Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, 2. Axel - Kock, 3. Ernst - Kock, 4. Johan - Kock, 1. Augustin - Kock, 2. Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCK
86), ”Undersökningar i svensk språkhistoria” (1887)
samt översiktsarbetena ”Die alt- und
neuschwe-dische Accentuierung” (1901), ”Umlaut und
Bre-chung” (1911—16) och det digra arbetet ”Svensk
ljudhistoria” (5 bd, 1906—29). Härjämte
offentliggjorde han ett mycket stort antal avh. i olika
tidskr., framför allt i ”Arkiv för nordisk filologi”,
för vilket han var huvudred. 1888—-1928 och som
under hans ledning utvecklade sig till en av de
mest ansedda tidskr. i germansk språkvetenskap.
Jämte C. af Petersens utgav han det stora och
gedigna arbetet ”Östnordiska och latinska
medeltids-ordspråk” (1889—94). Bland hans skrifter av
populär art märkes ”Om språkets förändring” (1896;
3 uppl. 1925). K:s forskning utmärkes av stort
skarpsinne och mångsidig lärdom; hans
framställningssätt är ovanligt klart och sakligt och bär på
samma gång skarpt markerad prägel av personlig
egenart. [E.H.]L.
3) Ernst Albin K., den föreg:s kusin,
språkforskare (1864—1943), fil. dr och doc. i engelska
språket i Lund 1897, prof, i tyska språket 1906—29;
medl. av red. av
Svenska akad:s ordbok 1896
—1900. K:s
omfattande vetenskapliga
alstring präglas av en
fruktbar helhetssyn på
de germanska språken,
vilka K. låter
ömsesidigt belysa varandra. I
sina skrifter behandlar
han med frisk blick och
logisk skärpa
språkhistoriska och
textkri-tiskt-stilistiska problem
inom samtliga
forn-germanska dial.
Först
lingsverket ”The English relative pronouns” (1897)
fullföljes genom undersökningar av de tyska
relativa pronomina (1901, 1904); på editionen av den
medelengelska benediktinregeln, ”Three
Middle-English versions of the Rule of Saint Benet” (1902),
följa de medellågtyska versionerna (1903). Av K:s
engelska, gotiska och tyska texted. må nämnas
”Merlin, a Middle-English metrical version ... by
Herry Lovelich” (3 bd, 1904—32) och ”Die Skeireins”
(1913). Tyngdpunkten inom K:s forskning ligger
dock på den germanska texttolkningens område,
där K. genom sin skarpa kritik och grundliga
kännedom om germansk språk- och stilhistoria samt
realia kastat nytt ljus över centrala problem. Här
märkas bl.a. ”Interpretations and emendations of
Old English texts” (1—12, i ”Anglia” 1902—23)
samt framför allt ”Notationes norrænæ.
Anteckningar till Edda och skaldediktning”, d. 1—27 (4 bd,
1923—41) med av förf, utarbetade fullständiga
ord-och sakregister (1944). Med detta monumentala och
epokgörande verk har K. framgångsrikt bekämpat
en förkonstlad uppfattning av den fornnordiska
poetiska syntaxen och företrätt en redigare,
enklare och skönare syn på edda- och
skaldediktningens språk. K. färdigställde också en (postumt
utgiven) utgåva av den norsk-isländska
skaldediktningen, redigerad efter de i nyssnämnda verk
följda linjerna, ”Den norsk-isländska
skaldediktningen (2 bd, 1946—49). — Litt: K. G.
Ljung
gren i ”Arkiv för nordisk filologi”, 57 (1944); E.
Rooth i ”Humanistiska vetenskapssamfundets i
Lund årsberättelse 1943—44” (1944). Rth.
4) Johan Henrik K., sonson till K.i),
industrimän (1866—1945). Med utgångspunkt från
den fäderneärvda spannmålsfirman i Trelleborg
utvecklade K. en storartad företagsamhet, som
innebar startandet av flertalet industrier i
staden, bl.a. Trelleborgs gummifabriks ab. Av sin
förmögenhet upprättade K. Greta och Joh. K:s
stiftelser för i huvudsak välgörande ändamål. —
Litt.: H. Lindal, ”Handelshuset Kock i Trelleborg
1825—1950” (1950).
Kock. 1) Augustin K., konsertsångare och
sångpedagog (f. 2A 1886), fick sin vokala
utbildning för Caroline Östberg och O. Lomberg,
bedrev scenstudier för E. Linden, H. Berens j :r och
B. Fexer i Stockholm samt musikaliska stilstudier
för W. Hirschberg i Berlin. K. debuterade på
Kungl. teatern som Tonio i ”Pajazzo” 1911, var
kantor och kördirigent i Katarina kyrka i Stockholm
till 1915 men har framför allt verkat som
romans-och kyrkosångare i Sverige (o. 1,000 konserter),
Danmark och Tyskland, där han vunnit framgång
även med verk av yngre svenska tonsättare. En
bestående insats har K. gjort som pedagog (sedan
1911), bl.a. med egen sångskola i Västerås 1929
—33, vid Uppsala musikskola 1933—45 samt med
en egen bel canto-skola i Stockholm. Bland hans
elever må nämnas Ingeborg Holmgren, Arne
Ohlson och Arne Wirén. K. har även framträtt
som diktare med 5 samlingar. S.E.S.
2) Karin K., den föreg:s kusins dotter,
nationalekonom (f. W 1891), anställd vid
Stockholms stads statistiska kontor 1911—15, vid
Skandinaviska kredit-ab. 1918
—32, fil. dr 1929 (”A
study • of interest
råtes”), doc. vid
Stockholms högsk. 1933,
där hon 1938—46 var
tf. prof., erhöll prof:s
titel 1945; byråchef i
Handelsdep. 1947,
konsultativt statsråd 1947
—48, därefter chef
för
Folkhushållnings-dep. t.o.m. 1949;
över-dir. och chef för
Statistiska centralbyrån
1950. K. har anlitats
som sakkunnig el. sekr. i ett stort antal utredningar.
Bl.a. har hon varit medl. av och huvudsekr. i
1944 års kommission för ekonomisk
efterkrigs-planering. Hon är sedan 1947 Sveriges
huvuddelegat vid FN:s ekonomiska kommission för
Europa. K. har varit politiskt verksam först som
liberal, sedan som socialdemokrat samt tagit
verksam del i kvinnornas föreningsrörelse, bl.a.
som ordf, i Akademiskt bildade kvinnors förening
1916—32 och i Yrkeskvinnors samarbetsförbund
1945—48. Som politiker och statsråd har hon ej
spelat någon mera ledande roll utan främst
framträtt som ekonomisk expert. Som nationalekonom
har K. främst sysslat med kredit- och
konjunkturproblem. Bland hennes skrifter kunna förutom
gradualavh. nämnas ”Svenskt bankväsen i våra
— 413 —
— 414 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
