Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junior - Junior college - Juniormästerskap - Juniperus - Juniskär - Junius, ätt - Juniusbreven - Junk - Junkacéer - Junk Ceylon - Junker - Junker, Wilhelm - Junker, Hermann - Junkerdalen - Junkerlilja - Junkerpartiet (junkrarna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNIOR COLLEGE
teckningar m.m. — I univ:s nationsföreningar (se
Nation 2) om medl. av den andra åldersklassen.
— J. kallas efter anglosaxisk förebild medl. av
en kristlig ungdomsförening, i regel under
frikyrklig el. sekteristisk ledning. — J., i mots. till
senior, är idrottsman, som ej uppnått viss ålder el.
vid tävlingar erövrat vissa pris el. mästerskap.
Varje specialidrott och varje land har sina särskilda
juniorbestämmelser, vilka ofta ändras. I fri idrott
t.ex. är i Sverige idrottsman j. t.o.m. det
kalenderår, under vilket han fyller 20, i tennis 19, i
simning 18 och i konståkning på skridsko 16 år,
såvida han ej i avsedd gren el. på ifrågavarande
distans erövrat JM, DM el. SM. S.N.fO.Kgh.
Junior college [jo’nja kåirij], en amerikansk
skolform, som i allm. utgör en 2-årig akademisk
undervisningsanstalt efter high school men som
stundom omfattar även de två sista high
school-åren och då är 4-årig. Genomgång av j. för
fram den studerande till ung. samma standard
som en svensk student. J. äro dels privata,
oftast ägda av ett religiöst samfund, dels offentligt
kontrollerade, ant. av staten el. av det lokala
distriktet, s.k. j.-district. Flertalet j. äro privata,
men det sammanlagda elevantalet är högre i de
offentliga, o. 3A av hela elevantalet. 1946—47
funnos 652 j. i USA med 446,000 elever. Nästan
alla offentliga j. stå öppna för såväl pojkar som
flickor, medan blott något över hälften av de
privata ha samundervisning. Syftet med
upprättandet av j. var att tillfredsställa det lokala
behovet av högre undervisning och att särsk. ge
allmänbildning och yrkesutbildning åt den
ungdom, som för sitt yrke ej hade behov av någon
högre fackutbildning, de s.k. semi-professionals. —
Litt.: ”American junior colleges”, utg. av J. P.
Bogue (2 ed. 1948). • B.Pf.
Juniormästerskap [-å’r-]. Tävlingar om j.
avhållas i ett flertal idrottsgrenar såsom
distriktsmästerskap (DM för juniorer), i vissa grenar, t.ex.
i fri idrott, även såsom svenska mästerskap (SM
för juniorer); dock utdelas härvid icke
Riksidrotts-förbundets mästerskapstecken.
Junip’erus, barrträdsläkte, se En.
Juniskär, fiskläge i Njurunda* sn i Medelpad.
Ju’nius, fornromersk adelsätt, till vilken bl.a.
hörde familjerna Brutus (vars ryktbaraste medl.
var M. J. Brutus*) och Silanus*.
Ju’niusbreven [eng. utt. jo’njaz-] (eng. The letters
of Junius), en följd brev, publicerade av sign.
Ju-nius i Londontidn. ”Public Advertiser” under tiden
1769—72. Deras syfte var att misstänkliggöra
hertigens av Grafton och Lord Norths ministär samt
framhäva Chatham som den store politikern. I sin
polemik väjde förf, icke för några insinuationer.
Sitt största intresse ha emellertid breven genom
problemet om vem deras förf. är. En hel rad av
politiker ha de tillskrivits, män som Sackville,
Burke, Gibbon, Lord Chatham etc. Efter hand ha
allt flera forskare enats om att anse Sir Philip
Francis* som förf. Det har visats, att Junius’
åsikter i olika frågor nära sammanfalla med dennes;
dessutom företer den förvrängda handstilen i de
ännu bevarade originalen till J. stora likheter med
Sir Philips. — Litt.: ”Letters of Junius”, utg. av
J. Ward (1854); G. H. R. Francis, ”Junius revealed
by his surviving grandson” (1894); ”The letters
of Junius”, utg. av C. W. Everett (1927). I.A.
