Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geulincx, Arnold - Geum - Geuser - Geushurvan - Gevaërt, François Auguste - Gevaert, Photo-produits G. S.A. - Gevaldiger - Gevalt - Gewandhauskonserterna - Gévaudan - Gevelsberg - Gevers, Marie - Gewert, Ivar - Gewertz, Charles - Geveskär - Gevsjöströmmen - Gevär - Gevärsfaktori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEVÄRSFAKTORI
äro subjektiva utan även sådana tankeformer som
subjekt—predikat, substans—accidens, helhet—del,
släkte—art, då dessa blott framställa vår egen
intelligens’ uppfattningsformer; en tankegång, som
pekar fram mot Kant. Liksom den senares är G:s
etik en utpräglad sinnelagsetik. Den anbefaller
ödmjukheten som följd av ökad självkännedom,
uppställer det goda som självändamål och betonar
pliktbudets obetingade karaktär. Samlad uppl. av
G:s skrifter är utg. av J. P. Land (3 bd, 1891—93).
— Litt.: V. van der Haeghen, ”G.” (1886; med
bibliogr.); J. P. Land, ”A. G. und seine
Philo-sophie” (1895). N.
Geum, bot., se Kummersläktet.
Geuser, se Gueuser.
Geushurva’n, religionsv., se Parsism.
Gevaèrt [ze’fart], Franqois Auguste,
belgisk musikhistoriker och tonsättare (1828—1908),
elev vid konservatoriet i Gent, organist vid
jesuitkyrkan där, studerade i Frankrike, Spanien, Italien
och Tyskland, slog sig ned i Paris, där han
hastigt blev känd som operakompositör och 1867 blev
dirigent vid stora operan. Vid kriget 1870
återvände han till Bryssel, där han 1871 blev Fétis’
efterträdare som dir. för konservatoriet och
samtidigt hovkapellmästare. Utom operor skrev han
kyrkliga verk, kantater, körkompositioner, sånger.
G:s huvudintresse var dock musikhistorien; han
har skrivit flera värdefulla arbeten om antik och
tidig medeltida musik (”Histoire et théorie de la
musique de 1’antiquité”, 1875—81, ”Les origines
du chant liturgique”, 1890, ”La mélopée antique
dans le chant de 1’église latine”, 1895), vidare
teoretiska verk och en instrumentationslära. — Litt.:
E. Closson, ”G.” (1928). E.A.
Gevaert, P h o t o-p r o d u i t s G. SA.
[fåtå"-prådjii’ ge’fart], av L. Gevaert 1894 grundat
belgiskt industribolag för tillverkning av fotografiska
produkter. G., som ombildades 1920, har sitt säte
och sin huvudfabrik i Oude God vid Antwerpen,
där över 5,000 personer äro anställda. Företaget
äger även en amerikansk fabrik, The Gevaert Co.
of America, i Williamstown, Mass., samt en fransk
fabrik, Gevaert France, i Pont-å-Marq. G.
tillverkar fotografiskt negativmaterial, plåtar och
film för yrkes- och amatörbruk, kinofilm,
färgfilm (enl. Agfacolor-metoden), röntgenfilm samt
olika slag av fotografiskt papper och fotografiska
kemikalier. K.S.
GevaFdiger (ty. Gewaltiger), förr titel på
underordnad polisman, till 1850 på poliskonstapel (jfr
fånggevaldiger).
Gevalt’ (ty. Gewalt, makt, välde, besläktat med
våld), numera blott i uttrycket med a 1 l(t)
gevalt, av alla krafter.
Gewandhauskonserterna [gavan’thaus-], en 1781
grundad, ur ett borgerligt halvprivat företag
utgången konsertinst. i Leipzig, som till 1884 gav
konserter i det s.k. Gewandhaus (tyghuset). De ha
letts av de mest framstående dirigenter:
Mendels-sohn, Nikisch, Furtwängler, Bruno Walter. — Litt.:
E. Kheschke, ”Die 150-jährige Geschichte der
Leip-ziger Gewandhauskonzerte 1743—1893” (1893).
