Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gämshorn - Gämsrot - Gäng - Gänga - Gäng-back -chuck, -fräsmaskin, -huvud, -kloppa - Gängmätare - Gängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄMSROT
pen labialstämma i orgeln med uppåt starkt
avsmalnande pipor.
Gämsrot, bot., arter av släktet Doronicum*.
Gäng (eng. gang-, jfr Gangster), arbetslag; (vard.)
sällskap, lag, kotteri.
Gänga, skruvlinjeformad relief på ytan av en
cylinder el. i ett cylindriskt hål (t.ex. i en mutter).
Man skiljer mellan höger- och vänster-g.; en
högergängad skruv är formad som en korkskruv,
d.v.s. spetsen flyttar sig framåt, då kringvridning
sker medurs (åt höger). Inom tekniken användas
vänster-g. endast sällan och då för
specialändamål, tex. vid järnvägskoppel, där g.-spindelns
bägge hälfter äro gängade åt motsatta håll för att
möjliggöra snabb an- och avspänning av kopplet.
G. består i regel av en enda skruvspiral;
undantagsvis låter man 2 el. flera spiraler löpa parallellt
och talar då om en g. med 2 el. flera ingångar.
Stigningen hos en g. är det axiella avståndet
mellan två närliggande g.-toppar, tillhörande
samma g. Den räknas
ant. i mm el.
definieras genom g.
pr tum. Med d i
a-metern hos en
skruv avses alltid
ytterdiam., när
intet annat säges. —
En g.
karakteriseras utom av diam,
och stigning genom
sin p r o f i 1, som spec. i fråga om metall-g.
företer en mängd varianter. Teoretiskt kan för en
g.-profil användas vilken sluten geometrisk form
som helst; inom tekniken föredrar man av
praktiska skäl möjligast enkla profiler. De vanligaste
profilerna äro triangel- el. skarpgängan,
(användes bl.a. till bult, skruv och rör),
kvadrat- el. plattgängan (användes till
ledar-skruvar för svarvar o.d.), den liksidiga t r
a-p e t s g änga n samt rundgängan (användes
till bl.a. lampfattningar, ”edisongänga”). För
specialändamål, t.ex. skruvpressar, tillkommer härjämte
den oliksidiga trapetsgängan, där den
Fig. 1. a enkel plattgänga, b
plattgänga med två ingångar,
c oliksidig trapetsgänga, d två
samarbetande d:o, e rundgänga.
Fig. 2. övre bilden: Withworth-gänga (W); H=0,H«4a s;
/i=O,wo3s s. Undre bilden: Metriskt gängsystem (M);
H=0,sews s; h=0,75 H.
s = gängstigning, h = gängdjup, d = gängdiam., dm =
tne-deldiam., d = kärndiam., H triangelhöjd, r spetsradie.
belastade flanken bildar rät vinkel med skruvaxeln.
— Bland skarp-g. är whi t wo rthgängan den
äldsta. G.-systemet, som kännetecknas bl.a. av att
profilvinkeln är 55° och att diam, räknas i eng. tum,
uppställdes 1841 av Sir J. Whitworth men blev
modifierat 1857 och 1861. Whitworth-g. är
standardiserad i tre serier, nämligen dels en n o r m
algäng a (W), dels en fingänga (betecknad B.
S. fine) och slutligen en gas- el. r ö r g ä n g a
(beteckning R). Rör-g:s dimension avser alltid rörets
tänkta inre diam, i tum, ej dess yttre.
Whitworth-systemet har i Europa utomordentligt stor
användning men är numera, utom i fråga om rör, på väg att
utträngas av den metriska S I-g ä n g a n (Système
Internationale), även benämd M-g ä n g a n,
preliminärt fastställd som internationell standard 1898.
Den finnes i två serier, normal och f i n. Si-g.
är en utveckling av S e 11 e r s 1864 uppställda
system och skiljer sig härifrån väsentligen genom
att g:s botten tillåtes vara rundad; profilvinkeln är
6o°. Ett annat metriskt g.-system med skarp-g.
visar löwenhertzgängan, som har c:a 53°
vinkel och som spec. användes för finmekanik
och sällan utsträckes över 10 mm diam., vidare
velocipedgängan med 6o° vinkel och
förekommande endast i ett fåtal spec. dimensioner. En
annan special-g. är pansar rörsgängan med
8o° vinkel.
Amerikanska skarp-g., ”American national form”,
tillhöra ant. systemet NC (tidigare beteckning
USS), grov-g., el. NF (tidigare beteckning SAE),
fin-g. Bägge kännetecknas av 6o° profilvinkel. De
klenare dimensionerna (upp till c:a 5,5 mm)
definieras genom sina resp, nummer (0—12), de grövre
genom angivande av diam, i tum, med början vid
V4". — För trapets-g. finns bl.a. i Sverige en
metrisk standard, Tr, begynnande med 10 mm diam,
och kännetecknad av 300 vinkel. Motsv.
amerikanska form, som går efter tum-systemet, kallas
Acme Standard och har 29° vinkel. — Jfr
Gängning och Skruv. A.Lg.
Gäng-back, -chuck, -fräsmaskin, -huvud, -kloppa,
tekn., se Gängning.
Gängmätare, se Måttverktyg.
Gängning, arbetsprocedur vid framställning av
gängor. G. i bl.a. metall kan utföras för hand
medelst i gängkloppa el. svängjärn insatta
gängbackar el. gängsnitt för utvändiga
gängor (fig. 1, 2), resp, med tillhjälp av
gängtappar för invändiga gängor (fig. 4). Vid sådana
arbeten i lättskurna metaller, t.ex. mässing, där
anspråken på noggrannhet ej äro utpräglade, kan
man i st.f. gängsnitt och tappar använda h a n
d-g ängs t ål (fig. 3), vilkas handhavande dock
fordrar viss skicklighet, för att stigningen skall bli
jämn. — Snabb-g. samt g. av grövre hål och
spindlar fordra i regel maskinella hjälpmedel.
Hål-g. i jigg sker ofta i vanliga bänkborrmaskiner,
varvid borrchucken utbytes mot en gängchuck.
Denna innehåller en reverseringsmekanism, som
träder i funktion, när man upphör att pressa
borrspindeln nedåt. Gängtappen skiftar då
rotations-riktning och gängas ur. G. kan även ske i
svarvautomater, varvid gängdonet deltar i
stångmaterialets snabba rotation, dock med något stegrat
varvtal. Ingängningen sker härvid med en efter
arbetets art bestämd differenshastighet; avgäng-
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