Junk, kinesiskt fartyg, se Djonk.
Junkacéer, Junca’ceae, se Tågväxter.
Junk Ceylon [jnijk’ silånn’], ö, se Puket.
Junker (fsv. iunker och iunkhærra, från mlty.
junker, junchere, ty. junker] jfr Jonkheer), eg.: ung
herre; tidigast: i sht adlig yngling, page, som titel
även: prins (t.ex. j. Magnus). I nysv. bl.a. i
uttrycket gunsti’ j., urspr. en hövlig tilltalsform, samt
i biformer på -are t.ex. fan-, kammar-, lant-,
styck-junkare. — I nyare tid har j. brukats om adliga
godsägare i (i sht ö.) Tyskland; ofta med hånfull
betydelse av reaktionär. — Jfr Junkerpartiet.
Junker [jorj’kar], Wilhelm, tysk-rysk
afrika-resande (1840—92). J. bereste 1873—74 Nordafrika,
1876—78 övre Nilens v. tillflöden. 1879—83
besökte han niam-niam- och mangbetufolken samt
utforskade floderna Uèles och Aruwimis övre lopp.
J. skrev ”Reisen in Zentralafrika” (i ”Petermanns
Mitteilungen”, Erg.-bd 20, 1889) och ”Reisen in
Afrika 1875—86” (3 bd, 1889—91).
Junker [joi/kar], H e r m a n n, österrikisk
egyp-tolog (f. 1877), prof, vid Wiens univ. 1912, dir.
för tyska arkeologiska inst. i Kairo 1929, prof,
vid Kairos univ. 1935. J. har i sht studerat
pto-lemaiertidens hieroglyfinskrifter och uppnått
viktiga språkliga och religionshistoriska resultat;
han har för Wien-akad:s och Tyska inst:s
räkning företagit utgrävningar på olika platser i
Egypten och Nubien, bl.a. i nekropolerna kring
pyramiderna vid Giza (”Giza”, hittills 8 bd, 1929
ff.). Bland hans skrifter märkas ”Die Ägypter”
(i ”Geschichte der führenden Völker”, 3, 1933),
”Die Götterlehre von Memphis” (1940), ”Die
po-litische Lehre von Memphis” (1941) och
”Pyra-midenzeit. Das Wesen der altägyptischen
Religion” (1949). [O.K-PJK.H.
Junkerdalen, en sydöstlig, skogrik fortsättning
av Saltdalen i Nordland fylke, Norge. I dalens
översta del nära svenska gränsen ligger Graddis
fjällstuga. En vintertid ganska trafikerad väg
leder härifrån till Kvikkjokk. —
Junkerdals-ura är en brant fjällsluttning på älvens nordsida.
Här och i fjälltrakterna i närheten finnas ett
flertal sällsynta växter, av vilka 90 arter äro
fridlysta inom ett område av 441 km2, som sträcker
sig till riksgränsen i ö. och ett stycke förbi
Bal-vatnet i n. F.I.
Junkerlilja, namn på arter av släktet
Aspho-deli’ne.
Junkerpartiet (j u n k r a r n a) leder med
avseende på namnet sitt ursprung från den i Preussen o.
1850 förekommande benämningen Junkerpartei (jfr
Junker). I Sverige är j. namnet på den vid 1850/51
års riksdag mot A. v. Hartmansdorff* fronderande
delen av adeln. Anledningen till brytningen var
Hartmansdorffs representationsförslag vid samma
riksdag, som gick ut på ett uppoffrande av adelns
självständighet. J., som icke var något parti i
egentlig mening, var i politiska frågor lika konservativt
som Hartmansdorff men ville icke uppgiva adelns
ställning som särskilt stånd. I den ekonomiska
politiken accepterade j. den alltmer dominerande
frihandeln men ville likväl icke binda sig för dess
konsekventa genomförande, som åsyftades av
Gri-penstedt. Ledare för j. var till en början C. O.
— 315 —
— 316 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
