Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägerhorn (af Spurila), ätt - Jägerhorn (af Spurila), Jan Anders - Jägeristaten - Jägerskiöld, Leonard - Jägerskjorta - Jägersro - Jägersten, Gösta - Jägmästare - Jähns, Max - Jäla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGERHORN
Jägerhorn (af S p u r i 1 a), gammal finländsk
frälseätt, 1625 introducerad på svenska, 1820 på
finska riddarhuset. En med denna sannolikt icke
befryndad finländsk ätt J. (af S t o r b y)
introducerades 1634 (resp. 1818), utslocknade 1928.
Jan Anders J. (af Spurila), militär,
politiker (1757—1825), kornett vid Karelska
dragonreg. 1775, löjtnant 1781, kapten i armén
1782, major 1787. J:s militära talanger
uppmärksammades tidigt, och hans karriär blev snabb.
1782—88 var han adjutant hos överbefälhavaren
i Finland, greve F. Posse. 1783—86 var han en
av de drivande krafterna i det patriotiska och
rojalistiska ordenssällskapet Valhall. Vissa
personliga besvikelser samt missnöje med Gustav
III:s jordbruksreformer och militära
dispositioner, vilka ansågos missgynna Finland, drevo
honom emellertid 1786 över till oppositionen, och
snart sällade han sig till den av G. M.
Sprengt-porten igångsatta och av Ryssland understödda
s.k. självständighetsrörelsen, vars mål var ett
autonomt Finland. Den i aug. 1788 under
fälttåget mot ryssarna uppsatta s.k. Liikkalanoten,
vari sju högre officerare föreslogo Katarina II
fredsförhandlingar (se Anjalaförbundet), var
väsentligen hans verk, och det var han, som
över-bragte noten till Petersburg. Han återvände med
ett obestämt ryskt svar men måste i nov. fly
till Petersburg för att undgå häktning.
Ryssarna gjorde honom till överstelöjtnant och
använde honom i 1789 års fälttåg men gåvo honom
icke någon politisk position. I Sverige dömdes han
1789 förlustig liv, ära och gods. Efter att ha
lämnat Ryssland 1790 bodde J. fram till 1808
mestadels i Holstein, där han 1794—99 ägde en
jordegendom. 1799—1801 satt han inspärrad på
Towern på gr. av deltagande i irländska
konspirationer 1797. Den ryska ockupationen av
Finland 1808 förde honom åter till Petersburg. I
febr. 1809 framlade han för Alexander I ett
märkligt, aristokratiskt förslag ang. Finlands
konstitution. Även nu blev emellertid hans politiska
roll obetydlig. Från 1813 bodde han i Finland,
tryckt av ekonomiska bekymmer. —
Finsk-nationella historiker ha sökt göra J. till ett av den
finska självständighetsrörelsens stora namn, men
deras teser ha gendrivits av B. Lesch, i vars biogr.
över J. (1941) denne framstår som en ganska
verklighetsfrämmande, aristokratisk lycksökare. St.C.
Jägeristaten, en 1638 i samband med
Riksjäg-mästarämbetet bildad ämbetsmannakår för
skogsvården. Namnet ändrades 1838 till Skogs- och
jägeristaten och 1869 till Skogsstaten. — Litt.: J.
A. H. Samzelius, ”J.” (1915—16).
Jägerskiöld, Axel Krister Edward Leonard,
zoolog (1867—1945), fil. dr och doc. vid
Uppsala univ. 1893, intendent vid Göteborgs museum
1904—37, doc. i zoologi och djurgeografi vid
Göteborgs högsk. 1907, prof:s titel 1912. J.
behandlade i talrika arbeten huvudsaki. sug- och
rundmaskar, fåglar och djurgeografiska spörsmål
samt utgav ”Nordens fåglar” (jämte G. Kolthoff,
1895—99, ny uppl. 1911—26, förk. uppl. 1920 och
1930) och ”Sveriges djurvärld” (1903, jämte E.
Lönnberg och G. Adlerz, 2 uppl. 1911, ny uppl. jämte
S. Ekman, W. Björck, O. Nybelin och E.
Wahlgren, 1930). J. företog 1900—01 en
forsknings
resa till Egypten,
Sudan och Sinaihalvön
och ägnade sina sista
20 år åt ingående
marinbiologiska undersökningar i Kattegatt,
Skagerak och
Nordsjön, vilka gåvo
mycket intressanta
resultat, även om de icke
utmynnade i något
sammanfattande
arbete. Under J :s ledning
uppfördes Göteborgs
nya naturhistoriska
museum, vars samlingar under hans intendenttid
snabbt ökades. Sina memoarer sammanfattade J.
i verket ”Upplevt och uppnått. Ur minne, brev
och loggböcker” (1943). [O.Cn]H.
Jägerskjorta, undertröja av ylle, uppkallad efter
den tyske läkaren G. Jaeger (1832—1917), som
energiskt propagerade för användningen av
ylleplagg närmast kroppen.
Jägersro’, kapplöpningsbana i Malmö för såväl
galopp- som travsport, anlagd 1907 och belägen
5 km s.ö. om stadens centrum. Den förnämsta
tilldragelsen på J. under året är derbylöpningen i
juli. J. avyttrades 1936 till Skånska
travsällskapet av Skånska fältrittklubben, vilken dock
fortfarande äger rättighet att här anordna
galopplöpningar samt utnyttja stallutrymmen m.m.
Jägersten, Gösta, zoolog (f. V12 1903), fil. dr
i Uppsala 1935 (”Untersuchungen über den
strukturellen Aufbau der Eizelle”), doc. s.å.,
konservator vid zoologiska inst. där 1937, prof, vid
Stockholms högsk. 1943 och vid Uppsala univ.
1947. J. har framför allt ägnat sig åt
cytolo-giska och histologiska undersökningar av maskar
och myzostomider, spec. dessa djurgruppers
fort-plantningsorgan och -fysiologi, och utg. ett
arbete över könsförhållandena och tillväxten hos
nordhavsräkan. H.
Jägmästare, förvaltande tjänsteman vid
skogsstaten* med högre utbildning. Från
Skogshög-skolans* jägmästarekurs utexaminerade personer i
enskild tjänst benämnas civil jägmästare.
Se Domänverket.
Jä’hns, Max, tysk militär och författare (1837
—1900), officer vid inf. 1857, avsked 1864, åter i
tjänst vid krigsutbrottet 1866, major 1878,
överstelöjtnant och avsked 1886. J., som huvudsaki.
tjänstgjorde i generalstaben och som lärare vid
krigs-akad., har utvecklat stor verksamhet som
militär-förf. och bl.a. utg. ”Geschichte der
Kriegswissen-schaften” (3 bd, 1890—91) och ”Feldmarschall
Moltke” (2 bd, 1894—1900).
Jäla, socken i Vilske hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Grolanda och Jäla
pastorat i Falköpings kontrakt av Skara stift,
vid länsgränsen s.s.v. om Falköping; 28,43 km2,
därav 28,31 land; 404 inv. (1949; 14 inv. pr km2).
Socknen är småkuperad med skogs- och
mossmark i s., mera flack och odlad i n.
Replångs-mossen kring övre Lidan i ö. är- numera till
större delen odlad. Åkern utgör 31 °/o av
landarealen, skogsmarken 37 %. 1859 hade J. 800
— 355 —
— 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
