Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrskepp - Fyrskeppssignaler - Fyrskiftesbruk - Fyrskruv (krigsväsen) - Fyrskruv (telefonteknik) - Fyrskäftad - Fyrspann - Fyrspel - Fyrspets - Fyrsprång - Fürst - Fürst, 1. Carl Magnus - Fürst, 2. Thorvald - Fürst, Sigge - Fyrstadsmatcherna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRSKEPPSSIGNALER
av f:s rörelser i sjön. F. ha även nackdelen att
dè i farvatten, där isläggning förekommer, måste
hållas intagna under de för sjöfarten mest
riskfyllda veckorna närmast före och efter
isperioden. Därför strävar man efter att, där så
rimligtvis kan ske, ersätta f. med fasta, från
havsbottnen uppförda fyranläggningar. I Sverige ha
obemannade sådana fyrar uppförts som ersättning
för fyrskeppen ”Trelleborg” (1930) och
”Utgrun-den” i s. Kalmarsund (1947). F.n. pågår arbetet
med ytterligare en sådan, dock bemannad fyr på
Ölands s. grund c:a 12 sjömil (22 km) s.ö. om
Ölands s. udde, vilken beräknas bli färdig 1950
för att ersätta f. ”ölandsrev”.
Som kompensation för den enformiga och ofta
hårda tjänstgöringen på f. åtnjuter personalen
dels en jämförelsevis lång semester, uppgående
till högst tre månader årl. (när påmönstringstiden
omfattar hela året), dels även s.k.
fyrskepps-tillägg utöver den ordinarie lönen, vilket utgår
med ett visst belopp för varje dag tjänstgöring
ombord fullgöres. — Litt., se Fyr. S.Ö.
Fyrskeppssignaler, optiska signaler (ballonger,
koner o.d.), som användas vid vissa svenska
fyrplatser och fyrskepp £ör att meddela sjöfarten
rörande intagning av f^fskepp på gr. av
isförhållanden e.d.
Fyrskiftesbruk, växtföljd* med träde efterföljd
av 1 års höstsäd och 2 års vårsäd, förekom förr här
och var i Västergötland och Dalarne. — Ett f.,
som dock är ett rent växelbruk, uppfanns i
England och kallas norfolksystemet: 1)
höstsäd, 2) rotfrukter, 3) vårsäd, 4) vall. Det användes
på slättbygderna i Skåne, dock ofta något
modifierat. Jfr Växelbruk.
Fyrskruv, krigsv., se Fyrpatron etc.
Fyrskruv, telefontekn., se Telefon.
Fyrskäftad, textil., se Fyrskaftad.
Fyrspann, se Körning.
Fyrspel (eng. foursome), tävlan i golf par mot
par med en boll pr par.
Fyrspets, krigsv., se Fotangel.
Fyrsprång, se Ridkonst.
Fürst, tysk adelstitel, se Furste.
Fürst. 1) Carl Magnus F., anatom (1854
—1935), med. lic. i Lund 1885, med. dr där 1887
(”Bidrag till kännedomen om sädeskropparnas
struktur och utveckling”, 1886), prof, vid Lunds
univ. 1888—1919. F:s forskningar gällde framför
allt antropologiska frågor, varvid hans
undersökningar behandlade dels det i Sverige nu levande
släktet, dels material
från gångna tider.
Bland de förra
märkes särsk. det stora
arbetet ”Anthropologia
suecica” (1902;
jämte G. Retzius), bland
de senare ”Crania
groenlandica” (1915;
jämte F. C. C.
Han-sen). F:s arbeten från
svensk forntid ökade
i betydlig grad vår
kännedom om våra
förfäders
antropolo
giska struktur. Förutom betydande
undersökningar framför allt av stenålderskranier och
-skelett beskrev F. bl.a. Birger Jarls, Magnus
Ladulås’, Karl Knutssons och ärkebiskop Andreas
Sunessons kranier och utförde delvis
rekonstruktioner av deras utseende. Mera populärt
framläggas en del av dessa resultat i ”När de döda vittna”
(1920). På särskilt uppdrag utförde F.
antropolo-gisk undersökning av material från utgrävningar
av svenska, engelska och amerikanska exp. till
Grekland och Cypern. 1930 framlade han
resultaten av en del av dessa undersökningar i ”Zur
An-thropologie der prähistorischen Griechen in
Ar-golis”, ett arbete, som vunnit det största
erkännande. F. kan också sägas ha varit en av sin tids
ledande på det antropologiska forskningsområdet.
Han riktade den antropologiska forskningen med
flera utmärkta instrument och tekniska
hjälpmedel. F. utgav dessutom ett flertal anatomiska
arbeten och även åtskilliga inom medicinsk
historia och biografi, särsk. om K. Stobæus, A.
Retzius och A. H. Florman. — Under många år
nedlade F. ett mycket intresserat och betydelsefullt
arbete som sekr. i Fysiografiska sällskapet i
Lund. T.Hn.
2) T h o r v a 1 d F., den föreg:s kusin,
socialpolitiker (1866—1927). Efter examen vid Tekniska
högsk. 1889 tjänstgjorde F. som verkstadschef vid
olika mekaniska verkstäder och var 1899—1900
trafikchef vid Kinnekulle—Lidköpings järnväg.
1901 blev F. yrkesinspektör i Stockholm och kom
härefter att spela en betydelsefull roll för
arbetar-skyddslagstiftningens utveckling, för vilken han
även arbetade som led. av A.k. 1907—11. När efter
genomförandet av 1912 års lag om arbetarskydd
en särskild byrå i Socialstyrelsen för dessa
ärenden inrättades, blev F. dess förste chef. F. utgav
bl.a. ”Arbetarskydd och arbetarskyddslagstiftning”
(1923)- T.Er.
Fürst, Karl Sigge Tore, skådespelare (f. 3/u
1905). Efter studentexamen 1925 genomgick F.
polisskola 1925—27 och var anställd vid
Stockholms poliskår 1927—30. Sin teaterbana började
han 1930 vid Oscarsteatern, under den
Brunius-Ekmanska regimen, och har sedan varit knuten till
bl.a. Hälsingborgs stadsteater samt Blanche-,
Södra och Folkets hus-teatrarna i Stockholm.
Frånsett en mängd revyroller har F. spelat bl.a.
Einar Larsson i ”Herr husassistenten”, där han
först tilldrog sig publikens och kritikens
uppmärksamhet, samt vidare Petkoff i ”Hjältar”, Jonathan
Brewster i ”Arsenik och gamla spetsar” och Jocke
i ”Krigsmans erinran”. Som revyskådespelare har
han på ett utomordentligt sätt inkarnerat en
rad aktuella och utpräglade svenska typer. Han
är även en mycket uppburen radioartist. A.L.
Fyr stadsmatcherna, årliga tävlingar i
grekiskromersk brottning mellan stadslag m.fl.,
sammanställda i grupper om 4 lag. Mellan de fyra
starkaste grupperna, A, B, C och D, sker årl.
upp-och nedflyttning. Återstående lag äro regionalt
sammanförda och numrerade i löpande följd. De
tävla i 4-årsperioder, och först därefter sker
omgruppering och för vissa lag uppflyttning till
bok-stavsgrupperna. F. anordnas sedan 1927 av
Svenska brottningsförbundet och ”Stockholmstidningen”,
vilken utdelar en s.k. fyrstadspokal till
— 871 —
— 872 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
