Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemiska eldsläckningsapparater - Kemiska formler - Kemiska föreningar - Kemiska industrikontoret - Kemiska kontrollanstalten - Kemisk analys - Kemiska reaktioner - Kemiska sinnen - Kemiska stationer - Kemiska stridsmedel - Kemiska strålar - Kemiska tecken - Kemisk bekämpning av skadedjur - Kemisk bindning - Kemisk energi - Kemisk formel - Kemisk frändskap - Kemisk förening - Kemisk harmonika - Kemisk industri - Kemisk jämvikt - Kemisk kinetik - Kemisk konstitution - Kemisk krigföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISKA FORMLER
bikarbonat och kiselgur, vilket i torrt tillstånd
utsprutas under gastryck från en
kolsyre-patron. Apparaten användes mot brand i
bilmotorer och högspända elektriska ledningar. —
Skumsläckaren, som användes mot
bränder i eldfarliga oljor, består av en yttre behållare,
innehållande natriumbikarbonatlösning och
sapo-nin, samt en inre behållare med
aluminiumsulfat-lösning. Vid användningen blandas lösningarna,
varvid kolsyreskum bildas, som av det inre
trycket pressas ut över eldhärden. På gr. av det
kemiska skummets ledande förmåga får
apparaten icke användas mot eld i elektriska
högspän-ningsledningar. — Kol s yre s n ösläc karen,
som består av en stålbehållare, innehållande
flytande kolsyra, användes såväl inom- som utomhus
vid brand i olja, elektriska
högspänningsled-ningar, bilmotorer o.d. Kolsyran utsprutas i
snöform. — För att en k. skall vinna godkännande,
skall den undergå prov vid Statens
provningsan-stalt. Denna myndighet upprättar förteckning
över godkända eldsläckningsapparater, med
angivande av användningsområdet för apparaten i
fråga. P.Wm.
Kemiska formler, se Formel och Kemi.
Kemiska föreningar, i) Se Kemisk förening. —
2) Kemiska samfund, se Kemi, sp. 1165 f.
Kemiska industrikontoret, se Sveriges kemiska
industrikontor.
Kemiska kontrollanstalten, se Statens kemiska
kontrollanstalt.
Kemisk analys, se Analys.
Kemiska reaktioner, de förändringar materien
undergår vid förening el. sönderdelning av ämnen
el. vid omsättning mellan ämnen. Låter man en
elektrisk gnista slå igenom en blandning av 2
volymsdelar väte och 1 volymsdel syre, bildas 2
volymsdelar vatten (vattenånga). Denna syntes
av vatten utav väte och syre kan uttryckas genom
formeln 2H8 + O2 = 2H2O. Vid ovannämnda
för-söksbetingelser förena sig syre och väte så gott
som ögonblickligt, d.v.s. reaktionshastigheten är
mycket stor. Reaktionen äger rum under
värmeutveckling (positiv värmetoning, e x
o-termisk reaktion). — Upphettas å andra
sidan vatten (vattenånga) till några tusen grader, äger
en sönderdelning (analys, d i s s o c i a t i o n)
rum, vilket kan uttryckas med formeln 2H2O =
2H2 + O2. Reaktionen äger rum under upptagande
av värme (negativ värmetoning, e n d
o-termisk reaktion). Förenas ovanstående formler
till 2H2 + O2^2H2O, erhålles ett uttryck för den
omvändbara (reversibla) reaktionen av vattnets
bildning och sönderfall. Den från h. till v. lästa
ekvationen äger rum vid 2,500? men icke fullst.
Vid denna temp. är ung. hälften av vattnet
sönderdelat i syre och vätgas, och det existerar en
kemisk jämvikt mellan vatten, syre och väte. Den
kemiska jämvikten regleras och bestämmes av
massverkans lag*. — Det tredje slaget av k. kan
bestå i enkel el. dubbel omsättning. Dessa
k. äro de vanligaste och kännetecknas därigenom,
att ur ett ämne utträder en beståndsdel, som
ersättes av en annan (s u b s t i t u t i o n), el. att en
beståndsdel i ett ämne växlar plats med en
beståndsdel i ett annat ämne (dubbel
omsätt
ning). Detta slags reaktioner leda också till en
jämvikt, men störes jämvikten t.ex. i en lösning
därigenom, att ett av de bildade ämnena går bort
i gasform el. är olösligt, kan reaktionen gå till
slut. Detta sistnämnda använder man sig av vid
fällningsreaktioner i den analytiska
kemien. Försättes en lösning av bariumklorid med
en natriumsulfatlösning, störes jämvikten BaCl2 +
+ Na2SO4 BaSO4 + 2NaCl ständigt därigenom,
att bariumsulfatet utfaller på gr. av sin ringa
löslighet. Reaktionen förlöper praktiskt taget från
v. till h. I nyaste tid har man också lyckats
utföra k., varvid själva atomkärnan förändras, s.k.
kärnreaktioner. Härvid omvandlas ett
grundämne till ett annat. Lj.
Kemiska sinnen, sammanfattande benämning på
luktsinnet och smaksinnet.
Kemiska stationer, lantbr., se Lantbrukskemiska
kontrollstationer.
Kemiska stridsmedel, se Kemisk krigföring.
Kemiska strålar, fys., se Ultraviolett strålning.
Kemiska tecken, se Atom (tab. sp. 715 f.),
Formel, Grundämne och Kemi.
Kemisk bekämpning av skadedjur, metoden att
medelst olika kemikalier bekämpa skadedjur, särsk.
insekter. Se Insekticid och Desinsektion.
Kemisk bindning, se Valens.
Kemisk energi, se Energi, sp. 621.
Kemisk formel, se Formel och Kemi.
Kemisk frändskap, se Affinitet.
Kemisk förening, förening av två el. flera
grundämnen med konstant sammansättning och konstanta
fysikaliska egenskaper. Motsatsen till k. är
blandning. Vatten är en k. av syre och väte, motsv.
formeln H2O. Luft är en blandning av olika gaser,
vars sammansättning kan variera.
Kemisk harmonika, fys., se Sjungande låga.
Kemisk industri, den del av industrien, som
sysslar med förädling huvudsaki. på kemisk väg
av från naturen hämtade råämnen. Till k.
räknas följ, viktiga svenska industrier:
cellulosaindustrien med utvinning av biprodukter,
cellull-och konstsilkeindustrien, träkolningsindustrien,
fettämnesindustrien, konsthartsindustrien,
tillverkning av konstgjorda gödselämnen, oorganiska
syror, alkalier och salter, sprängämnen och
tändstickor, färg- och fernissindustrien,
mineralolje-och skifferoljeindustrien, lysgasframställningen,
cement-, glas- och keramisk industri,
garveriin-dustrien samt vissa livsmedelsindustrier. Sistn.
industrigrenar räknas ibland som kemisk-tekniska
industrier. Även metallurgi är en k. utan att dock
i allm. räknas dit. Tfr vidare Elektrokemisk
industri, Kemisk teknologi och specialart. El.
Kemisk jämvikt, se Massverkans lag.
Kemisk kinetik, läran om kemisk
reaktionshastighet (se Massverkans lag).
Kemisk konstitution, det sätt, varpå atomerna
inom en molekyl av en kemisk förening äro
grupperade. K. uttryckes genom konstitutions- el.
strukturformler (se Formel). Ämnen, vilka ha samma
kvalitativa och kvantitativa sammansättning men
olika k., sägas vara isomera (se Isomeri).
Kemisk krigföring bygger på användandet av
kemiska stridsmedel. Bland dessa märkas strids-
— 1171 —
— 1172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
