Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenoble - Grenrör - Grensholm - Grenskura - Grenspår - Grentorka - Grenville, ätt - Grenville, 1. George - Grenville, 2. William Wyndham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRENVILLE
Grenoble. Palais de justice (t.v.) och Bayards staty.
dustri samt fabrikation
av elektriska maskiner
och apparater. Tack
vare den rikliga tillgången
på vattenkraft i
Alperna har G. stora
kraft-verksanläggningar, varifrån kraft distribueras
till omgivande delar av
Frankrike. Staden är på
en gång franska
Alpernas viktigaste
industri-och handelsstad, dess
största
kommunikations-centrum och
medelpunkten för dess andliga
odling. Utom högsk.
finnas här seminarier och
många högre skolor för
fackutbildning. Här
ligga ett par av den
franska landsortens
förnämsta konstmuseer samt
arkeologiskt och
naturhistoriskt museum, båda
med rika saml. Till
denna betydelse bidrar
stadens läge, där den
viktiga tvärbanan från Lyon
når den stora längdbanan Genève—Marseille
genom Västalperna. På gr. av närheten till de
stora massiven Grande-Chartreuse, Belledonne och
Oisans är G. dessutom centrum för berglandets
turisttrafik. [J.F.;E.W.]P.
Grenrör, bot., art av rörsläktet*.
Grensholm, gods i Vånga sn i Östergötland,
nära Roxens n. strand, omfattar med
underlydande 1,960 ha, därav 457 åker; taxeringsvärde
977,800 kr. Huvudbyggnaden av reveterat trä i
två våningar med två flyglar av sten uppfördes
mot slutet av 1600-talet. Lämningar finnas av en
medeltida gråstensborg. G. tillhörde redan på
1200-talet släkten Gren, från slutet av 1400-talet
Ryning, under 1500-talet Rosengren, 1612—1706
Ribbing och därefter till 1904 Spens. Nuv. ägare
är jägmästaren friherre A. Mannerheim. —
Namnet efter riddaren Magnus Gren (d. 1473)-
Tidigare kallades platsen Aal (så t.ex. 1321), vilket
torde vara identiskt med subst. ål, höjdsträckning.
Godset ligger på en sådan. Se C. G. Styffe,
Grensholm.
”Skandinavien under unionstiden”, 3 uppl. 1911,
sid. 258, och M. Eriksson i ”Namn och bygd”,
1936, sid. 139 ff. P.;Er.
Grenskura, her., uppdelning av en vapensköld i
flera fält genom brutna linjer.
Grenspår, bot., se Stele.
Grentorka, bot., se Blom- och grentorka samt
Cryptospora.
Grenville [gren’vil], engelsk adelsätt, känd
sedan 1100-talet, men först under 1700-talet mera
framträdande. En dotter till Sir William Temple*
blev g.m. Richard G. (1678—1728); bland deras
barn märkas dottern Hester G., g.m. William
Pitt d.ä., samt sönerna G.i) och Richard G.,
1752 Earl Temple (1711—79), den sistn. en
av svågerns ivrigaste anhängare och medl. av
dennes båda ministärer. En sonsons son till G.i),
Richard G., 1839 2:e hertig av B u c k i n
g-ham and Chandos (1797—1861), är känd
som förf, till en serie ”Memoirs” (10 bd, 1853
—61). C.
1) G e o r g e G., politiker (1712—70). Medl. av
underhuset 1741 knöts G. 1744 till ministären
Pel-ham; en av de ledande i whigpartiet blev han 1747
skattkammarlord och 1754 skattmästare i marinen.
Då G:s svåger Pitt 1761 lämnade regeringen,
kvar-stannade G. i densamma och blev underhusets
ledare under Butes ministär. Efter dennes avgång
blev G. premiärminister 1763; till hans namn äro
knutna förföljelserna mot Wilkes och den
amerikanska stämpelakten. Då han saknade Georg HI:s
förtroende, avskedades han 1765. Den s.k. Grenville
Act av 1770, som tillförsäkrar underhuset
avgörandet över omstridda parlamentsval, tillkom på G:s
initiativ. — Litt.: ”The G. papers” (4 bd, 1852
—53)- P.Nm.
2) W i 11 i a m W y n d h a m G., Baron G.,
politiker (1759—1834), var medl. av underhuset 1782—
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
