Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klubb - Klubba - Klubbans biologiska station - Klubbekriget - Klubbfibblesläktet - Klubbhalsduk - Klubbhjulsvagn - Klubbhornsbaggar - Klubbhus - Klubbmästare - Klubbsporrsläktet - Klubbsvampar - Klubbvingar - von Kluck, Alexander - Kluckhohn, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLUCKHOHN
clubs in all parts of the world” (årl.
utkommande). C.;G.Br.
Klubba, i) Ett slag- el. kastvapen med synnerligen
stor utbredning över jorden och använt både hos
natur- och kulturfolk. Typvariationen är mycket
stor. K. äro mest av trä, ibland av ben e.d., ofta
vackert snidade (Polynesien, Guayana), elegant
formade el. försedda med allahanda prydnader. K.
som slagvapen förstärkes någon gång med en
påträdd stenring (Nya Guinea, forna Peru). Den har
stundom utvecklats till huggvapen (Oceanien, v.
Amerika), ibland med egg av stenflisor (forna
Mexico) el. hajtänder (Mikronesien). Kastklubba*
förekommer flerstädes. Dess mest utvecklade form
är den australiska bumerangen*. G.Br.
2) En träklump med ibland naturvuxet men
vanl. intappat skaft, använd i olika hantverk, i
jordbruket och i hushållsarbetet. I elegantare
utförande kom k., troligen under 1600-talets
senare hälft, i bruk som ordförandeklubba och
ersatte inom skråämbetena den äldre gehörsstaven*.
Klubbans biologiska station vid Fiskebäckskil
grundades 1915 genom en donation till Uppsala
univ. av konsul Robert Bünsow. Den innehåller
förutom akvarier också boningsrum för
studerande från Uppsala univ., vilka om somrarna där
genomgå en kurs i havsbiologi.
Klubbekriget kallas det bondeuppror, vilket 1596
—97 rasade i Finland. Det var ett led i den stora
kampen mellan hertig Karl och Sigismund men
framkallades närmast av Claes Flemings och hans
knektars hårda framfart mot allmogen. Mot ett
frihetsbrev av Johan III hade borglägren
utsträckts även till Österbotten, och i dettas s. del
reste sig 1596 bönderna, då deras upprepade
klagomål ej buro någon frukt. Fleming slog dem vid
Nokia, men kort därefter reste sig även
nord-österbottningarna. Vid Santavuori i Kurikka sn,
65 km s.ö. om Vasa, dukade dock de förenade
bondehoparna 27/2 1597 under för Flemings ryttare,
och snart avstannade rörelsen, som spritt sig även
till de angränsande landskapen och underblåsts av
hertig Karls utskickade. P.S.
Klubbfibblesläktet, Arnos’eris, av fam.
korgblommiga växter, omfattar endast 1, i Europa inhemsk
art, klubbfibbla, A. min’ima, som i s. Sverige
förekommer här och där på sandiga ställen. Det
är en i-årig, 1—2,5 dm hög, nästan glatt ört med
rosettställda blad, under blomkorgarna klubblikt
uppsvälld stängel och gula blommor.
Klubbhalsduk (eng. club-tie), eg. halsduk (slips)
i speciella färger, karakteristiska för en viss klubb
el. sammanslutning. K. användes urspr. i
engelska idrottsklubbar o.d. I Sverige förekommer
blå-vit k. i KAK. Numera är k. benämning på en
slips i allm. med breda, diagonala ränder i vanl.
högst tre olika färger.
Klubbhjulsvagn, se Kubbhjulsvagn.
Klubbhornsbaggar, Clavigeridae, fam. av ordn.
skalbaggar, med mycket korta täckvingar, vissa arter
levande under mossa och växtavfall i skogsmark,
övriga som myrgäster, däribland i Sverige 2
arter av släktet Cla’viger. C. testa’ceus är 2—2,5 mm
lång, rödgul, saknar ögon och lever i de
underjordiska bona hos gula myran, La’sius flavus (se
Myrgäster).
Klubbhus, se Klubb.
Klubbsporre.
Foto Hi. Wollin.
Klubbmästare,
person, som ordnar en
klubbs el. förenings
fester o.d., sexmästare.
Klubbsporrsläktet,
Leucorchis, av fam.
orkidéer, omfattar blott
en art, L. aVbidus
(Gymnade’nia aVbida),
klubbsporre, som
har gräddvita
blommor med kort,
klubblik sporre. Arten är
utbredd i hela
Sverige men är sällsynt.
Klubbsvampar, se
Fingersvampar.
Klubbvingar, zool.,
se Vridvingar.
von Kluck [klokk],
Heinrich Rudolf
Alexander, tysk militär
(1846—1934), officer
vid inf. 1866,
generalmajor 1899, general
av inf. 1906, adlad 1909, generalöverste och chef
för 8:e arméinspektionen 1913. K. deltog i 1866
och 1870—71 års fälttåg och sårades vid Nouilly
14/s 1870. Han tjänstgjorde under hela sin
tjänstetid vid trupp och tillhörde aldrig
generalstaben. Vid i:a världskrigets utbrott erhöll K.
befälet över 1 :a armén ytterst på tyska
västfrontens högra flygel och vann här segrarna vid
Mons 23/s och Le Cateau 25/s 1914. Efter att i stort
sett framgångsrikt ha kämpat vid L’Ourcq 5/b—9/g
s.å. måste emellertid K. på gr. av det allmänna
läget vid Marne draga sig tillbaka till Aisnelinjen.
Under en inspektion av frontlinjen sårades han
i mars 1915, måste nedlägga befälet som arméchef
och följ, år avgå ur aktiv tjänst. K. utgav ”Der
Marsch auf Paris und die Marne-Schlacht 1914”
(1920), ”Wanderjahre — Kriege — Gestalten”
(1929). E.Bz.
Kluckhohn [klok’hån], Paul, tysk
litteraturhistoriker (f. 1886), doc. i Münster och Danzig,
prof, där 1925, i Tübingen 1931. K., som gjort
en viktig insats som grundare och red. för
”Deutsche Vierteljahrschrift für
Literaturwissen-schaft und Geistesgeschichte”, utgiven sedan 1923,
kännetecknas av en förening av sträng filologisk
metod och vaken öppenhet för nyare metoder;
han har främst gjort sig känd som idé- och
problemhistoriker. Han har med förkärlek
sysslat med romantiken och biedermeiertiden, bl.a.
i ”Die Auffassung der Liebe in der Literatur des
18. Jahrhunderts und in der deutschen Romantik”
(1922), ”Die deutsche Romantik” (1924),
”Per-sönlichkeit und Gemeinschaft. Studien zur
Staats-auffassung der deutschen Romantik” (1925), ”Das
Ideengut der deutschen Romantik” (1941) och ”Die
Tdee des Menschen in der Goethezeit” (1946). K.
har flitigt verkat som utg. och har också med
intresse gjort inlägg i aktuella estetiska och
pedagogiska spörsmål. Med anledning av K:s
60-årsdag utgåvo elever en festskrift, ägnad K. och
en jämnårig kollega, ”Festschrift P. K. und Her-
— 305 —
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
