Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk teknologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISK TEKNOLOGI
(fetthärdning), framställning av metanol ur
koloxid och ammoniak ur luftkväve
(Haber-Bosch-processen). Processerna genomföras oftast med
hjälp av katalysatorer i katalysator-kamrar och
ugnar av olika slag.
Neutralisering är en mycket vanlig
teknisk process för att avlägsna överskott av syra
i en reaktionsblandning medelst alkalier el.
tvärtom. Neutralisering användes vid tillverkning av
t.ex. natriumsulfit genom att leda svaveldioxid i
sodalösning, ammoniumsulfat genom att leda
ammoniakgas i svavelsyra samt vid
ammoniak-sodaprocessen, där ammoniak neutraliseras med
kolsyra. Apparaturen består av absorbatorer samt
reaktorer av järn, trä, betong el. keramiskt
material.
Elektrolys (se Elektrokemi och
Elektro-kemisk industri) användes dels som
smältelek-trolys för ett flertal metallurgiska processer, ss.
framställning av aluminium, magnesium, natrium,
dels som elektrolys av vattenlösningar, ss. vid
kopparraffinering, kloralkalielektrolys
(framställning av klor och alkalier) och framställning av
vätgas och syrgas. I förra fallet användas
elek-trolysörer av värmebeständigt stål, i senare fallet
av stål och betong.
Dubbel omsättning. Dessa reaktioner
förekomma överallt i den kemiska tekniken och
äro av de mest skilda slag, ss. vid
superfosfat-tillverkning (omsättning av trikalciumfosfat och
svavelsyra till monokalciumfosfat och gips),
framställning av kalisalpeter (omsättning av
natrium-nitrat med kaliumklorid till kaliumnitrat och
nat-riumklorid), tillverkning av saltsyra ur koksalt,
litopontillverkning (omsättning av zinksulfat med
bariumsulfid till zinksulfid och bariumsulfat).
Kalcinering förekommer t.ex. vid
kalkbränning (avdrivning av kolsyra) el. som d
e-hydratisering (avdrivning av vatten) vid
torkningsprocesser, ss. av gips och soda.
Apparaturen består av torkapparater, torktrummor,
ugnar av eldfast tegel el. roterande ugnar av
stål.
Hydratisering (vattenanlagring) användes
t.ex. vid tillverkning av fosforsyra ur
fosforpent-oxid, svavelsyra ur svaveltrioxid samt släckning
av kalk.
H y d r o 1 y s* (spjälkning med hjälp av
vatten), förekommer framför allt i organisk-kemiska
tillverkningar, t.ex. fenol ur bensolsulfonsyra el.
monoklorbensol, el. vid syntetisk
glycerintillverk-ning ur propylen över allylklorid.
Försåpning (förtvålning*) är spjälkning
av estrar genom hydrolys och användes i stor
utsträckning, t.ex. i tvål- och glycerinindustrien.
Förestrin g*, den motsatta processen,
användes för framställning av lösningsmedel som
etylacetat, amylacetat och propionsyreestrar ur
motsv. alkoholer och syror. Av stor teknisk
betydelse är förestringen av cellulosa till dess
xantogenat el. acetat (konstsilke- och
cellullin-dustrien). För tillverkning av lösningsmedel
användas enkla reaktorer, vanl. i kombination med
destillationskolonner, för cellulosaestrarna
specialapparater, ss. roterande blandningstrummor av
järn.
N i t r e r i n g* (införande av nitrogrupp) är en
av de viktigaste processerna för industriell
framställning av organiska, framför allt aromatiska
nitroderivat, ss. explosivämnen (nitrocellulosa,
trotyl), och mellanprodukter för syntetisk
färg-ämnesframställning, framför allt de viktiga
azo-färgämnena. Apparaturen består av reaktionskärl
el. nitrercentrifuger av syrafast gods, gjutjärn el.
syrafast stål. För den moderna nitreringen av
alifatiska kolväten vid hög temp. i gasfas
erfordras kontinuerliga serier av förvärmare,
reaktorer, kylare och destillationskolonner, allt av
syrafast stål. Även sulfonering* (införande
av sulfosyregrupp) är en i såväl
sprängämnes-som färgämnes-industrien vanlig process. Den
användes ofta för att göra ett kolväte mera
reaktions-benäget för fortsatt syntes. Apparaturen är
mycket enkel, vanl. gjutjärnskärl med cmrörare och
uppvärmning genom ånga el. cirkulerande het olja.
Halogenering* (införande av klor, brom,
fluor) är en viktig process för tillverkning av
stridsgaser (fosgen, klorpikrin, arsiner),
insekti-cider (DDT, gammexan), lösningsmedel
(klorkol-väten) och mellanprodukter för färgämnen.
Reaktorerna för klorering äro utförda i stål el.
keramiskt material.
Diazotering och koppling äro två
processer, som äro vanliga i färgämnesindustrien
(azofärgämnen). De genom inverkan av
salpeter-syrlighet på aminer erhållna diazoniumsalterna
isoleras vanl. ej utan omsättas direkt i lösning
med aminer o.a. föreningar, varvid en koppling
av de båda molekylerna sker. Diazotering
företas också ibland för att byta ut aminogrupper
mot halogen, cyan m.m. Diazotering och
koppling utföras vanl. under iskylning i enkla
trätankar med omrörare.
Kondensation och polymerisation
äro två processer, som numera utföras i stor skala
i konstmasseindustrien (fenolhartser,
glyptalhart-ser, syntetisk kautschuk o.s.v.). Vid
polymerisation sammanlagras ett stort antal enkla
molekyler av samma slag till jättemolekyler. Vid
kondensation sammanlagras flera lika el. olika
molekyler till nya molekyler av annat slag, ofta
under utträde av vatten, klorväte m.m.
Reaktionerna utföras i specialapparatur, ss. reaktorer
och autoklaver.
Jäsningsprocesser (se Jäsning)
användas för tillverkning av alkohol, butanol,
citronsyra, mjölksyra och penicillin i storteknisk skala.
Silikatbildning är den kemisk-tekniska
processen vid framställning av glas, cement,
porslin o.a. keramiska produkter.
De ovan uppräknade kemiska
enhetsprocesser-na äro vid olika tillverkningar kombinerade dels
med varandra på olika sätt, dels med fysikaliska
enhetsoperationer, varav de viktigaste äro:
vätske-och gastransport, värmeöverföring, indunstning,
kristallisation, filtrering och centrifugalseparering,
destillation och sublimation, torkning, krossning
och målning, siktning, blandning, gasabsorption,
extraktion och adsorption. — Litt.:
”Enzyklopä-die der technischen Chemie”, utg. av F. Ullmann
(2 Aufl., 10 bd jämte reg.-bd, 1928—32, ny
om-arb. uppl. under utgivning 1950); ”Der
Chemie-ingenieur”, utg. av A. Eucken & M. Jacob (14
bd, 1932—40); ”Handbuch der chemisch-techni-
— 1175 —
— 1176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
