Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar - Kalmar (socken) - Kalmar (tidning) - Kalmar artiklar - Kalmar—Berga järnväg - Kalmare Nyckel - Kalmarer - Kalmar flygflottilj, F12 - Kalmar järnvägar - Kalmarkriget - Kalmar ledung - Kalmar län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR
mundsgården). Rundradiostation. Till K. är
Kalmar flygflottilj förlagd. I K. utges ”Kalmartidn.
Barometern”, ”Kalmar—Kalmar läns tidning” och
”östra Småland”. Taxeringsvärdet å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet var 1948 1,546,300
kr och å annan dyl. fastighet 135,621,200 kr,
varav 16,243,900 för svenska ab.; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å.
för fysiska personer m.fl. till 63,044,850 kr, för
svenska ab. till 4,704,760 kr och för andra
skattskyldiga till 841,270 kr. — K. bildar ett pastorat i
N. Möre kontrakt, Växjö stift. — Namnet finns
under formen i kalmarna sutum (d.v.s. sundum)
på en runsten, trol. från looo-talet. Först på
1500-talet bli former utan n (Kalmare, Kalmar
o.d.) vanliga, sannol. delvis under inflytande från
tyska namn av typen Wismar. Namnet är bildat
till kalm, stenröse, och plur. av arin, upphöjning,
besl. med äril (se E. Hellquist, ”Svensk
etymo-logisk ordbok”, 3 uppl. 1948, sid. 436, och K. G.
Ljunggren, ”Undersökningar över nordiska
ortnamns behandling i medellågtyskan”, 1937, sid. 88
ff.). — Litt.: G. V. Sylvander, ”K. slotts och
stads historia”, 1—9 (1864—74); P. G. Berggren,
”K. stad och dess historia” (1907, av M. Hofrén
omarb. uppl. 1936); Hj. Alving, ”K. och
Borgholm” (i ”Svenska kulturorter”, 3, 1925); E.
Fredriksson, ”K. detaljhandelsområde” (i ”Svensk
geografisk årsbok”, 1930); M. Hofrén, ”K. En kort
historik över staden och slottet” (ny uppl. 1946). J.C.;Er.
Kalmar, socken i Håbo hd i Uppland, Uppsala
län, och församling i övergrans, Yttergrans och
Kalmar pastorat i Håbo kontrakt av Uppsala
ärkestift, s.v. om Sigtuna mellan Kalmar- och
Ekolsundsvikarna; 23,46 km2, därav 23,44 land; 623
inv. (1949; 27 inv. pr km2). Socknen är
småku-perad och västerut skogrik; i ö. framgår
Upp-salaåsen. Åkern utgör 46 % av landarealen,
skogsmarken 40%. Egendomar: Skörby, Aronsborg,
Väppeby och Kalmarnäs. Bistaborg är statligt
mödrahem. Bland fornminnen märkas
stensätt-ningar och runstenar. Kyrkan av gråsten med
sakristia torde stamma från 1300-talet;
kalkmålningar från slutet av 1400-talet äro delvis bevarade.
Torn och vapenhus ombyggdes 1827—31. —
Namnet skrevs 1284 de Kalmar, 1343 De kalmare. Det
har ansetts innehålla kalm, stenröse, och mar, grund
vik, kärr m.m., syftande på en vik av Mälaren. Se
Hj. Lindroth i ”Fornvännen”, 1914, sid. 168. P.;Er.
Kalmar, morgontidning (Bondeförbundet),
utkommer varje helgfri dag i Kalmar. Med K., som
grundades 30/7 1864 av lektor C. J. Moqvist (d.
1869), sammanslogs 1918 ”Kalmar läns tidn.”,
som börjat utkomma 1915. Bland medarbetarna
märkes lektor Oscar Swahn, medred. 1869—82.
Red. är sedan 1928 fil. mag. Sven Manfred
Morhagen (f. 1894).
Kalmar artiklar, se Kalmar stadgar.
Kalmar—Berga järnväg, längd 77 km, spårvidd
o,89i m, öppnades för trafik 1897. Den
förvärvades av Staten 1940. Tidigare ägdes den av ett
enskilt järnvägsbolag, i vilket bl.a. Kalmar stad
var stor intressent. K. har för att vara en
smalspårig järnväg förhållandevis livlig trafik.
