Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koloxid - Koloxidfilter - Koloxidförgiftning, kolosförgiftning - Koloxidklorid - Kolozsvár - Kolpino - Kolpitis - Kolportage - Kolportera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLOXIDFILTER
gruvgaser etc. K. uppstår vid all ofullständig
förbränning. Den är en normal beståndsdel i
alla rökgaser och explosionsgaser. Våra vanliga
bränslegaser hålla alla k., så t.ex. lysgas 6—10 °/o,
generatorgas 25—35 %, vattengas upp till 45 °/o.
Avgaser från bilmotorer kunna hålla upp till
8 °/o k. — Ren k. framställes i liten skala enklast
genom försiktig upphettning av oxalsyra med
konc. svavelsyra och borttagande av den bildade
kolsyran el. ur myrsyra och svavelsyra, i stor
skala i gasgeneratorer genom direkt förbränning
av koks med syrgas el. genom att kolsyra ledes
över upphettad kol. — K. är en färglös gas utan
lukt och smak med spec. v. o,967, Dess kritiska
temp. är —140°. Vid lägre temperaturer kan
den förtätas till en färglös vätska med
kokpunkt —I9i?s. Den förbrinner vid antändning till
kolsyra med svagt blåaktig låga. Reaktionen
CO + O = CO2 + 68,2 kcal kan även ske vid
vanlig temp. med hjälp av katalysatorer. Vanl.
användes en blandning av metalloxider, s.k.
hopkalit, t.ex. i gasmaskfilter, där den farliga k.
oxideras till ofarlig koldioxid. Lösligheten i vatten
är mycket ringa; vid 15° 0,025 volymprocent. Med
vattenånga står k. i jämvikt, den s.k.
vattengasjämvikten enl. formeln CO + H2O^CO2 + H, + 11,9
kcal. Jämvikten förskjutes vid högre temp. åt
vänster och vid lägre temp. åt höger. Härav
använder man sig vid framställning av väte ur
k. och vattenånga. — K. är mycket giftig,
beroende på att den förenar sig med blodets
he-moglobin (se Koloxidförgiftning). K. kan direkt
adderas till vissa metaller och metallsalter under
bildning av s.k. karbonylföreningar; så
ger den med nickel nickelkarbonyl, Ni(CO)4, med
järn och järnklorur järnkarbonylerna Fe(CO)5,
resp. FeCl2(CO)3. Med klor ger k. f o s g e n,
COC12, vilken reaktion katalyseras av ultraviolett
ljus och av aktivt kol. K:s industriella betydelse
växer oavbrutet. Den är ett viktigt
utgångsmaterial för syntetisk framställning av en hel del
organiska föreningar, ss. metylalkohol, och på
senare tid för framställning av syntetisk olja och
bensin. K. kan påvisas och bestämmas medelst
s.k. koloxidindikatorer, som grunda sig
på svärtning av på särskilt sätt preparerade
”k.-papper”, el. medelst jodpentoxid, som av k.
reduceras till fri jod. Apparater finnas även, som
registrera den värmeutveckling, som uppstår, om
k. katalytiskt oxideras till kolsyra. Kvantitativt
bestämmes k. i en gasblandning genom
absorp-tion medelst ammoniakalisk kopparkloridlösning.
— K. bildar med luft explosiva gasblandningar
inom vida gränser, näml, från 16 till 75
volymprocent k. Explosionen inledes lätt genom
gnist-tändning. — Ren k. finns i handeln i stålflaskor
med 150 kg tryck. — Litt: J. Schmidt, ”Das
Kohlenoxyd, seine Bedeutung und Verwendung
in der technischen Chemie” (1935)- [Lj.JEl.
Koloxidfilter, se Hopkalit.
Koloxidförgiftning, kolosförgiftning,
uppstår vid närvaro av koloxid i andningsluften
och beror på att koloxid med blodets hemoglobin
ger en förening, koloxidhemoglobin, så
att tillräcklig mängd syre ej förmår upptagas.
