Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gratulation - Grau, Peter - Graubünden - Grau Delgado, Jacinto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAU DELGADO
Gratulatio’n (ytterst av lat. gratula’tio, av
gra-tnla’ri, tacka, lyckönska, av stammen i gr a’tia,
ynnest), lyckönskan.
Grau [grau], Peter, sönderjydsk
hemmansägare och politiker (f. 1866), 1902—08 medl. av
lantbrukskammaren för Slesvig-Holstein, från 1908
av Sönderborgs kretsdag (amtsråd). G., som
tillhörde den mera oförsonliga danska flygeln, blev
på gr. av sin betydande agitatoriska begåvning
ledare för oppositionen mot H. P. Hanssens
förhand-lingspolitik. Efter återföreningen valdes han till
v. ordf, i Grænseforeningen och deltog ivrigt i
dansk politik som konservativ. Han var bl.a.
livligt delaktig i 2:a ministären Zahles fall 1920. A.O.
Graubünden [graubyn’dan] (ty.), ital. Le Grigioni,
retorom. Il Grischim, fra. Les Grisons, kanton i s.ö.
Schweiz, den största men samtidigt glesast
befolkade kantonen; 7,114 km2, 128,247 inv. (1941; 18 inv.
pr km2). G. är ett utpräglat bergland, med i n.
Glarnalperna, i v. S:t Gotthard- och
Adulagrupper-na samt i s. och ö. Rätiska alperna el.
Graubünden-alperna (med G:s högsta topp, Piz Bernina, 4,052
m ö.h.). Huvuddalarna äro Vorderrheindalen och
Engadin, båda längddalar med ung. n.ö. riktning.
I G. ligga dalarna mycket högt, högre än
annorstädes i Schweiz. Engadin har en medelhöjd av 1,500
m ö.h. Bergstopparnas höjd är däremot mindre
än i s.v. Schweiz, bergens former mera rundade.
Glaciärernas utsträckning är jämförelsevis ringa.
Klimatet företer stora lokala olikhéter; mildast är
det i de dalar, som avvattnas åt s. till Po. — 48 °/o
av befolkningen ha tyska, 31 °/o retoromanska och
14 °/o italienska till modersmål; 49 % äro
protestanter, 44% katoliker. Italienarna bo i de dalar, som
tillhöra Pos flodområde, tyskarna i de nordligaste
och i delar av v. G. — Av kantonens areal är
knappt 0,5 % åker (mest vete-, korn- och
potatisodling), 47% ängs- och betesmark, 22% skog och
över 30 °/o improduktiv mark. Vingårdar upptaga
2,7 km2. Boskapsskötseln spelar en dominerande
roll. Brytvärda malmer saknas. Industrien är
obetydlig, fabrikerna äro små och finnas nästan
endast i Chur, kantonens huvudstad. 25
vattenkraftverk leverera maximalt 182,500 kW (1942). Ingen
annan kanton har så många kurorter som G.: S:t
Moritz, Davos, Arosa, Pontresina m.fl.
Det område, som numera utgör kantonen G.,
införlivades av kejsar Augustus i romerska riket
och kom därinom att tillhöra prov. Raè’tia
prima Under den germanska folkvandringen
råkade landet under östgotiskt, senare frankiskt
herravälde. Det berördes dock föga av dessa
erövringar, varom ännu det i G. florerande
retoromanska språket bär vittne. Efter det frankiska
rikets delning kom området att tillhöra Tyska
riket samt därinom hertigdömet Schwaben; dess
territoriella splittring var oerhört stark. Utom
biskopsdömet Chur, vars biskop var områdets
främste feodalherre, funnos en mängd fria el. av
feodalherrar beroende territorier. Dessa sökte
under 1300- och 1400-talen att i olika förbund
trygga freden. 1367 omtalas Gotteshausbund, 1424
Grauer el. Oberer Bund, 1436 Zehngerichtsbund.
De tre förbunden, vilkas enskilda medl. alla vunno
oberoende av sina feodalherrar och blevo
borgar-el. bondefristater (Gerichte), förblevo bestående
men uppträdde från 1460-talet gemensamt och
Alpbyn Bondo i Bregaglia i s. Graubünden.
erhöllo vissa gemensamma organ, så att ett nytt
statsförbund, Graubünden, uppstod. Detta slöt
1497—98 eviga vänskapsfördrag med
Edsförbundet och kan från denna tid räknas som ett med
detta allierat, fristående statsförbund el. som en
därtill mycket löst anknuten ”förbunden ort”.
1512 förvärvade G. lydländer på italiensk botten,
bl.a. Veltlin och Chiavenna. Under
reformations-krigen, då G. var konfessionellt splittrat, rasade
inre och yttre krig i G., vari spanska, franska och
österrikiska trupper deltogo. Partigängaren Georg
Jenatsch (1596—1679), hjälte i K. F. Meyers
bekanta roman ”Jürg Jenatsch” (2 bd, 1876),
lyckades emellertid hävda G:s oberoende. 1797 måste
G. till Cisalpinska republiken avstå Veltlin och
Chiavenna, vilka efter skiftande öden tillföllo
Italien. 1803 införlivades återstoden av G. med
Schweiz, som det sedan dess tillhört. 1854 erhöll
G. sin ännu gällande författning, senare ändrad i
demokratisk riktning. Först genom den
upphävdes de tre gamla medeltida statsförbund, ur vilka
G. växt fram. — Litt.: K. Hiltbrunner, ”G.”
(1927—28). [O.S.]P.;B.
Grau Delgado [grau’ Sälya’Öå], Jacinto,
spansk författare (f. 1872). G., som är född i
Barcelona, framträdde först med en filosofiskt
hållen roman, ”Trasunto” (1893), men har gjort sin
viktigaste insats som förf, med en rad skådespel,
som ge honom en plats vid sidan av J. Benavente
som sin tids mest betydande spanske dramatiker.
G:s skådespel ha icke blivit skattade av en bredare
publik i hemlandet men ha uppmärksammats
utomlands. Han anknyter till traditionen från sitt lands
litterära storhetstid under 1600-talet men har också
tagit intryck av det slutande 1800-talets dramatiker,
Porto-Riche, Bataille, Ibsen och Sudermann. Hans
— 1117 —
— 1118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