Förslag har 1948 framlagts av en statlig kommitté,
att den skulle byggas om till normalspår.
Kalmare Nyckel, en c:a 35 m lång s.k. pinass,
som svenska regeringen ställde till förfogande vid
det första kolonisationsföretaget av Nya Sverige*.
Kalma’rer, arter av släktet Loli’go bland
bläckfiskarna*.
Kalmar flygflottilj, F 12, Kalmar, jaktflottilj,
beslutad vid 1941 års vårriksdag, uppsättning
påbörjad 1941, organiserades urspr. som lätt
bombflottilj. Enl. riksdagsbeslut 1947 omorganiserades
K. fr.o.m. Vn 1947 till jaktflottilj.
Kalmar järnvägar omfatta linjerna Kalmar—
Emmaboda, 57 km, öppnad för trafik 1874, och
Nybro—Sävsjöström, 43 km, öppnad 1876. K.
trafikerade Sävsjöström—Nässjö järnväg, 94 km,
öppnad 1914. Spårvidden är 1,435 m. Staten
förvärvade 1938 aktiemajoriteten i K., varefter de
drevos som statsägt bolag, tills de 1940
införlivades med SJ. Tidigare ägdes K. av ett
järnvägsbolag, i vilket Kalmar stad innehade
aktiemajoriteten.
Kalmarkriget kallas vanl. kriget mellan Sverige
och Danmark april 1611—jan. 1612, beroende på att
krigshändelserna första året till stor del
utspelades i kalmartrakten. Orsakerna till kriget voro
gamla tvister mellan Sverige och Danmark om
öresundstullen, om handeln på Göteborg, Narva,
Riga och Archangelsk och om lapparnas
skatte-förhållanden i ishavsländerna. Karl IX gjorde
näml, med hänvisning till en bestämmelse i freden
i Teusina anspråk på överhögheten över det gamla
norska skattelandet Finnmarken. April 1611
översände Kristian sin krigsförklaring. Danskarna
började kriget med en belägring av Kalmar under
Kristian IV:s personliga ledning. Själva staden
erövrades 27/s, innan Karl IX och Gustav Adolf
hunnit fram med svenska undsättningshären.
Gustav Adolf överrumplade och förstörde därpå
Kris-tianopel. Efter ett misslyckat försök att återerövra
Kalmar stad llh drog sig den svenska hären
tillbaka till Ryssby, varpå kommendanten på Kalmar
slott Krister Some såg sig nödsakad kapitulera.
Svenskarna lyckades däremot erövra Jämtland.
Under vintern 1611—12 inföllo danskarna bl.a. i
Småland och brände Växjö och Kronoberg och
härjade i Västergötland, där bl.a. Skara förstördes.
Gustav Adolf gjorde ett infall i Skåne men blev
slagen vid Vittsjö. Å andra sidan led dock Kristian
IV en förlust i n. Halland. Sommarfälttåget 1612
inledde Kristian IV i början av maj med en
belägring av Älvsborg, som 24/s måste uppgivas av
Olof Stråle. Även Gullbergs fäste kapitulerade. En
framstöt mot Jönköping misslyckades däremot,
liksom Gert Rantzaus* operationer på östkusten.
Även Kristian IV:s flottexpedition mot
Stockholm i början av sept. blev utan resultat. Kriget
upphörde därefter, och i jan. 1613 slöts fred i
Knäred*. — Litt.: A. Larsen, ”Kalmarkrigen”
(1889); ”Gustaf II Adolf”, utg. av Generalstaben
(1932); I. Wadén, ”Berättande källor till
Calmar-krigets historia” (1936). I.W.
Kalmar ledung, se Sigurd, Norge 1).
Kalmar län omfattar ö. Småland (se kartor
vid d.o.) och Öland; 11,616,03 km2, därav 11,092,22
land; 235,045 inv. (1949). Residensstad är Kalmar.
J u d i c i e 111 indelas länet i 6 under Göta
hovrätt lydande domsagor, vardera utgörande 1
tingslag: Tjusts, Sevede och Tunaläns,
Aspe
— 619 —
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
