
denna tid mognade hans pedagogiska tänkande,
och han kom till insikt om att Pestalozzi med
sin metod icke lät barnens lekbehov komma till
sin rätt. Enl. Schellings begrepp såg F. i leken
ett uttryck för det inre naturlivet hos människan.
1837 upprättade F. sin första kindergarten* i
Blankenburg i Thüringen. Därjämte grundade
han ett seminarium för utbildande av
barnträd-gårdslärarinnor på slottet Marienthal. Även om
F:s grundtankar, sådana de framkommo i hans
huvudarbete ”Die Menschenerziehung” (1826), i
huvudsak äro riktiga, lyckades han icke i sin
praktiska gärning utforma uppfostran i enlighet
med barnens naturliga läggning. Hans skapelse,
barnträdgårdarna, var dock något enastående för
sin tid, och tack vare bearbetningar av F:s
metoder ha de alltmer utvecklats. — Litt.: M. A.
Kuntze, ”F. F. Lebensbild” (4 Aufl. 1936); H.
Stöcker, ”Das Problem der Gemeinschaft bei F.
F.” (s.å.). E.Bng.
2) Julius F., den föreg:s brorson,
tyskschweizisk politiker och publicist (1805—93),
studerade i Jena och Berlin, blev 1833 lärare i
geografi vid industriskolan i Zürich och 1838
schweizisk medborgare. Han tog livlig del i det
politiska livet i Zürich och tog plats inom
yttersta vänstern. Med skärpa bekämpade han den
politiska reaktionen, som samlade sig kring
stats-rättsläraren Bluntschli; 1841 stiftade han i Zürich
och Winterthur ett eget förlag, Das Literarische
Comptoir, som blev samlingspunkt för den
internationella politiska oppositionslitteraturen. På gr.
av de angrepp, som regeringarna riktade mot
Das Literarische Comptoir, måste förlaget 1846
nedlägga sin verksamhet. F. flyttade 1847 till
Dresden och invaldes 1848 i
Frankfurtparlamen-tet. Här tillhörde han den demokratiska vänstern.
1848 kom F. tills, med R. Blum till Wien,
dömdes jämte honom till döden men benådades på
gr. av sin fientliga inställning mot Preussen och
sitt stortyska sinnelag. 1849—57 var F. bosatt i
Amerika. Efter hemkomsten arbetade han som
politisk publicist först i Wien, senare i München
och grundade här tidn. ”Die süddeutsche Presse”,
som han redigerade till 1873 och sedan sålde.
1873—76 var F. tysk konsul i Smyrna, 1876—90
i Alger. Han avled i Zürich. Bland F:s skrifter
märkas: ”Über das Wesen der Bildung überhaupt
und insbesondere der Volksbildung” (1837), ”Die
Bedeutung der Kirche und des Kultus auf der
Stufe freier menschlicher Bildung” (1840),
”Friedrich Rphmer aus Weissenburg und seine
messia-nischen Geschäfte in Zürich” (1842), ”Neue
Politik” (1846, pseud. C. Junius), ”System der socialen
Politik” (2 bd, 1847), ”Das Königtum und die
Volkssouveränität” (1848), ”Grundzüge zu einer
re-publikanischen Verfassung für Deutschland” (s.å.),
”Wien, Deutschland und Europa” (s.å.), ”Briefe
über die Wiener Oktoberrevolution” (1849), ”Aus
Amerika. Erfahrungen, Reisen und Studien” (2
bd, 1857—58), ”Amerika, Europa und die
poli-tischen Gesichtspunkte der Gegenwart” (1859),
”Theorie der Politik” (2 bd, 1861—64, ofullb.),
”Kleine politische Schriften” (2 bd, 1866), ”Die
Irrtümer des Sozialismus” (1871), ”Die Wirtschaft
des Menschengeschlechtes auf dem Standpunkte
der Einheit idealer und realer Interessen” (3 bd,
1870—76), ”Die realistische Weltansicht und die
utilitarische Civilisation” (1881), ”Die
Gesichtspunkte und Aufgaben der Politik” (1878), ”Ein
Lebenslauf. Aufzeichnungen, Erinnerungen und
Bekenntnisse” (2 bd, 1890—91). F. var en av
Tysklands mest vidsynta politiska publicister.
Han såg i folkbildningen grundvalen för all
sann demokrati. Folkskolans standard är enl. F.
avgörande för de breda massornas bildning, en
skarp klyfta mellan bildade och obildade utgör
en kräftskada i ett folks kulturliv. I mots. till
en intellektualistisk bildningsteori framhävde F.
betydelsen av hjärtats bildning, som
åstadkommer en harmonisk personlighet. F. var sålunda
i Tyskland en av de tidigaste förespråkarna för
en social bildningsuppfattning. Anhängare av
skiljandet mellan stat och kyrka bekände sig F.
personligen till tron på Gud. Som politiker
grundläde han redan före Constantin Frantz
federa-lismen och yrkade på Europas förenade stater
som det första steget för en senare federalistisk
världsunion. Paneuropa-idén går i sina rötter
direkt tillbaka till honom. Bevisligen har Frantz
känt till F:s teori och stått i personlig kontakt
med honom. I Preussen såg F. en typisk
överhetsstat av militärisk och dynastisk prägel men
reviderade i vissa punkter sin uppfattning efter
1871. Som socialpolitiker var F. en skarpsinnig
kritiker av manchesterliberalismen, pläderade för
genomgripande sociala reformer men gillade på
intet sätt socialismens budskap. Efter 1871 föll
F. i glömska, återupptäcktes 1929 av W. Näf
och anses f.n. som en av Tysklands mest lysande
politiska begåvningar. — Litt.: I den
omfångsrika litteraturen om F., som ej rymmer någon
vetenskaplig biogr., märkas W. Näf, ”Das
Literarische Comptoir, Zürich und Winterthur” (1929);
E. Feuz, ”J. F. Seine politische Entwicklung bis
1849” (1932); H. G. Keller, ”Die politischen
Ver-lagsanstalten und Druckereien in der Schweiz
— 755 —
— 756 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