Gévaudan [zevådat)’], landskap i s. Frankrike,
ung. motsvarande dep. Lozère.
Gevelsberg [ge’falsbärk], stad i Ruhrområdet i
Westfalen, mellan Hagen och Wuppertal; 22,465
inv. (1939). Järnindustri. G., som förr hette
Mylinghausen, blev stad 1886.
Gevers [/e’fars], Marie, belgisk författarinna
(f. 1883). G. har skrivit lyrik med fin känsla för
naturen och miljön (”Missembourg”, 1917, ”Les
arbres et le vent”, 1923, ”Antoinette”, 1925,
”Brabanqonnes parmi les arbres”, 1930) och
romaner, genomdränkta av lyrisk stämning,
skrivna på ett enkelt språk, till en början något
summariska i psykologien men efter hand mera
inträngande, upptäckande livets mörkare makter,
bl.a. ”La comtesse des digues” (1931), ”Madame
Orpha ou la Sérénade de mai” (1933; sv. övers.
”Majserenaden”, 1936), ”Les oiseaux prisonniers”
(1935), ”La ligne de vie” (1937) och ”Paix sur
les champs” (1941). — Litt.: ”La Nervie”, 1932:5
(specialnr, ägnat G.). E.
Gewert, Gustaf Ivar Wilhelm, militär (f. 4/a
1891), officer vid Värmlands reg. 1911, kapten vid
Intendenturkåren 1920, major 1934, överstelöjtnant
1936, överste 1939 och generalmajor 1945. G. var
1942—46 inspektör för underhållstrupperna samt
är från sistn. år generalintendent och chef för
Arméförvaltningens intendenturavd. Han var red.
för ”Svensk intendenturtidskr.” 1926—41.
Gewertz, Charles Ehrnfrid Månsson,
elektrotekniker (f. 18/2 1894), examinerades från
Tekniska högsk :s avd. för elektroteknik 1923, var
1923—27 ingenjör vid Asea, studerade 1927—33
vid Harvard Univ. och Massachusetts Inst. of
Technology, Boston, USA, där han 1928 blev
master of Science och 1933 dr of Science. Sedan
1933 är G. prof, i elektrisk teknologi och
förståndare för Chulalongkorn-univ:s ingenjörskola i
Bangkok, Siarn. G. har utg. bl.a. ”Network
syn-thesis” (1933). A.Lg.
Geveskär, fyrplats strax n. om Brännö utanför
Göteborg.
Gevsjöströmmen, se Indalsälven.
Gevä’r (från Ity. gewer, ty. Gewehr, urspr.
försvar; samma stam som i värja, beväring),
handeldvapen* för tvåhandsbruk med långt lopp,
huvudbeväpning vid inf. Förkortade g., k
arbi n e r, ingå i beväpningen för beridna trupper
m.fl. I militärt bruk varande g. kunna indelas
i repetergevär och automatgevär. I
Sverige benämnas sådana lätta kulsprutor, som
matas med patroner från utbytbara magasin,
kulspru tegevär. Se även Jaktgevär. —
Jfr Sidogevär. [R.SbglGrG.
Gevärsfaktori, verkstad el. fabrik för
tillverkning av gevär m.m. Under 1600-talet sökte
Kronan förmå de på landsbygden spridda
vapensmederna att flytta till vissa orter, där faktorier
anlagts, bl.a. Örebro, Arboga, Söderhamn,
Norrtälje och Huskvarna. Vid 1700-talets mitt
överläts vapentillverkningen åt enskilda, men
småningom nedlades dessa faktorier utom
Huskvarna, där fortfarande en del vapen tillverkas,
dock mest jaktgevär. — För att trygga försvarets
behov av handeldvapen anlade Staten 1813 Carl
Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna, som fått sitt namn efter det på samma
plats av Reinhold Rademacher 1654 grundade
Carl Gustafs stads manufakturverk. Flintlåsgevär
tillverkades till 1840, då slaglåsgeväret infördes,
en ny, stor verkstadsbyggnad uppfördes och ut-
— 621 —
— 622 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
