Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibbon, Perceval - Gibboner, långarmsapor - Gibbons, Orlando - Gibbons, James - Gibbons, Stella - Gibbosus - Gibbs, James - Gibbs, Willard - Gibbs, 1. Sir Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIBBS
vilka alla ge prov på hans livliga fantasi och
hans förmåga att skapa en dramatisk spänning.
Bland hans romaner märkes ”Margaret Harding”
(1911), som behandlar rasfrågan. E.L.R.
Gibboner [-å’-], långarmsapor,
Hylobat’i-dae, fam. bland smalnäsaporna, omfattande slankt
byggda, svanslösa former med mycket långa
armar. I upprätt ställning kunna g. nå marken med
händerna. Dessa äro långa och smala liksom
fotterna, endast tummen och stortån äro försedda
med en bred och platt nagel, övriga fingrar och
tår ha naglarna starkt välvda. Hårbeklädnaden är
tät och mjuk, ansiktet och de föga framträdande
sittvalkarna nakna. Hjärnan är jämförelsevis
liten och mindre utvecklad än hos schimpansen och
gorillan, varför också g. äro mindre intelligenta än
dessa apor. Med hänsyn till sin inre byggnad
överensstämma g. visserligen i stort sett med de
människolika aporna, till vilka de också förut
räknats, men visa dock i åtskilliga hänseenden
avvikande och mera primitiva drag, varför de numera
uppförts i en särskild fam., som icke kan anses
stå i något närmare fylogenetiskt samband med
de människolika aporna utan sannolikt redan tidigt
under äldre oligocen skilt sig från den
gemensamma stammen och slagit in på en annan
utvecklingslinje. — Bland g. särskiljer man två släkten,
Symphalan’gus med arten 5. syndaRtylus, s i
a-m a n g e n, som är den största bland alla g. och
förekommer på Sumatra, samt Hylob’ates med flera
arter, av vilka här endast två må nämnas, h u 1 o c k,
H. hoolock, från Bortre Indien, och lar el. v i
t-kindade gibbon, H. lar, vars hemland är
Malacka och Siarn. — Samtliga g. leva i skogarna
och äro utpräglade träddjur. Med stor vighet och
förvånansvärd snabbhet röra de sig i träden samt
livnära sig av blad och frukter men även av
insekter, spindlar, fågelägg och fågelungar m.m.
Deras geografiska utbredning är ganska inskränkt
och omfattar endast sydöstliga delen av tropiska
Asien; talrika äro de framför allt på de stora
Sundaöarna. Jfr Apor. H.W.
Gibbons [gibb’anz], O r 1 a n d o, en av Englands
mest betydande komponister (1583—1625), 1604
organist vid Chapel Royal, 1622 Doctor of Music
(Oxford), 1623 organist vid Westminster Abbey,
död i Canterbury. G. komponerade 3-stämmiga
fantasier (fancies) för violin, 9 fancies för 3 violor,
virginalstycken (i saml. ”Parthenia”, 1611),
5-stäm-miga madrigaler och motetter, anthems, hymner,
preces, services etc. Flera kompositioner i nytr. av
E. F. Rimbault och E. H. Fellowes, de kyrkliga i
saml. ”Tudor church music”, 4. — Litt.: Biogr. av
E. H. Fellowes (1925). B.L.
Gibbons [gibb’anz], James, amerikansk
katolsk präst (1834—-1921), biskop över
Nord-Caro-lina 1868, ärkebiskop av Baltimore 1877, kardinal
1886. G. företrädde en kulturellt och vetenskapligt
frisinnad katolicism, tog bl.a. arbetarvärlden under
sitt beskydd samt gynnade de liberala strävandena
inom kyrkan, som fingo namnet ”amerikanism”,
men drog sig senare tillbaka. Av hans talrika
skrifter märkas ”The faith of our fathers” (1876; sv.
övers. 1887), ”A retrospect of fifty years” (1916).
Gibbons [gibb’anz], Stella Dorothea, engelsk
författarinna (f. 1902), g.m. A. B. Webb sedan
1933, efter univ.-studier journalist. G. debuterade
som poet och har utg. diktsaml., bl.a. ”The
priestess” (1934) och ”The Lowland Venus”
(1938), romaner, ss. ”Cold comfort farm” (1932;
sv. övers. ”Lugn och angenäm landsvistelse”,
1934), ett slags parodi på bonderomanen, ”Bassett”
(1934), ”Enbury heath” (1935), ”Miss Linsey and
Pa” (1936), ”The rich house” (1941; sv. övers.
1945), ”Ticky” (1943) och ”Westwood” (1946),
novellsaml. ”Rearing tower” (1937) och
”Christinas at Cold comfort farm” (1940) samt
barnberättelsen ”Untidy gnome” (1935). E.
Gibbo’sus, -a, -um (av lat. gibba, puckel),
artnamn på växter med något puckel- el. knölförsett
organ.
Gibbs [gibz], James, engelsk arkitekt (1682—
1754), blev utbildad i Rom hos Carlo Fontana,
efter Wren en av Englands förnämsta representanter
för den italienskt påverkade senrenässansen el. en
mildrad barock (”palladianismen”). G. byggde
några kyrkor i London samt den kupolkrönta
centralbyggnaden Radcliff Library i Oxford.
Gibbs [gibz], Josiah W i 11 a r d, amerikansk
fysiker (1839—1903), 1871 prof, i matematisk
fysik vid Yale Univ. i New Haven. G. utförde
betydande arbeten inom termodynamiken. Han
grundade bl.a. den s.k. fasläran och uppställde 1878
den berömda Gibbs’ fasregel, medelst vilken
jämvikten i heterogena system kunde studeras.
Härigenom blev det möjligt att kvantitativt behandla
flera viktiga fysikaliskt-kemiska problem, ss.
dif-fusionen, dissociationen samt förhållandena i
utspädda lösningar och blandningskristaller. G.
utförde även fruktbara undersökningar över
statistisk mekanik. Hans vetenskapliga arbeten ha efter
hans död samlats i ”Scientific papers” (2 bd,
1906). Re.
Gibbs [gibz]. 1) Sir Philip Hamilton G.,
engelsk journalist och författare (f. 1877). G.
kom tidigt in på journalistbanan och räknas som
en av Englands
skickligaste tidningsmän,
specialist på
utrikespolitik och
utlands-händelser. Han har
varit anställd bl.a. i
”Daily Mail”, ”Daily
Express”, ”Tribune”,
där han redigerade
litteraturavd., och
”Daily Chronicle”;
1921—22 var han utg.
av ”Review of
Re-views”. G. var
korrespondent vid
bulgariska armén 1912, vid
franska och belgiska arméerna 1914 och vid
brittiska arméerna 1915—18. G. har skrivit en lång rad
romaner, för vilka han hämtat motiv och material
från egna upplevelser el. samtidshistorien. Av hans
romaner, av vilka de flesta föreligga på svenska,
må nämnas ”The Street of adventure” (1909; sv.
övers. ”Äventyrens värld”, 1927), en skildring av
Londons tidningskvarter vid Fleet Street, ”The
middle of the road” (1922; sv. övers. ”Den gyllene
medelvägen”, 1925), som ger bilder från i:a
världskriget, ”Young anarchy” (1926; sv. övers.
”Unga rebeller”, 1927), ”The winding lane” (1931;
— 637 —
- 638 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
