Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gislason, Konrad - Gislaved - Gisle (Gislo) - Gisle, Carl Olof - Gislén, Torsten - Gisle Surssons saga - Gislo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISLAVED
Hallgrimsson, av den i nyisländsk kultur
epokgörande tidskr. ”Fjölnir” (1835—47). Han utgav bl.a.
förträffliga uppl. av Hrafnkels saga FreysgoÖa
(jämte P. G. Thorsen, 1839), ”FöstbræÖrasaga”
(1852) och ”Njåla” (jämte E. Jonsson, 1875). Även
som grammatiker var G. betydande, särsk. genom
”Um frumparta islenzkrar tüngu i fornöld” (1846).
Senare ägnade sig G. framför allt åt tolkningen av
skaldpoesien, bl.a. i ”Nogle Bemærkninger om
Skjaldedigtenes Beskaffenhed i formel Henseende”
(1872). Efter G:s död utgåvos 2 bd ”Éfterladte
Skrifter” (1895—97). — G. var framför allt
detaljforskare, utmärkt av betydande skarpsinne och en
ytterlig noggrannhet, som ej sällan gränsar till
lärt pedanteri. E.No.
Gislaved, köping i Västbo hd i Småland,
Jönköpings län, och i kyrkligt hänseende t.v. ingående
i Båraryds, resp. Anderstorps förs, i Västbo
kontrakt av Växjö stift, i stort sett belägen mellan
Nissan och västgötagränsen; c:a 88 km2, därav
86 land; 5,242 inv. (1949). Köpingen bildades Vi
1949 av Båraryds* sn med det 1904 upprättade
Gislaveds municipalsamhälle samt av
angränsande delar av Anderstorps sn med det 1939
upprättade Gyllenfors m un i cipa 1 samh ä
1-1 e. Det förstn. hade en areal av 4,19 km2, därav
4,11 land, med 2,911 inv. (1949), det sistn. en areal av
10,99 km2, därav 10,87 land, med 1,698 inv. De båda
samhällena ligga mitt emot varandra vid Nissan
och statsbanelinjen Reftele—Hestra. Särsk. har
Gislaveds municipalsamhälle utvecklats snabbt:
1910 var dess folkmängd 652, 1930 1,131. Här
har sedan gammalt varit en livlig handelsplats,
med bl.a. stora kreatursmarknader. Köpingen
har statlig samrealskola, sjukstuga och
epidemisjukhus, apotek och vattenverk; provinsialläkare.
Ett kapell uppfördes 1904 (om kyrkan se
Bå-raryd). Här finnas en mängd industrier, de flesta
dock småföretag. Bland de större märkas
Svenska gummifabriks-ab:s* gummivarufabrik, belägen
i Gyllenfors vid fall i Nissan, kemisk-teknisk
fabrik och mekanisk verkstad, tillhörande Svensk
celluloidindustri ab., firman grundad 1920, bolag
1944 (aktiekapital 225,000 kr, 90 arb., årligt
tillverkningsvärde 2,2 mkr), garveri och remfabrik,
tillhörande Svenska remfabriks-ab., etablerat som
firma 1897 (aktiekapital 450,000 kr, 45 arb., årligt
tillverkningsvärde 1,5 mkr), samt tråddrageri och
spikfabrik, kvarn och kraftverk, tillhörande den
1907 etablerade firman Gislaveds tråddrageri (50
arb., årligt tillverkningsvärde 1,2 mkr). Bland de
mindre företagen märkas ett 15-tal
bakelitfabriker och lika många metallvarufabriker, 6
läder-varu-, 5 konfektions- (huvudsaki. för
plasticar-tiklar) och 4 leksaksfabriker, mekaniska
verkstäder, trikå-, gummivaru- och snickerifabriker.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1948 1,899,400 kr och å annan
fastighet 11,100,500 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. till
för fysiska personer m.fl. 8,133,700 kr och för
svenska aktiebolag 173,980 kr. — Namnet är
bildat till gen. av mansnamnet Gisle och fsv.
vidh(er), skog (se J. Sahlgren i ”Namn och
bygd”, 1923, sid. 129). Det skrevs 1539
Giis-leuid. P.;Er.
Gisle (G i s 1 o), biskop (1100-talet), den förste
historiskt säkerställde biskopen av Linköping,
omtalas i källor från 1140-talet. Jämte skarabiskopen
ödgrim assisterade han ärkebiskop Eskil vid
invigningen av Lunds domkyrka 114$.
Gisle, Carl Olof, diplomat (f. 22/9 1900),
fil. kand, i Uppsala 1922, jur. kand. 1924, ingick
i Utrikesdep:s tjänst och blev, efter att ha
beklätt olika poster i Stockholm samt vid
legationerna i Madrid, Lissabon, London, Warszawa
och Berlin, 1941 legationsråd vid beskickningen
i London, 1945 envoyé i Buenos Aires,
Monte-video och Asunciön, 1948 i Pretoria.
Gislén, Torsten Richard Emanuel, zoolog
(f. 21/e 1893), fil- dr och doc. vid Uppsala univ.
1924, läroverkslärare i Norrköping, Stockholm,
Göteborg och Uppsala
1925—28, prof, i Lund
sedan 1932;
föreståndare för limnologiska
institutionerna i Lund
och Aneboda 1934—
45. G. har en
synnerligen mångsidig och
gedigen vetenskaplig
produktion. I fråga
om både fossila och
nu levande hårstjärnor
är G. den f.n.
förnämste specialisten,
och talrika skrifter
behandla dessa djur
och andra tagghudingar, t.ex. ”Echinoderm
studies” (dr-avh., 1924). I samband med dessa
studier stå G:s marinbiologiskt-ekologiska
arbeten, t.ex. ”Epibioses of the Gullmar fjord” (2 bd,
1929—30), skrifter om de marina djursamhällena
vid Japans och Kaliforniens kuster samt arbetet
”Problem kring Östersjön” (i ”Svensk geogr.
årsb.”, 17, 1941), vari som ett tankeexperiment
framlägges det uppseendeväckande förslaget att
gräva en kanal genom Öresund för att
därigenom insläppa saltvatten och bl.a. höja
fiskeavkastningen i Östersjön. I ytterligare andra
arbeten behandlar G. ekologi och djurgeografi hos
skilda havs- och landformer, särsk. svenska
grod-djur och kräldjur. G. har företagit resor till
Norge, Finland, England, Frankrike, Balkan,
Japan, Hawaii och Nordamerika samt utg.
reseskildringarna ”Den uppgående solens land” (1933)
och ”Från Hawaiis stränder till New Yorks
skyskrapor” (1935). H.
Gisle Surssons saga, en av de i litterärt avseende
högst stående isländska släktsagorna. Sagan, vars
handling utspelas på n.v. Island, skildrar Gisle
Surssons tragiska öde, då han ställes inför valet
att bryta sin ed genom att låta sin bäste vän ligga
ohämnad el. att dräpa gärningsmannen, som är
hans svåger. Han väljer det senare, blir upptäckt,
dömd fredlös och slutl. i sin tur dräpt. Konflikten
har flera drag, som minner om tragiken i de gamla
germanska hjältedikterna. G. har senast utgivits
av F. Jönsson (1929), sv. övers, av Hj. Alving i
”Isländska sagor”, 2 (1936). — Litt.: M. Olsen,
”Gisla saga og heltediktningen” och ”Om Gisla
saga’s opbygning” (båda i ”Norröne studier”,
1938). L.
Gislo, biskop, se Gisle.
— 719 —
— 720 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