Processen är reversibel. Koloxid uttränger syret ur
blödet, men omvänt förmår också syret åter
ut
tränga koloxiden. Koloxidens stora giftighet beror
därpå, att den har en o. 300 gånger större affinitet
till hemoglobin, d.v.s. i vanlig luft med 21 °/o syre
behöves endast 0,07 °/o koloxid för att lägga
beslag på 50 °/o av hemoglobinet. — Den lägsta
koncentration, som kan tänkas ha skadliga verkningar,
är 0,01 volym-°/o, under detta värde kan koloxiden
betraktas som helt ofarlig. Redan 0,2% koloxid
är livsfarlig, och vid vistelse i sådan atmosfär kan
död följa inom 1 tim. Stiger koncentrationen
uppemot 0,5 °/o el. däröver, behövas endast några min,,
för att man skall få en spontan känsla av
förvirring, medvetslöshet, och sedan följer döden
snabbt. Högre koncentrationer verka (blixtsnabbt)
slagartat. Vad som gör koloxiden så pass farlig,
är att sinnena icke varna för den. Symtomen på
k. äro ofta otydliga och ingalunda specifika. I allm.
inträder till att börja med huvudvärk, svindel och
illamående, det flimrar för ögonen. Småningom
inträder en känsla av sömnighet, förvirring och
domning i benen. I detta stadium är det redan för
sent att söka räddning, offret springer upp, men
benen vika sig och vägra att lyda, medvetslöshet
inträder, puls och andning försvagas, och döden
följer, om ej hjälp utifrån anländer. Koloxiden är
f.n. den av alla giftiga gaser, som åstadkommer de
flesta förgiftningsfallen. Orsaken är som regel:
1) os från eldstäder med otillräckligt drag i
skor-stenspipan, 2) lysgasförgiftning (genom inverkan
av den i lysgasen förefintliga koloxiden) ant.
genom öppnade kranar el. genom brott på
ledningarna under husen (vid stark kyla), vilket senare
är särsk. farligt, eftersom gasen i detta fall, då den
tränger upp i huset, är nästan helt luktfri, 3)
garage- och motorförgiftningar genom avgaserna
från motorn, både vid bensin- och gengasdrift (se
Garageförgiftning). Särsk. utbredda äro fall av
kroniska förgiftningar, som uppkomma
därigenom, att i verkstadslokaler, garage o.d. små
mängder koloxid finnas, som vid längre tids
vistelse utöva sin skadliga verkan. Den kroniska s.k.
gengasförgiftningen var under 2:a världskriget i
Sverige ett allvarligt yrkesmedicinskt problem
och föranledde bl.a. inrättande av en specialklinik
vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Vanliga
gasmasker skydda ej mot koloxid, utan här få
specialmasker användas, vilka grunda sig på att i
gasmaskbehållaren koloxiden katalytiskt oxideras
till kolsyra. Det bästa skyddet är välventilerade
lokaler. Behandlingen av de gasförgiftade går ut
på att fortast möjligt tillföra frisk luft, vila och
värme, om andningen avstannat konstgjord
andning och vid svårare fall inhalation av syrgas med
tillsats av 6—8 °/o kolsyra. [Lj.]A-U.
Koloxidklorid, kem., dets. som fosgen*.
Kolozsvår [kåll’åzvar], ungerska namnet på
staden Cluj i Rumänien.
Kolpino [kåTpinn], stad i Leningradområdet,
RSFSR, 30 km s.ö. om Leningrad; 37,300 inv.
(1939). Metallindustri och tegelbruk. Radiostation.
Kolpitis, med., se Colpitis.
Kolportage [-a’J] (fra. colportage; se
Kolpor-tera), spridande av varor, särsk. tidn. och böcker,
genom kolportörer. — Kolportage roman,
roman, såld i häften och genom kolportörer, i
överförd bet.: roman av låg kvalitet..
Kolporte’ra (fra. colporter, till col, hals, och
por
— 507 —
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
