Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologi - Litt. - Geological Society of London - Geological Survey of Great Britain - Geological Survey of the United Kingdom - Geologisk - Geologiska formationsserien - Geologiska föreningen i Stockholm - Geologiska kartor - Geologiska kommissionen i Finland - Geologiska tidsskalan - Geologiska undersökningar - Geologiska undersökningen - Geologisk kronologi - Geologisk profil - Geologisk termometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOLOGICAL SOCIETY OF LONDON
Sciences” (1938); F. X. Schaffer, ”Lehrbuch der
Geologie” (3 bd, 1922—41).
Geological Society of London [jiålåj’ikal sasaiGti
avv hmMøn], världens äldsta geologiska sällskap,
stiftades 1807, utgav under sina tidigare år
”Trans-actions” och ”Proceedings” och publicerar sedan
1845 ”Quarterly Journal of G.”.
Geological Survey of Great Britain [jiålåjdkal
savei’ avv grei’t britfan], se Geologiska
undersökningar.
Geological Survey of the United Kingdom
[jiå-låjdkal savéi’ avv Öa jonåi’tid kh/dam], se
Geologiska undersökningar.
Geologisk [-lå’-], som avser geologi.
Geologiska formationsserien, se Stratigrafiskt
schema.
Geologiska föreningen i Stockholm stiftades
15/s 1871 på initiativ av O. Torell för att samla
geologiens idkare i Sverige och främja studiet
av geologi och därmed besläktade vetenskaper.
Sedan 1872 utger G. ”Förhandlingar”, sedan
1921 med 4 häften om året. G. har i många
fall tagit viktiga initiativ; så t.ex. var G.
inbju-dare till ii:e internationella geologkongressen i
Stockholm 1910. G. hade i febr. 1949 469 medl.,
såväl inländska som utländska, av vilka en är
i:e ledamot och 15 utländska korresponderande
ledamöter. [K.A.GJG.R.
Geologiska kartor avse att, vanl. med tillhjälp
av färger o.a. beteckningssätt, kartografiskt
åskådliggöra utbredningen och förekomstsättet av
berg-och jordarter vid markytan och på så sätt giva
en bild av byggnaden hos jordskorpans översta
delar. I de flesta länder ombesörjes
kartläggningen av statsinst., sålunda i Sverige av Sveriges
geologiska undersökning*. — Det första förslaget till
upprättande av g. framställdes 1684 av
engelsmannen M. Lister. Trol. oberoende härav gjordes i
vårt land samma yrkande av D. Tilas 1738 och
därefter vid upprepade tillfällen. Den första i
Sverige publicerade g. är S. G. Hermelins över
Kinne-kulle, 1767. [G.Fn]G.R.
Geologiska kommissionen i Finland, Suomen
geo-loginen toimikunta, kallades tidigare Finlands
geologiska undersökning, Finlands
geol. statsinst., grundad 1885 och omorganiserad
1918 som kollegialt ämbetsverk med dir. och 4
statsgeologer samt assistentgeologer och
assistenter. Publikationer: ”Bulletin”, -”Geotekniska
meddelanden”, ”Annual Report”, ”Geol. översikskarta
över Finland” i skala 1:400,000.
Geologiska tidsskalan, se Geokronologi.
Geologiska undersökningar, offentliga inst.,
upprättade i regel av statliga, stundom av mera lokala
myndigheter, för att undersöka ett visst områdes
geologiska byggnad och dess förråd av praktiskt
användbara mineralämnen samt upprätta
geologiska kartor över området i fråga. — De första g.
upprättades på 1820- och 1830-talen i vissa av
USA:s delstater; delvis äro dessa ännu i
verksamhet, delvis har deras arbete upptagits av den
för hela USA gemensamma United States
Geological Survey, upprättad 1879, med ett vidsträckt
arbetsområde. I allmänhet ha g. i USA vidare
arbetsuppgifter än de europeiska, t.ex.
vattenförsy-ning, bevattning, skogsvetenskap, kolonisation,
naturskydd m.m. I Europa inrättades 1835 den
förs
ta g., Geological Survey of the United Kingdom
(från 1905 Geological Survey of Great Britain),
förbunden med praktiskt geologiskt museum
(Museum of Practical Geology) samt underavd. för
Skottland och (till 1905) för Irland. G. upprättades
i Indien 1856, i Canada 1842, i vissa distrikt i
Australien på 1860-talet och finnas nu i de flesta
brittiska dominions och kolonier. — I de
skandinaviska länderna inrättades 1858 Sveriges
geologiska undersökning* och Norges geologiske
un-dersökelse*, 1885 Finlands geologiska
undersökning (senare Geologiska kommissionen i Finland*)
samt 1888 Danmarks geologiske Undersögelse*. I
Tyskland upprättades den första g. i Bayern 1851,
och på skilda håll utfördes en del geologiska
kartläggningar o.a. geologiska arbeten, men dessa
organiserades enhetligt först efter Tyska rikets
grundande, då g. 1873 upprättades i Preussen (även
för en del anslutna förbundsstater), som 1875
förenades med Bergakad. i Berlin, och 1872 i Sachsen.
I Österrike upprättades 1849 Geologische
Reichs-anstalt (fr. 1922 Geologische Bundesanstalt).
”Stor-tysklands” samtliga g. bragtes 1939 under ett
gemensamt ämbetsverk, Reichsstelle für Bodenforschung,
med säte i Berlin och filialer i de skilda
landsdelarna. Efter desorganisation under 2:a världskrigets
senare år ha de tyska g. återupprättats dels under
namn av Geologische Landesanstalt med säte i
Hannover, dels under namn av Deutsche
geologische Landesanstalt in der Sowjetischen
Beset-zungszone med säte i Berlin. G. tillkommo i
Portugal 1857, Schweiz 1860, Frankrike 1868, Ungern
1869, Italien 1870, Spanien 1873 och Belgien 1896.
Ryssland organiserade 1882 sin numera
decentraliserade geologiska kommitté. Japan och Kina
er-höllo g. 1879, resp. 1916. G. finnas nu i
praktiskt taget alla stater av någon kulturell
betydelse. [K.A.G.1G.R.
Geologiska undersökningen, se Sveriges
geologiska undersökning.
Geologisk kronologi, se Geokronologi.
Geologisk profil, framställning av den geologiska
lagerföljden och lagerbyggnaden inom ett visst
område, i regel projicierad till ett bestämt, lodrätt
plan. Profiler av större omfång äro dels exakta
avbildningar av iakttagna lager, dels
kombinationer av dylika, där sambandet beräknats el.
konstruerats. En g. är den mest belysande
framställningen av ett områdes geotektonik (jfr
profil-fig. vid t.ex. art. Alperna, Dalasandsten,
Dalformationen och Diskordans). Med g. förstås även
ett naturligt el. artificiellt snitt genom någon del
av jordskorpan. [K.A.G.1G.R.
Geologisk termometer, av van’t Hoff införd
benämning, avseende temp.-bestämningar vid
geologiska förlopp med ledning av mineralens
förhållande vid temp.-höjningar. Vissa mineral
undergå vid temp.-förhöjning vid bestämd temp.
och bestämt tryck kristallografiska el. kemiska
förändringar, el. i bergarter uppträda vissa
mineralassociationer, varur bildningstemp. kan beräknas.
Användbar som g. är bl.a. kvarts, som vid 573°
momentant och reversibelt omvandlas från den
trigonala lågtemperaturformen a-kvarts till den
hexagonala högtemperaturformen /?-kvarts (i
tyskspråkig litteratur äro beteckningarna a- och
kvarts vanl. de omvända); omvandlingstemp.
— 523 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
