Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenander, 1. Max - Grenander, 2. Sven - Grenbingel - Grendel - Grendike - Grenelle - Grenen - Grenets element - Grenetter - Grenfell, Francis Wallace - Grenfell, Bernard - Grenhopp - Grenigelknopp - Grenklängen - Grenlucka - Grenna - Grennaforsa, Grännaforsa - Grenoble
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRENBINGEL
i Eskilstuna, 1922—39 även rektor vid Eskilstuna
stads skolor för yrkesundervisning. G. är känd
som populärvetenskaplig förf, och föreläsare.
2) Sven G., den föreg:s bror, skolman (f. 7/a
1878), fil. dr i Uppsala 1912, lektor vid Högre allm.
lärov. i Västervik 1914—43. G. är föregångsman
för skolsegling i Sverige och utbildade årl. 1907
—23 skolynglingar i sjömanskap m.m. under
segling på sjögående segeljakter, har utg. ett flertal
instruktiva böcker rörande segling, bl.a. ”Handbok
för långfärdsseglare” (1921), och är initiativtagare
till den 1923 bildade Svenska kryssarklubben.
Grenbingel, växtart, se Bingel.
Grendel, ett i Beowulf* omtalat vattentroll.
Namnets förekomst i ortnamn såväl i England som i
Tysklands nordsjöområden visar, att G. varit ett
gammal lågtysk folktro tillhörande vattenväsen,
boende i insjöar och strömmar, ung. som vår näck
el. strömkarl. Vad Beowulf berättar om G., är
emellertid en irisk havsjättesaga, tillhörande
Finn-cykeln. Härvid har den iriske havsjätten av diktens
förf, identifierats med det germanska
insjötrollet G.
Grendike, förr vanlig benämning på sugdike (se
Dikning).
Grenelle [granäll’], del av 15:6 arrondissementet
i Paris, på v. Seinestranden. Här anträffades på
1870-talet skelettfynd efter förhistoriska
människor, dels långskallar i de djupare skikten, dels
utpräglade kortskallar i de övre. Långskallarna voro
av Cro-Magnon-typ. Kortskallar av liknande typ
hade tidigare anträffats i grottor vid Furfooz i
Belgien. Efter de märkliga fynden vid Offnet i
Bayern är denna till äldre stenåldern hörande,
kortskalliga urmänniskotyp säkerställd. Den
benämnes F u r f o o z-G r e n e 1 1 e-r a s e n och
markerar kortskallarnas första framträdande i
Europa. G.Bn.
Grenen, östligaste spetsen av Skagens Odde,
Danmark.
Grenets element [granä’s], se Galvaniska
element, sp. 220.
Grenett’er, se Gulbär.
Grenfell, Francis W a 11 a c e, Lord G.,
engelsk militär (1841—1925), officer vid inf.
1859, generalmajor 1889, general 1899,
fältmarskalk 1908, avsked s.å. G. deltog med utmärkelse
i fälttåget mot zuluerna 1879 och i de egyptiska
fälttågen 1882—85 samt var 1885—92 sirdar över
egyptiska armén. I denna egenskap nedlade han
ett energiskt arbete på arméns reorganisation samt
lyckades genom Afafis intagande 1891 begränsa
mahdistupproret. Efter några års tjänstgöring
i England återvände G. till Egypten som chef
för de brittiska besättningstrupperna 1897—98
samt var därefter guvernör på Malta 1899—
1903 och militär befälhavare på Irland 1904—08.
Under i:a världskriget var han verksam i Röda
korsets tjänst. — Litt.: ”Memoirs of
Field-Mar-shal Lord G.” (1925). E.Bz.
