Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jainism - Jaipur, Jeypore - Jaipuri - Jairus - Jajce - Jajlabergen - Jak, grymtoxe - Jak. (förkortning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAIPUR
En del av ett jainistiskt tempel på berget Satrunjaya på Kathiawar-halvön. Jfr bild 26 å pl. vid Indien.
nare drevo sin iver därhän, att de gingo nakna.
Mellan sekterna funnos också dogmatiska
skiljaktigheter, och Qvetämbara ha en kanon, numera
utökad genom en stor samling kommentarer o.d.,
vilken digambara ej erkänna. Dessa två sekter ha
ytterligare splittrats i flera skolor. I j. ha även
förekommit nunnor, och lekmän kunna ansluta sig
som lekbröder. Under sin utveckling har j. också
upptagit dyrkan av gudar o.s.v. Och byggt
storartade tempel, bl.a. på bergen Parasnath i prov.
Bihar och Satrunjaya i Kathiawar. J. hade till o.
looo e.Kr. sin huvudsakliga blomstring i s. Indien
men överflyttade sedan alltmer till n.v. och har
nu sina flesta anhängare i prov. Bombay. — Litt.:
Art. av J. Charpentier i ”Nordisk tidskr.” (1914
och 1921); J. Jaini, ”Outlines of J.” (1916); H. v.
Glasenapp, ”Der Jainismus” (1925); A. Guérinot,
”La religion djaina” (1926); A. Sen, ”Schools and
sects in Jaina literature” (1931); B. C. Law,
”Maha-vira” (1937). Bibliogr. av A. Guérinot i
”Anna-les de musée Guimet. Bibliothèque d’études”, 22
(1906). Th.P.
Jaipur [eng. utt. jäipo’a], Jeypore. 1) Stat
i Rajputana, Indiska unionen; 40,400 km2; 3,041,000
inv. (1941). Landet är en jämn slätt, i v., n. och
ö. omgiven av höjdsträckningar. I s. och ö. är
jordmånen fruktbar, och genom konstbevattning
möjliggöres odling av sockerrör, vete, tobak m.m.
Salt utvinnes ur Sambharsjön. Koppar, nickel och
kobolt finnas.
2) Huvudstad i J.i); 175,800 inv. (1941). J.
omges av branta berg och stadsmur, är
regelbundet och vackert byggt. De stora huvudgatorna
dela staden i sex rektangulära delar. Den största
offentliga byggnaden är maharajans palats. Ob-
servatorium. J. är ett betydande handelscentrum.
Konsthantverket står högt (juveler, emaljarbeten).
Nära J. ligger den gamla huvudstaden Amber.
Jaipuri, indisk dialekt, se Rajasthani.
Jairus [jai’-] (grek. Ja’eiros), enl. Mark. 5:22 ff.,
Luk. 8:41 ff., Matt. 9:18 ff. en synagogföreståndare
i Kapernaum, vars dotter Jesus uppväckte.
Jajce [jaj’tsa], stad i Bosnien i Jugoslavien,
pittoreskt belägen vid floden Vrbas, där Pliva
mynnar med ett 30 m högt fall; c:a 8,000 inv. 1463
—1528 var staden ett betydelsefullt fäste mot
turkarna och har ruiner av de bosniska konungarnas
medeltida borg samt av turkiska moskéer. De s.k.
katakomberna utgöra en underjordisk gravkyrka, i
sin nuv. form från 1400-talet. F.ö. märkas
Lukas-tornet och Franciskankyrkan. Stor karbidfabrik.
Jajlabergen, se Krim.
Jak, grymtoxe, Poè’phagus grunniens, art
av underfam. oxdjur med kraftigt byggd kropp,
hög manke, kort, bred hals, stort, bredpannat
huvud, kraftiga horn och små ögon och öron. Benen
äro korta och kraftiga, klövarna och lättklövarna
stora. Den täta fällen består av långa, mjuka,
delvis ulliga hår, som på kroppssidorna och svansen
äro så förlängda, att de nå marken. Färgen är
svartbrun med silvergrå ryggstrimma.
Kropps-längden uppgår hos tjuren till 3,5 m, mankhöjden
till 1,9 m och vikten till 600 å 700 kg. Kon är
avsevärt mindre. J. tål ej värme och lever ensam el. i
små flockar på 4,000—6,000 m höjd på högslätterna
i Tibet och angränsande bergsområden. I dessa
trakter hålles den även som husdjur och är då ofta
mer el. mindre vitbrokig. Dess spillning är i
dessa trädfattiga trakter ett viktigt bränsle. H.Bn.
Jak., förk. för Jakobs brev.
— 959 —
— 960 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
