Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grannelagsförhållanden - Granodiorit - Granofyr - Gran Paradiso - Granquist, Gustaf - Granquist, Ida - Granqvist, Paul Meijer - Granrost - Gran Sasso d’Italia - Gransholm - Granskaren - Granskningsexemplar - Granskningsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGSMAN
dats, ofta även i särskilda kommunala stadgar. För
grannarna i byn på landet gåvo i äldre tider
lagarnas byggningabalkar ingående bestämmelser ang.
gemensamt brukande av byamarken och
sammanlevnaden inom byn. Även efter byns sprängning
genom skifte kvarstår dock el. ha nytillkommit ett
stort antal olika författningar ang. skyldighet för
grannar att deltaga i vissa gemensamma företag
(se Dikning, sp. 426, och Väg) el. åliggande att
uppsätta stängsel (se Stängselskyldighet) i gränserna.
Granne kan också enl. överenskommelse vara
skyldig tåla visst intrång från annan (se Servitut och
Vattenlagen). — Jfr Immission. K.
Granodiorit, geol., se Granit, sp. 1093.
Granofy’r, geol., en finkornig, granitisk bergart
(granitaplit, granitporfyr, kvartsporfyr), där
bergartens, resp, grundmassans, kvarts och fältspat
samtidigt kristalliserat och därvid genomträngt
varandra med orienterad fjäderliknande, strålig
el. skriftgranitisk sammanväxning. G. uppträder
stundom i granitmassivens hastigare avkylda
randzon el. i form av gångar, ofta tillsammans med
diabas.
Gran Paradiso [-i’zå], högsta toppen i Grajiska
alperna i Italien, 60 km n.v. om Turin; 4,061 m ö.h.
Området kring G. är nationalpark.
Granquist, Per Gustaf David, fysiker (1866—
1922), fil. dr och doc. i Lund 1894, 1899 laborator i
experimentell fysik i Uppsala, 1910 prof, i fysik
sammastädes. G. utförde omsorgsfulla
undersökningar över fenomenen vid den elektriska
ljusbågen och fullföljde K. Ångströms arbeten över
solstrålningen.
Granquist, Ida, författarinna (1872—1949). G.,
som var prästdotter från Västergötland, avlade
organistexamen 1901, var Svenska kyrkans
missionär i Sydafrika 1907—15 och 1921—28, var
1929—38 sekr. i Missionsstyrelsen i Uppsala. G.,
som debuterade med diktsaml. ”Dröm” 1900,
utgav sedan ett 30-tal saml. med huvudsaki.
religiöst innehåll, ss. ”Gud vill det” (1902),
mis-sionssånger, ”Korsfararsånger” (1903), ”Mot
seger” (1905), också missionssånger,
”ödemarks-syner” (1910), ”Gnistor” (1917), ”Hjärtestänk”
(1929), som har motiv från Palestina, ”Från
fjällvidden” (1934), ”Vid havet” (1935) och
”Fär-destrofer” (1936). På zuluspråket utgav G.
sångboken ”Hlabchelani” (1912) och psalmboken
”Amahubo obukolwa” (1934). G. är i svenska
psalmboken representerad av psalmen ”O, giv oss,
Herre av den tro, som sorgerna betvingar” (nr
357). G. erhöll 1899 Svenska akad:s mindre
guldmedalj. E.
Granqvist, Paul M e i j e r, skriftställare, se
Meijer Granqvist.
Granrost, Chrysomyx’a abi’etis, svampart, se
Chrysomyxa.
Gran Sasso d’Ita’lia, ö. huvudkedjan i
Abruzzer-na, Apenninerna, når i Monte Corno 2,914 m ö.h.
Gransholm, industrisamhälle i Öja sn, Kronobergs
län. Gransholms a b., Gemla, grundat 1901,
äger i G. finpappersbruk, anlagt 1790, och
pappers-förädlingsfabrik. Omslutning c:a 2,4 mkr, därav
aktiekapital 0,7 mkr. Ärsprod. c:a 1,500 t,
arbetarantal 100.
