Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grieg, 3. Harald - Grieg, 4. Nordahl - Grien - Grierson, Sir George Abraham - Grierson, Sir Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIEN
uppdrag, bl.a. är han ordf, i styrelsen för den
norska förläggarföreningen, Nationaltheatret och
norska avd. av Föreningen Norden. 1941 blev
han som ordf, i styrelsen för Nationaltheatret
häktad, då styrelsen icke ville följa den
quis-lingska politiken, satt ett år på Grini och fick
först 1945 återinträda som chef för sitt förlag.
G., som är en fin essäist, har bl.a. utg.
”Les-ningens velsignelse” (1945), ”Torgny Segerstedt”
(s.å.; tills, med V. Moberg och J. Scharffenberg),
”Hvad er et forlag” (1946) och ”Alexander
Kiel-land og ’de arge blodsugere’” (1948). — Litt.:
H. Fett, ”Godviljens menn” (1948). E.
4) Johan Nordahl Brun G., den föreg:s
bror, författare (1902—43). G., som föddes i ett
lektorshem i sjöstaden Bergen, som utövade ett
starkt inflytande på honom som människa och
diktare, tog efter studentexamen 1920 hyra som
lättmatros på ett handelsfartyg till Australien, en
färd, som med tiden
gav upphov till
diktsaml. ”Rundt Kap det
gode haap” (1922),
där det romantiska
hos G., närt av
exotismen hos diktare
som Kipling och Joh.
V. Jensen, kom fram
vid sidan av realismen,
och romanen ”Skibet
gaar videre” (1924;
sv. övers. 1925), en
socialt betonad
uppgörelse med falsk
sjöromantik. G., som
börjat filologiska studier vid univ. i Oslo, avlade
1925 embetsexamen. Redan under studietiden var
han journalist (medarbetare i ”Tidens tegn” 1922—
23, i ”Oslo aftenavis” 1924—25). 1922 besökte han
Italien, 1923 Finnmarken, vars natur och folk gåvo
näring åt hans känslor för det egna landet, 1923
—24 vistades han som stipendiat i Oxford, där han
studerade engelsk litteratur och skrev avh.
”Rud-yard Kipling and the British empire” (i ”Edda”,
1927). G. uppehöll sig under de följ, åren ofta
utomlands, 1926 i Grekland, 1927 i Kina, där han
följde inbördeskriget, 1931—32 i England. Under
denna tid utgav G. diktsaml. ”Stene i strömmen”
(1925) och ”Norge i våre hjerter” (1929), det mest
typiska uttrycket för hans moderna
fosterlandskärlek, reseskildringen ”Kinesiske dage” (1927; sv.
övers, s.å.) och essäsaml. ”De unge döde” (1932), en
serie fina studier över engelska diktare från
roman-tikei; och i:e världskriget, samt skådespelen ”En
ung mands kjærlighet” (1927), ”Barrabas” (s.å.), där
han i biblisk dräkt förde fram sina erfarenheter
från Kina och debatterade aktuella frågor, ss.
pacifism och våldet som politiskt medel, och
”At-lanterhavet” (1932), där han brännmärkte den
moderna maskinkulturen, sensationsjournalistiken
och den kapitalistiska utsugarandan. G., som på
hemvägen från Kina passerat Ryssland, för vars
inställning han som många norska radikala hade
en viss vag sympati, slog sig 1933 ned i Moskva,
där han stannade till 1934, en avgörande
upplevelse för honom. Han tog nu starka intryck
av sovjetkommunismen, och hemkommen
fram
trädde han som samhällskritiker med tidskr.
”Veien frem”, 1936—37, och skådespelen ”Vår
ære og vår makt” (1935), en skarp vidräkning
med den norska sjöfartens utnyttjande av
sjömännen, ”Men i morgen —” (1936), där han
vände sig mot krigsindustrien, och ”Nederlaget”
(1937), som har motiv från kommunardupproret
i Paris 1871, G:s förnämsta skådespel. Han
besökte 1937 Spanien under inbördeskriget (”Spansk
sommer”, 1937) och utgav 1938 romanen ”Ung
må verden ennu være” (sv. övers. 1939), där han
utnyttjade sina upplevelser i Ryssland, Spanien
och England för ett angrepp på den
internationella kapitalismen och mellankrigstidens
fascistiska rörelser. Vid det tyska överfallet på Norge
% 1940 följde G. regeringen och deltog i
transporten av riksbankens guld till England. G., som
utbildades till officer och vistades i England,
Canada och på Island som reporter hos de norska
styrkorna, omkom under en bombräd mot Berlin
2/i2 1943. I de dikter, som G. inspirerades till
under kriget, folkligt enkla och intensiva, nådde
han högst som lyriker. Postumt utkommo
diktsaml. ”Friheten” (1945) och ”Håbet” (1946) samt
”Flagget” (1945), artiklar och tal. ”Samlede
verker” utkommo i 7 bd 1947, ”Dikt i utvalg” (1944)
och ”Veien frem” (1947), artiklar i urval, utg. av
O. Hölaas. — Litt.: J. Borgen, ”N. G.” (i
”Verdan-dis småskrifter”, 468, 1944); S. Erichsen, ”N. G.”
(1946); H. Engberg, ”N. G. og tidens drama”
(s.å.); J. Mjöberg, ”N. G.” (1947). E.
Grien [grin], målare, se Baldung, Hans.
Grierson [gri’asn], Sir George Abraham,
engelsk språkforskare (1851—1942), vistades 1873
—99 i Indien och utsågs 1898 till ledare för en
allmän undersökning av Indiens nutida
språkförhållanden. Denna undersökning bar frukt i den
delvis jämte S. Konow utarbetade ”Linguistic
survey of India” (11 bd, 1903—28), ett av vår
tids mest storslagna arbeten på
språkvetenskapens område. G:s övriga resultatrika verksamhet
på det nyindiska området ägnades tidigare
hu-vudsakl. bihari (t.ex. ”Seven grammars of the
dialects of the Bihari language”, 2 bd, 1885—89,
”Bihär peasant life”, 1885, en utmärkt
framställning av nutida indiskt liv, samt jämte A. F.
Hoernle ”A comparative dictionary of the Bihäri
language”, 2 bd, 1885—89), senare övervägande
de n.v. indiska dial., framför allt kashmiri, bl.a.
”The Pisäca languages of North-western India”
(1906) med dess uppmärksammade framställning
av de n.v. indiska dial:s släktskapsförhållanden
(jfr Dardiska språk) och ävenledes angränsande
östiranska idiom. C.F.
Grierson [griGsn], Sir Herbert John
Clif-ford, engelsk litteraturhistoriker (f. 1866),
studerade i Aberdeen och Oxford, prof, i retorik
och engelsk litteraturhistoria vid univ. i
Aberdeen 1894—1915, i Edinburgh 1915—35. G. har
publicerat bl.a. ”The first half of the
seven-teenth century” (1906), ”Metaphysical poets,
Don-ne to Butler” (1921), ”The background of the
English literature, and other collected essays”
(1925), ”Lyrical poetry from Blake to Hardy”
(1928), ”Cross-currents in the literature of the
seventeenth century” (1929), ”Carlyle and Hitler”
(1933), ”Milton and Wordsworth, poets and pro-
— 1267 —
— 1268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
