Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle, Gefle - Gävleborgs län - Gävleborgs läns folkhögskola - Gävlebukten - Gävle-Dala distrikt - Gävle-Dala järnvägar - Gävle—Ockelbo järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄVLEBORGS LÄN
skattepliktig jordbruksfastighet var 1947 6,159,500
kr och å annan dyl. fastighet 271,026,200 kr, varav
63,202,200 kr för svenska ab.; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
svenska ab. till 15,759,720 och för andra
skattskyldiga till 104,372,410 kr. — G. är i kyrkligt
avseende delat i två församlingar, G. Heliga
Trefaldighets förs. (27,200 inv.) och G. Staffans
förs. (18,115 inv.), vilka båda bilda egna
pastorat i Gästriklands ö. kontrakt av Uppsala
ärkestift. — Namnet är sannol. en böjningsform av ett
ånamn Gävla, bildat till gavel och med bet. ån,
som rinner genom gavlarna. Det sistn. är då en
beteckning på det ställe, där ån bryter genom
den ås, kring vilken staden ligger och på vilken
i forntiden en viktig väg gick fram. Se J.
Sahl-gren i ”Namn och bygd”, 1939, sid. 131 ff. Namnet
skrevs 1432 ij gæffla. — Litt.: J. Ekelund m.fl.,
”Gefle stads hamn” (1905); P. Elfstrand, ”Ur
Gefle stads äldre historia” (1937); B. Wendel,
”Beskrivning över Gefle med omnejd” (1940);
N. S. Norling m.fl., ”Ur G. stads historia”
(1946). M.O.;Er.
Gävleborgs län omfattar Gästrikland och
Hälsingland (utom Ytterhogdals och Ängersjö
socknar, som tillhöra Jämtlands län) samt Hamra
förs. (Orsa finnmark) i Dalarne; 19,705,88 km2,
därav 18,183,25 land; 278,666 inv. (1948).
Residensstad är Gävle. J u d i c i e 111 indelas länet i
6 domsagor, vardera utgörande 1 tingslag:
Gästriklands v., Gästriklands ö., S.ö. Hälsinglands,
Bollnäs, V. Hälsinglands samt N. Hälsinglands
domsaga, lydande under Svea hovrätt. Av
städerna ha Gävle och Söderhamn egen
jurisdiktion. Administrativt delas länet i 8
fögderier: Gävle, Sandvikens, Storviks, Bollnäs,
Söderhamns, Hudiksvalls n. och s. samt Ljusdals
fögderi, bildande 23 landsfiskalsdistrikt. G. har
47 landskommuner, 2 köpingar (Storvik och
Ljusdal), 1 municipalsamhälle (Arbrå) samt 5
städer (Gävle, Sandviken, Bollnäs, Söderhamn
och Hudiksvall). I kyrkligt avseende tillhör
länet Uppsala ärkestift och är uppdelat på 7
kontrakt, Gästriklands ö., Gästriklands v., Ala,
Voxnans, Ljusnans, Sundhede samt Nordanstigs
kontrakt, med tillsammans 59 församlingar,
fördelade på 44 pastorat. — Länet utgör 1
landstingsområde, i vilket ej Gävle ingår. Vid val
till riksdagen utgör det i valkrets, som f.n. har
9 representanter i A.k. och 6 i F.k. Länet
utgör Gävleborgs inskrivningsområde (nr 14) inom
2:a militärområdet. — G. har 28
provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra), 11 veterinärdistrikt och
17 apotek (jämte 3 filialapotek). Länet tillhör
Härnösands landsarkivdistrikt, Gästriklands,
Grön-sinka, Hamra och V. Hälsinglands revir i
Gävle-Dala skogsdistrikt samt ingår i Nedre n.
lots-distriktet; det är indelat i 8 lantmäteridistrikt.
— Folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium och
handelsgymnasium finnas i Gävle, central
verkstadsskola i Söderhamn, högre allm. lärov. i
Gävle och Hudiksvall, samrealskolor i
Söderhamn, Bollnäs, Sandviken, Ljusdal, Storvik och
Hofors, kommunalt gymnasium i Söderhamn,
kommunal mellanskola i Edsbyn, kommunala
flickskolor i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn,
folkhögskolor i Bollnäs, Forssa och Storvik
(Västerberg) samt lantmannaskola i Arbrå
(Nytorp). G. bildar 3 folkskoleinspektionsområden.
Vid 1634 års allmänna länsindelning lades
Hälsingland under Norrlands hövdingdöme och
Västernorrlands lagsaga, som från 1641 även
omfattade Gästrikland och benämndes
Västernorrlands län. 1637 avskildes öster- och
Västerbotten, men 1645 tillkommo Jämtland och
Härjedalen. Ur detta Västernorrlands län utbrötos
1762 Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen
och bildade G., från vilket Härjedalen avskildes
1810. 1864 fastställdes de nuv. gränserna mot
Kopparbergs och Jämtlands län. P.
Gävleborgs läns folkhögskola, Bollnäs, grundad
1886, har framvuxit ur en högre folkskola med
folkhögskolekaraktär, som grundats 1879. Ur en
jordbruksbetonad 2:a årskurs framväxte en
lantmannaskola, som 1905 började sin verksamhet och
som 1923 kompletterades med en skogsskola.
Dessa båda skolor fingo 1928 egen rektor och
flyttade 1946 till egna lokaler i Nytorp, Arbrå.
Från starten hade G. både manliga och kvinnliga
kurser, men 1928 upphörde de manliga kurserna,
och skolan tar numera endast emot kvinnliga
elever. En elevtidn. (”Bollnäsringen”) började
utges 1948. — Litt.: B. G. Jonzon,
”Historik öfver Gefleborgs läns högre folkskola och
folkhögsk.” (1901), ”G. i Bollnäs 1886—1936”
(1936). E.Bng.
Gävlebukten, bukt av Bottniska viken utanför
Gävle.
Gävle-Dala distrikt, adress Falun, del av
Domänverkets lokalförvaltning med överjägmästare
som chef, omfattar större delen av Kopparbergs
och Gävleborgs län samt delar av Jämtlands
och Uppsala län. Till distriktet höra Hede, Idre,
Särna, Älvdalens ö., Älvdalens v., Hamra, V.
Hälsinglands, Gästriklands, Grönsinka,
Kopparbergs och Garpenbergs revir samt Hudiksvalls
revirdel. Sammanlagda arealen statsskogar (1948)
528,208 ha, varav 367,990 ha produktiv skogsmark,
jämte 12,388 ha övriga allmänna skogar. F.A.Bn.
Gävle-Dala järnvägar, längd 293 km, spårvidd
1,435 m, är ett av landets äldsta järnvägsföretag
av allmän betydelse, delen Gävle—Falun, 91 km,
öppnades för trafik redan 1859. Av övriga delar
färdigställdes Falun—Rättvik, 50 km, 1890 och
Rättvik—Mora, 39 km, 1891 (Falun—Rättvik—
Mora järnväg), Mora—Älvdalen, 41 km, 1896—
1900 (Mora—Älvdalens järnväg), Falun—Björbo,
70 km, 1904—05 (Falun—Västerdalarnas järnväg).
G. ägdes av Gävle-Dala järnvägs-ab. och
samförvaltades med Bergslagernas m.fl. järnvägar i
T rafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle.
Staten förvärvade 1947 aktiemajoriteten i det
ägande bolaget, och G. införlivades 1948 i
stats-banenätet. Trafikomfattningen utgjordes 1946 av
2,1 mill. resande och 2,3 mill. t gods. Antalet
anställda var 1,400. Sträckan Gävle—Falun
elektrifierades 1943. J.Sn.
Gävle—Ockelbo järnväg, längd 37 km, spårvidd
1,435 m, öppnades för allmän trafik 1884. G.
förstatligades 1938 men hade redan dessförinnan
sedan 1933 trafikerats av Statens järnvägar. Banan
elektrifierades 1942 och har därefter tillförts en
del av Norrlands-trafiken för att sålunda avlasta
n. stambanan över Krylbo.
— 515 —
— 516 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