Granskaren, finlandssvensk månadsskrift för
kultur, ekonomi och politik, utgiven i Åbo 1930—- .
40; sistn. år uppgick G. i ”Finsk tidskrift”*. Bland
redaktörerna, som i allm. voro knutna till Abo
akademi, märkas L. I. Ringbom, R. Törngren, L.
G. v. Bonsdorff och W. E. Nordström, bland
medarbetarna Otto Andersson, Torsten Bohlin, R.
Granit, Rolf Lagerborg, A. Montgomery, R.
Nu-melin, Rolf Pipping, Alma Söderhjelm, Erik
Ther-man, E. N. Tigerstedt, Edv. Westermarck och K.
Rob. V. Wikman. Bidrag från Sverige
förekom-mo också. G. var ej bunden av någon bestämd
meningsriktning utan ville vara en valplats för fria
meningsutbyten. Utgivarna företrädde närmast en
liberal uppfattning i politiska och kulturella
frågor med front mot antiintellektualistiska och
antidemokratiska rörelser. E.
Granskningsexemplar, jur., det ex. av varje i
riket tryckt skrift, som boktryckaren enl. TF
skall avlämna, i Stockholm till justitieministern
och i andra orter till hans för orten förordnade
ombud, allt för möjliggörande av det allmännas
tillsyn över tryckfrihetens utövande. G. skall vara
fullständigt och felfritt samt i samma skick som
de för spridning avsedda ex. av skriften.
Undantagna från plikten att avlämnas som g. äro
dels meddelanden från offentlig myndighet, dels
s.k. bild- och tillfällighetstryck (t.ex. vykort,
bildalbum, visitkort, adresskort, etiketter, blanketter,
enklare affärsreklam) men ej broschyrer över
industrianläggningar o.d., stadgar, styrelse- och
revisionsberättelser o.d. För varje ny uppl. av
tryckt skrift gäller principiellt, att g. skall lämnas,
likaså för varje nytt nummer el. häfte av
periodisk skrift. För möjliggörande av kontroll
åligger det boktryckaren att under ett år förvara
och på polismyndighets begäran tillhandahålla 1
ex. av alla från tryckeriet utgångna tryckalster.
K.m:t kan dock på ansökan medge undantag från
skyldigheten att lämna g. Eljest skola g.
avlämnas ”samtidigt med skriftens utgivande”, men
även härutinnan kan justitieministern medge
anstånd. Av utrikes tryckta skrifter skall g.
avlämnas, dels om det är en periodisk skrift, för
vilken utgivningsbevis här skall finnas el.
utfärdats, dels om skriften är avfattad på svenska och
ej införes endast i enstaka ex. Finnes i dessa
fall ej svensk förläggare, skall bokhandlaren
ombestyra g. Äsidosättes skyldigheten att avlämna
g., är straffet dagsböter. — Till vissa offentliga
bibi, skola avlämnas arkivexemplar*. K.
Granskningsman. 1) G. i konkurs. Enl.
gällande konkurslag av 13ä 1921 äga borgenärerna i
en konkurs övervaka och kontrollera
konkursförvaltningen genom sina särskilda förtroendemän,
de s.k. g. G. utses dock endast om någon
borgenär uttryckligen begär det. Antalet bestämmes av
konkursdomaren men skall vara minst 2. Valet
av g. förrättas av borgenärerna å första
borgenärs-sammanträdet. -—• G. äga hos konkursdomaren
göra framställning om delning av förvaltningen
och om ökning av antalet förvaltare samt skola ha
tillgång till böcker och handlingar, som röra boet.
De kunna hos konkursdomaren göra anmälan mot
förvaltare, som visar motvilja, oskicklighet el.
försummelse vid fullgörandet av sitt uppdrag. Ögd.
2) Av handelskammare godkänd g.
På gr. av de relativt höga kompetensfordringarna
för revisorer, som auktoriserats av handelskam-
— IIOI —
— 1102 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
