Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiografiska sällskapet i Lund - Fysiokrater - Fysiokratism - Fysiolog - Fysiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIOLOGI
diestiftelser, överstiger f.n. 1,4 mkr, inberäknat
värdet av aktiemajoriteten i ab. Kullabergs natur,
som F. erhållit i donation. Årl. hållas 7 ord.
sammanträden, därav årshögtiden 2/i2. — Litt.:
O. Gertz, ”Kungl. F. 1772—1940. Historisk
överblick och personförteckningar” (1940).
Fysiokra’ter (till grek. fys’is, natur, och
kra-tei’n, härska), ekonomiska skriftställare under
1700-talet, som bekämpade merkantilismen.
Namnet härleder sig från titeln på en 1767 av P. S.
Dupont utgiven samling art., förf, av P.
Ques-nay, som var f:s lärofader. Tidigare hade f. om
sig själva använt beteckningen ekonomiste r.
Under 1700-talet uppstod en allt häftigare
opposition mot det statsingripande, som florerade
under den härskande merkantilismen. Nöden
bland växande befolkningslager och staternas
finansiella svårigheter skylldes på ett förvänt
ekonomiskt system. Det var naturligt, att kritiken
skulle framträda starkast i Frankrike, där man i
högre grad än annorstädes sökt omsätta
mer-kantilismens principer i praktiken och där den
sociala nöden nått upprörande dimensioner.
Redan i slutet av 1600-talet börjar sålunda
Boisguil-lebert publicera sina kritiska undersökningar, och
senare präglar d’Argenson (1694—1757) den
bekanta satsen ”för att regera bättre måste man
regera mindre”. Satt i system blev emellertid
kritiken först av f., vilkas främsta skrifter
ut-kommo 1756—78 och voro förf, av förutom de
ovannämnda Quesnay och Dupont, Baudeau,
Mer-cier de la Rivière och Mirabeau d.ä. Enl. f.
existerar för det ekonomiska livet en naturlig
ordning (prdre naturel), som härledes ur
människans drifter, böjelser och behov. Främst möter
oss här självbevarelsedriften, som leder till
strävandet att samla ägodelar. Äganderätten och
dess säkerhet är samhällets grundval. Alla
människor sträva efter största möjliga välstånd och
högsta grad av behovtäckning under så litet
betungande former som möjligt. Individernas
egoistiska strävan efter största möjliga välstånd strider
icke mot samhällets intressen, och denna strävan
realiseras bäst, om medborgarna lämnas fria från
störande ingripande. Den borgerliga lagstiftningen
{ordre positif) bör bringas i harmoni med den
naturliga ordningens bud. Lättast kan denna
harmoni genomföras, om lagstiftningen ligger i
händerna på en upplyst envåldshärskare. I f:s
ekonomiska system kommer oppositionen mot
merkantilismen till synes i deras betonande av
jordbrukets betydelse. Endast jordbruket är
produktivt. Endast här uppstår ett värde av
produkten, som är större än de värden, som offrats för
att tillverka den. Här få vi ett nettotillskott
(produit net) genom naturens medverkan. På
storleken av detta nettotillskott beror ett samhälles
välstånd. Andra samhällsklasser uträtta
visserligen ett nyttigt arbete, men någon ökning av
samhällsgodenas mängd uppstår aldrig av
fabrikanters och affärsmäns arbeten. De tillhöra en
steril samhällsklass. Är nu jordbruket enda
värde-skapande samhällsfaktor, bör skatten tagas direkt
från jorden utan omvägar, och därför föreslå f.,
att en enda skatt (1’import unique) införes, som
skall utgå proportionellt mot storleken av
nettotillskottet (jfr Single tax). Betr, handeln anse f.,
att inhemsk handel är nyttig och bör befrias från
alla hinder. Utrikeshandeln däremot är ett
nödvändigt ont, men vissa varor måste införas, och
därför böra även här frihandelsprinciper tillämpas.
Hela den gamla läran om betalningsbalansen
förklaras bero på en missuppfattning om penningens
natur. F:s teoretiska system lider av uppenbara
brister, och det torde knappast vara riktigt att
tillskriva dem förtjänsten att ha grundlagt den
ekonomiska vetenskapen. Viktigare är f:s politiska
insats, där de voro föregångare till den
ekonomiska liberalismen, som i betydande omfattning
hämtat sin åskådning från f. Otvivelaktigt ha de
verkat nedbrytande på det gamla samhället och
banbrytande för en ny tid. Också vunno de
anhängare bland åtskilliga av tidens ledande
statsmän. I Frankrike stod Turgot f. nära, och när
han 1776 störtades, ansågos f. ha lidit ett
avgörande politiskt nederlag. Deras idéer hade prövats
och misslyckats. I utlandet voro flera regenter
starkt intresserade av f:s läror. Gustav III i
Sverige, Josef II i Österrike och Katarina II i
Ryssland ansågo sig representera den idealtyp av
upplyst envåldshärskare, som f. satte sin lit till,
när det gällde förverkligandet av sina idéer. I
Sverige voro Carl Fr. och Ulrik Scheffer, Johan
Liljencrantz och många av mösspartiets medl.
starkt påverkade av f. (jfr även Bondeståndet, sp.
574). — Litt.: G. Weulersse, ”Les physiocrates”
(i93i). T-Er-
Fysiokratism’, se Fysiokrater.
Fysiolog [-å’g], person, som ägnar sig åt
livsföreteelsernas studium (se Fysiologi).
Fysiologi’ (till grek. fys’is, natur, och log’os,
lära), läran om de normala livsföreteelserna. F:s
uppgift är att beskriva livsföreteelserna, analysera
dem och utforska förutsättningarna för deras
framträdande. Alltefter arten av de levande
organismer, som studeras, uppdelar man f. i
djurfysiologi och växtfysiologi. Allmän
f. omfattar läran om livsföreteelser, gemensamma
för djur och växter, medan komparativ f.
åsyftar en jämförelse av livsföreteelser hos
djurslag, som stå på olika utvecklingsstadier. — Äldre
tiders fysiologiforskning var i stor utsträckning
beskrivande. Snart restes emellertid kravet på en
tolkning av de gjorda rönen. ”Vitalisterna” sågo i
livsföreteelserna verkningarna av en odefinierbar
”livskraft”, allestädes närvarande, där organiskt
liv förefinnes, och mäktig allehanda skilda
uppgifter. Denna ”livskraft” var icke identisk med de
allmänna naturkrafterna, den var en ”materien på
lämpligt sätt förändrande, skapande kraft”, som
t.ex. förmådde avpassa tillväxt, reglera
ämnesomsättning, förhindra blodets levring i kärlen
o.s.v. ”Vitalisternas” motståndare sökte däremot
förklaringen till livsprocesserna i
fysikalisk-ke-miska skeenden. Det är tack vare den senare
riktningens representanter, som fysikens och kemiens
rön och arbetsmetoder funnit tillämpning inom f.
De fruktbringande resultaten av denna
forskningsriktning visade dess existensberättigande. Den ena
processen efter den andra inom de levande
organismerna lyckades man klarlägga och göra
begriplig som en naturlig följd av de
fysikalisk-ke-miska processerna. Särsk. betydelsefullt blev det,
att man kunde visa, att lagen om energiens
oför
— 889 —
— 890 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
