Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Green, Paul - Green, Julien - Greenawaltmetoden - Greenbacks - Green Bay - Greene, Robert - Greene, Maurice - Greene, Nathanel - Greene, Graham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREENE
var med i i :a världskriget som officer, var först
bitr. prof, i filosofi vid Univ. of North Carolina,
sedan ord. prof, i dramatik. G., som redan som
barn kom i beröring med de halvt primitiva
syd-statsnegrerna, har i en rad skådespel, vanl.
enaktare, behandlat motiv ur deras liv: ”The Lord’s
will and other Carolina plays” (1925), ”Lonesome
road” (1926), ”The field God and In Abraham’s
bosom” (1927), ”In the Valley and other Carolina
plays” (1928) och ”The house of Connelly and
other plays” (1931). Av G:s senare skådespel må
nämnas ”Roll sweet chariot” (1934), ”Shroud my
body down” (1935), ”Johnny Johnson” (1936),
”The lost colony” (1937), ”The enchanted maze”
(1939) och ”The Highland call” (1941): G. var
medförf. till ”Native son” (1941; jämte R. Wright).
”Out of the South” (1939) innehåller 15 av G:s
skådespel i bearbetad form. G. har vidare skrivit
noveller (”Wide fields”, 1928, ”Salvation on a
string”, 1940), romaner (”The laughing pioneer”,
1932, ”This body the earth”, 1935) samt litterära
och pedagogiska skrifter (”The hawthorn tree”,
1943, ”Forever growing”, 1945). E.
Green [grin], J u 1 i e n, fransk författare (f.
1900). G., som föddes i Paris av amerikanska
föräldrar, fick sin uppfostran i Frankrike, deltog
i i:a världskriget från
1917 som
ambulanschaufför, studerade vid
Univ. of Virginia, USA,
1919—22, där han
mottog intryck av
engelska och
amerikanska förf., bl.a.
systrarna Brontè och N.
Hawthorne, samtidigt
som han fördjupade
sig i studiet av
klassiska språk och
hebreiska. Återkommen till
Paris ägnade han sig
åt konst- och
musik
studier men vände sig snart till litteraturen.
Religiöst intresserad debuterade han 1924 under
pseud. Théophile Delaporte med
broschyren ”Pamphlet contre les catholiques de
France”, ett försvar för katolicismen mot dess
ljumma anhängare, och gav s.å. ut berättelsen
”Le voyageur sur la terre”, 1925 följd av ”Les
clefs de la mort”, båda studier av
psykopatologiska fall, karakteristiska för G. Hans första
stora roman, ”Mont-Cinère” (1926), vars
handling utspelas i Amerika, var en studie av
girigheten, under det att ”Adrienne Mesurat” (1927;
sv. övers. 1929) skildrar en olyckligt förälskad
kvinna, som levde i fransk landsort, varifrån han
sedan med förkärlek hämtat sina motiv. ”Suite
anglaise” (1927) innehöll studier över engelska förf.,
bl.a. Blake, Charlotte Brontè och Ch. Lamb, ”Un
puritain homme de lettres” (1928) handlade om
N. Hawthorne. G. fullföljde sina analyser av
mänskliga olycksöden, fulla av skräck för
kärleken och döden och av misstro mot livet, i
romanerna ”Léviathan” (1929), ”L’autre sommeil”
(1931), ”Épaves” (1932), där han förlagt
handlingen till Paris, ”Le visionnaire” (1934) och
”Mi-nuit” (1936). G., som med intresse följde den
politiska utvecklingen under 1930-talet, kritiskt
inställd mot den framväxande diktaturandan,
utgav 1938 ”Journal 1928—34” och 1939 ”Journal
1935—39”, där han bl.a. ger intryck från en resa
i Sverige. Efter Frankrikes sammanbrott 1940
flyttade G. över till USA, där han stannade till
1945. Han utgav där ”Varouna” (1940), en
berättelsesvit, där han utnyttjat
reinkarnationstan-ken, ”Memories of happy days” (1942), en
själv-biogr., och tills, med systern Ann G. ett par böcker
med utdrag ur Ch. Péguy, ”Basic verities” (1943)
och ”Men and saints” (1944). Efter återkomsten
till Frankrike har G. utg. ”Journal 1940—43”
(1946) och romanen ”Si j’étais vous” (1947), en
fantastisk skildring, som bär spår av hans
återgång till katolicismen. E.
Greenawaltmetoden [grinapådt-], tekn., se
Sint-ring.
Greenbacks [gri’nbäks] (eng., grönryggar),
folklig benämning, efter färgen på baksidan, på USA:s
statssedlar, som utgåvos under nordamerikanska
inbördeskriget och voro underkastade täta
värdefluktuationer.
Green Bay [gri’n béi’], stad i Wisconsin, USA,
vid Fox Rivers utlopp i Green Bay av
Michigan-sjön; 46,235 inv. (1940). Stor export av spannmål
och trävaror; mångsidig industri.
Greene [grin],- Robert, engelsk dramatiker
och romanförfattare (1558—92), uppfostrades i
Cambridge och gjorde vidsträckta resor, förföll till
ett utsvävande liv och dog. i yttersta fattigdom.
Bland G:s romaner bör nämnas ”Pandosto” (1588),
varpå Shakespeare grundade ”A wintePs tale”. ”A
notable discovery of Coosnage” (1591) och ”The
repentance of R.G.” (1592) äro realistiska
skildringar från tidens ”undre värld”. G:s bästa
skådespel är ”The honorable history of Frier Bacon and
Frier Bongay” (o. 1589), en humoristisk skildring
från livet i England under Elisabets tid. Hans
samlade verk utgåvos av A. B. Grosart i 15 bd
(1881—86). E.L.R.
Greene [grin], M a u r i c e, engelsk tonsättare
(o. 1695—1755), 1718 organist vid Saint Paul i
London, 1727 organist vid Royal Chapel, 1735
tonsättare för King’s Band, dessutom prof, i musik vid
Cambridge. G. samlade äldre engelsk kyrkomusik
(utg. av Boyce) och komponerade anthems,
oratorier, skådespelsmusik, sonetter, kantater,
pianostycken m.m. G. var vän med Händel men kom
senare i konflikt med denne på gr. av sin
oförbehållsamma anslutning till Bononcini.
Greene [grin], Nathanel, amerikansk fältherre
(1742—86), blev 1775 befälhavare för Rhode Islands
stridskrafter, utmärkte sig som generalmajor vid
Trenton och Brandywine Creek och var 1778—80
generalkvartermästare. Sin största insats gjorde
G. som överbefälhavare 1780—83 för de amerikanska
trupperna i södern, där han trots otillräckliga
stridskrafter och ringa förråd utmanövrerade fienden ur
ställning efter ställning samt slutl. befriade landet.
Greene [grin], Gr a h am, engelsk författare
(f. 1904). G., som är född i Berkhampstead,
Hert-fordshire, där hans far var rektor vid
Berkhampstead School, studerade i Oxford, gjorde resor
i USA, Afrika och Mexico, var 1926—30
medarbetare i ”Times”, 1935—39 i ”Spectator” och
tjänstgjorde under 2:a världskriget i Freetown
— 1149 —
– T150 –-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