Grenfell, Bernard Pyne, engelsk
språkforskare (1869—1926), prof, i papyrologi i
Oxford 1916. G. är känd som en av världens mest
framstående papyrusforskare. Han utgav, oftast
i samarbete med A. S. Hunt, en mycket lång rad
papyri av skiftande innehåll, bl.a. ”The Oxyrhyn-
chus papyri”, 1—17 (1898—1927), ”Fayüm towns
and their papyri” (1900), ”The Amherst papyri”
(1900—01), ”The Tebtunis papyri” (1902—07),
”Greek papyri” (1903) och ”The Hibeh papyri”
(1906). L.
Grenhopp, bundet hopp* med el. utan anlopp
över ett redskap (bock, häst m.m.) el. levande stöd,
varvid benen föras på ömse sidor om redskapet
(stödet). G. över häst är en vanlig tävlingsform.
Hästen skall då mäta 165—180 cm i längd och 145
cm i höjd samt ha putor (mumrikar) placerade
ovanpå varandra mellan sadelgjordarna. För att
kunna hoppa över ett större antal putor måste
man ändra den gymnastiska hoppstilen därhän, att
överlivet vid passerandet av mumrik-stapeln
fäl-les framåt, så att sätet kan höjas. — SM och DM
i g. ha med vissa avbrott anordnats av Svenska
idrottsförbundet 1896—1936; 1939 övertogos de av
Svenska gymnastikförbundet. O.Kgh.
Grenigelknopp, bot., art av igelknoppsläktet*.
Grenklängen, bot., se Stam- och grenklängen.
Grenlucka, bot., se Stele.
Grenna, se Gränna.
Grennaforsa, Grännaforsa, se Moheda.
Grenoble [granåbl’], huvudstad i dep. Isère i
s.ö. Frankrike, belägen i vinkeln mellan floderna
Isère och Drac i Dauphinéalperna c:a 200 m ö.h.,
102,161 inv. (1946; 35,280 1872). G., urspr.
Cu-laro, senare Gratiano’polis efter kejsar Gratianus,
tillhörde Burgund till 1349, blev sedan huvudstad
i Dauphiné och från 1790 i dep. Isère. Staden
hemsöktes förr av översvämningar. Under 2:a
världskriget besattes den i nov. 1942 av
italienarna, vilka i sept. 1943 efterträddes av tyskarna,
som här hade en stark garnison. Då G. genom
sitt läge behärskar flera viktiga vägar över
Alperna, har det utbyggts till en stark fästning.
Gamla staden ligger längst i s.ö. och nådde
urspr. icke fram till någondera av floderna. Den
har ännu trånga gator med hus av
medeltidstyp. Sedan stadsgränsen utflyttats 1832 och 1879
—80, har G. vuxit ut särsk. mot v. till Drac och
mot ö. till halvön Ile verte, som bildas av en
av Isères flodslingor. Särsk. sedan 1870 har
uppblomstringen gått hastigt. De viktigaste
öppna platserna äro Place de Notre-Dame med
katedralen och ett monument över den stora
förrevolutionen i G. 1788, Place de S:t-André med
dess kyrka och Place de Verdun med
regeringsbyggnaderna och högsk., grundad 1339 med fil.
och jur. fakultet (3,954 studenter 1946). Från
äldre medeltiden stammar S:t-Laurent med en
av de äldsta kryptorna i Frankrike. Katedralen,
Notre-Dame, visar övergångsstil och gotik,
S:t-André (i gotik) hyser bl.a. riddaren Bayards
grav (han var född i närheten av G. och har
också en staty i staden). Några profana
byggnader, bl.a. Palais de justice, härstamma från
renässansen, men annars har G. övervägande
modern prägel. Isères stränder äro kantade av
kajer och promenader. Boulevard Gambetta
skiljer den ö. stadsdelen med dess bostadskvarter
från den v. med dess fabriker, arbetarkaserner
och bangårdar. I staden finnas garverier,
handsk-fabrikation (ett 80-tal företag), cement- och
pappersindustri, likörtillverkning, kemisk-teknisk in-
— 1243 —
— 1244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
