Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jalapa, Xalapa - Jalapaharts - Jalaparot - Jalisco - Jalkanen, Hilma - Jalmal - Jalon - Jalousie - Jaloux - Jaloux, Edmond - Jalta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JALAPAHARTS
Jalta.
sluttningen av Sierra Madre Oriental i ett
kaffedistrikt; har bomulls- och tobaksfabriker.
Jala’paharts, hartsämne, berett av jalaparot och
i läkekonsten använt som avföringsmedel.
Jala’parot, tuber jala’pae, de ansvällda birötterna
av Exogon’ium pur ga, innehåller 5—25% harts,
som till 95 »/o består av glykosiden konvolvulin,
vilken ger drogen en starkt avförande verkan.
Jalisco [/ali’skå], delstat i v. Mexico, vid Stilla
havet; 80,683 km2, 1,406,481 inv. (1940). Huvudstad:
Guadaljara.
Jal’kanen, Hilma, finländsk gymnast (f.
1889), lektor i gymnastik och hygien vid
normal-lycéet (kvinnliga) i Helsingfors, i:a lärarinna i
gymnastik vid Helsingfors univ. sedan 1938. J.
har gjort sig bemärkt som ledare av kvinnliga
elittrupper vid större nationella och
internationella gymnastikfester under 1930-talet samt
sedermera utvecklat en gymnastikmetod, som ofta
benämnes den ”nya finska kvinnogymnastiken” och
bygger på fransmannen F. Delsartes och
amerikanskan G. Stebbins’ idéer, så som dessa
utformats i Tyskland på 1930-talet (Medau m.fl.). Det
är en dansbetonad rytmisk gymnastik, där även
handredskap, ss. mindre och större bollar samt
lekband, komma till stor användning. J. har utg.
bl.a. ”Uusi naisvoimistelu” (1930) och
”Nais-voimistelua” (1938). O.Kgh.
Jalmal, halvö i Sibirien, se Ja-mal.
Jalon [/alå’n], högerbiflod till Ebro, n. Spanien,
upprinner på Sierra Ministra, flyter i n.ö. riktning;
235 km lång. J:s vatten användes för
konstbevattning.
Jalousie [zalozi’], se Jalusi.
Jaloux [zalo’], se Jalu.
Jaloux [zalo’], E d m o n d, fransk författare
(1878—1949). J. föddes i Marseille, på fädernet
och mödernet provensalare. J. var litterärt
bråd-mogen, redan i tonåren avbröt han skolgången
för att ägna sig åt författarskap och studier. Han
tog starka intryck av diktare som Baudelaire och
Mallarmé och kom tidigt i kontakt med A. Gide.
1924 lämnade han födelsestaden och slog sig ned
i Paris, där han blev
litterär chef i förlaget
Gras-set. Han blev 1936 led.
av Franska akad. Under
2:a världskriget
engagerade han sig i tyskvänliga
strävanden och levde till
sin död i landsflykt i
Schweiz. J. skrev en
lång rad noveller och
romaner, där han, främst
påverkad av P. Bourget
och H. Régnier, med
förkärlek dröjde vid
komplicerade erotiska
upplevelser bland personer i
överklassmiljö, ss.
”L’ago-nie de 1’amour” (1899),
”Le jeune homme au
masque” (1905), ”L’école
des mariages” (1906),
”Le reste est silence”
(1909), ”Les amours
per-dues” (1910),
”L’incer-taine” (1918), ”Au-dessus de la ville” (1920), ”Les
profondeurs de la mer” (1922; sv. övers. ”På
djupet”, 1923), ”L’alcyone” (1925), ”O toi que
j’eusse aimée!” (1926), ”La branche morte” (1928),
”Lætitia” (1929), ”La grenade mordue” (1933),
”Le dernier jour de la création” (1935),
”L’oiseau-lyre” (1938), ”Le miroir de Vénus” (1939), ”Le
vent souffle sur la flamme” (1941), ”La comédie
féminine” (1946) och ”La maison des rèves”
(s.å.). Sin förnämsta insats gjorde J. som
litterär medarbetare i en rad skilda tidn. och tidskr.,
främst ”Le Temps” och ”Les Nouvelles
littérai-res”. Som kritiker var J. sympatisören. Han
förfogade över en vidsträckt beläsenhet, som även
sträckte sig till germansk litteratur, särsk. tysk
och engelsk men också nordisk. Han
sammanställde sina litteraturartiklar i en rad böcker, ss.
”L’esprit des livrés” (7 bd, 1923—46), ”Figures
étrangères” (1926), ”Rainer Maria Rilke” (1927),
”Au pays du roman” (1931), ”Perspectives et
per-sonnages” (s.å.), ”Edgar Poe et les femmes” (1942),
”Les saisons littéraires” (s.å.) och ”Essences”
(1944). Av ”Introduction å 1’histoire de la
litté-rature franqaise” utkommo 2 bd (1946—48),
behandlande fransk litteratur fram t.o.m. 1500-talet.
— Litt.: Yanette Delétang-Tardif, ”E. J.” (1947). E.
Jalta, hamnstad på Krimhalvöns sydkust; 28,838
inv. (1926). J. har ett vackert och skyddat läge
vid foten av Jailabergen och mycket gynnsamt
klimat (medeltemp. för jan. 3°s, för juli 24^2),
varför J. blivit den mest berömda kur- och
turistorten på Krim, på sommaren besökt av o.
300,000 badgäster och turister. J. har förbindelse
med övriga svartahavshamnar; i omgivningarna
frukt- och vinodlingar. J. har orientaliskt
museum och museum för hembygdsforskning. J.
grundades av grekerna som kolonien Jalita, kom
på 1300-talet under Genua, 1783 under Ryssland.
1941 ockuperades J. av tyskarna, men
återerövrades 1944 av ryssarna. I febr. 1945 hölls i J. den
s.k. Jaltakonferensen*. Utanför J. ligga flera slott
från tsartiden, Livadia, Oreanda, Massandra m.fl.,
nu museer, sanatorier o.d. Ney.
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
