Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kisj, Kisch - Kisjinjov - Kiskunfélegyháza - Kiskunhalas - Kislev - Kisling, Moïse - Kislovodsk - Kismalm - Kismayo, Chisimaio - Kismet - Kison - Kispest - Kiss, József - Kissingen, Bad - Kista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KISJINJOV
Ruinerna av templet i Kisj.
e.Kr.). — Den vetenskapliga undersökningen av
K:s ruiner påbörjades 1911—12 av en fransk exp.
och fortsattes 1922—33 av engelska, amerikanska
och franska arkeologer. De viktigaste fynden,
tempel, palats, nekropoler, härstamma från K:s
storhetstid, o. 3000—2500 f.Kr. — Litt.: S.
Lang-don & L. Ch. Watelin, ”Excavations at Kish”
(hittills 3 bd, 1924—34). K.H.
Kisjinjov [kijiniåf], rumän. Chisinåu, huvudstad
i Bessarabien och i Moldaviska SSR; 112,500 inv.
(i939; c:a 80,000 1860). K. anlades av ryska
regeringen på platån vid Båkuls sumpiga dal. Med
sina snörräta, breda boulevarder, palatslika
offentliga o.a. byggnader, vackra parker och
trädgårdar intog det en särställning bland Bessarabiens
f.ö. ganska primitiva städer. Industrien var
obetydlig: några kvarnar, oljeslagerier, spritfabriker
och mekaniska verkstäder. Under 2:a världskriget
förstördes staden systematiskt av ryssarna före
reträtten sommaren 1941. P.
Kiskunfélegyhåza [kij’konfelädihaza], stad i
mellersta Ungern, vid järnvägen
Szeged—Budapest; 38,958 inv. (1941). Järnvägsknut;
jordbrukscentrum med livlig kreaturshandel, vin- och
fruktodling.
Kiskunhalas [kij’konhalaj], stad i s. Ungern,
knutpunkt på järnvägen Belgrad—Budapest; 33,763
inv. (1941). Jordbrukscentrum med bl.a. vin- och
fruktodling.
Kislev, judisk månad, motsv. slutet av nov. och
början av dec.
Ki’sling [fra. utt. kisläu’], M o i s e,
polskfransk målare (f. 1891), sedan 1910 bosatt i Paris.
Urspr. kubist har K. utvecklat sin stil till en
realistisk uttryckskonst, ofta präglad av en
svår-modigt lyrisk stämning. Mest berömda äro hans
aktbilder, men han har även gjort andra
figurbilder. landskap och stilleben.
Kislovodsk [kisluvå’tsk], stad i
Stavropolområ-det i n. Kaukasien, RSFSR, på Kaukasus’
nordsluttningar 800—950 mö.h.; 51,289 inv. (1939).
Välkänd vinterkurort med varma alkaliska
kol-syrekällor och flera sanatorier.
Kismalm, miner., beteckning för väsentligen av
kiser bestående malmer, t.ex. svavelkis- och
kop-parkismalmer.
Kismayo, C h i s i m a i o, huvudort i Jubaland*
i Östafrika.
Kismet, turkiserad form av arab, kismal, ”den
lott som är bestämd för varje människa”.
Kison, flod (nu kallad Nahr Muqatta’), som flyter
från Samariens och Gilboas berg genom
Jisreel-slätten ut i Akkaviken ö. om Haifa. Vid K. blevo
kananéerna besegrade (Dom. 4:7 m.fl.), och här lät
Elia (enl. 1 Kon. 18:40) dräpa baalsprästerna efter
segern över dem på Karmel.
Kispest [kij’päjt] (Lilla Pest), s.ö.
industriförstad till Budapest i Ungern; 65,139 inv. (1941;
30,212 1910). Textil-, trä-, metall- och
maskinindustri.
Kiss [kij’], J o z s e f, ungersk författare (1843
—1921). K., som var av judisk börd, har gärna
judiska motiv i sin lyrik, men den är f.ö. äkta ungersk
med ett mycket vackert språk. Hans första mera
uppmärksammade verk var ”Judith Simon” (1875).
Han utgav åtskilliga diktsaml., vari en del
dikter med sociala motiv. I sv. övers, föreligger
”Gnomen” (i B. Leffler, ”Ungersk lyrik”, 1922).
Kiss’ingen, Bad K., stad i nordvästligaste
Bayern, naturskönt belägen vid Saale 20 km n.n.v.
om Schweinfurt; 13,022 inv. (1939). K. är en
livligt besökt badort, bekant sedan 1544, med
flera källor (10—190 C), vilkas vatten är koksalt-,
kolsyre- och järnhaltigt. Vid K. behandlas särsk.
katarrer i luftvägarna och matsmältningskanalen.
Kista (lat. cista), en förvaringsmöbel, som förekom
redan i det gamla Egypten och som i bevarade
exemplar också är känd från nordisk forntid
(Ose-bergsfyndet i Norge, 800-talet). I bondgårdar i
Västergötland och Hälsingland ha bevarats några
k., som kunna dateras till iioo-talet. De äldsta k.
ha gavlar el. hörnstolpar, neddragna till höga
fotter; typologiskt äldre är dock den ur en stock
urholkade k. Senare tiders kisttyp utbildades under
tidig renässans, då rikt dekorerade k. intogo en
framträdande plats i hemmens inredning. De äldre
renässanskistornas rika skulpturala utsmyckning
ersattes senare av målning och rika järnbeslag.
Under 1600-talet utträngdes k. i stor utsträckning
av skåpen och förvisades till förvaringsutrymmen.
Särsk. i s.v. Sverige har k. ännu sent varit all-
Promenadhall i Bad Kissingen.
— 155 —
— 156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
